Rachelsnoveller

"du måste skämta aldrig att jag tänker ställa mig på en scen!" sa Louis. "Nog med att jag har fyra bröder, ett otroligt mode sinne men aldrig att jag tänker bli kvalifiserad som bög över hela världen!"

"Det blir du väl inte vi är ju bröder" sa Liam.

"Bög eller inte både Lou och jag får höra det varje dag det finns gränser ibland" sa Zayn.

De tre satt på min säng, egentligen skulle de hjälpa mig plugga matte eftersom alla tre är otroligt smarta men istället hade vi kommit in på ämnet x-factor.

"ingen av er är ju bög" sa jag och svarade fel på ännu en fråga som Liam rättade mig om.

"Dude ingen bryr sig" sa Louis irriterat och kastade en kudde på mig.

"Ey slå inte henne hon säger ju bara som det är" sa Liam och kastade tillbaka kudden på Louis.

"Det gör inget.. Lou alla ni är kallad bögar och alla säger att jag är en hora och lesbisk det är bara något vi får leva med" sa jag lågt och tittade ner i golvet.

"Du är ingen hora och inte lebisk senaste gången jag kollade" sa han grav allvarligt men det fick oss alla att le. Om någon fick oss på bra humör så var det Louis.

"Och du var inte bög senaste gången jag kollade. Men jag tycker faktiskt vi borde stå på scenen i övermorgon" sa Liam som alltid var framåt i allting vi gjorde. Han fixade in Louis på teatern, Harry på piano lektionerna och han fixade in Zayn i skolledningnen. Själv var han med i fotbolls laget.

"och vilka fördelar skulle vi få?"

"rättvisa över att vi klarar oss bättre tillsammans" sa jag snabbt och stirradde på mina bröder.

"Harry och Niall då tror ni dom ställer upp?" frågade Liam.

"Niall vet jag ställer upp så länge han får spela lite gitarr och Harry tror jag skulle uppskatta att få sjunga det värsta som kan hända är att vi får ett nej" sa jag.

"så fan heller det som kommer hända är att dem tar med någon av oss och de som inte blir valda kommer att heja på, Vi blir alltid uppdelade och vi är vana med det! Så nu ska vi kämpa vad som än händer" sa Zayn.

"Vi är inga soldater men jag förstår din mening Zayn" sa Louis och la en hand på hans axel innan vi alla brast i skratt igen.

 

"Calli... hora!" skrek en kille.

det som var den dåliga sidan med min skola var att det fanns så många klasser, så många timmar av rast att ingen fanns att skydda dig när du blev mobbad. lärarna satt i sina rum och drack kaffe och småpratade, fotbolls killarna spelade fotboll och detsamma var med basketen och basebollen. Teatern och sång övade nästan varje lång rast, klass råden, skolledningen, ballkomiten och alla sådana arbetade under lång rasten också. alla skolgrupper som simning, schackklubben, matte hjälpen, allting var under lång rasten.

Vi som då inte hade valt något till lägg i skolan hade ungefär tre timmar firhet. oftast så gick de flesta hem och jag brukade gå till biblioteket och plugga men inte idag. Jag tänkte möta upp Safaa och prata om x-factor som hon bad mig berätta om. det var mitt eget fel att jag drog mobbarna över mig. det var sista års elever, föredetta fotbolls spelare som blev petade för att de hade för låga betyg.

"Kom hit jag betalar dig om du lyckas underhålla mig i omklädningsrummen i en halv timme" sa killen.

jag hade ingen jag kände runt mig, ingen beskyddare. Mina bröder hade antingen lektion eller till lägg möjlighet. Louis hade tagit extra år på denna skit skola och han brukade hänga med mig men han hade teater sen två månader tillbaka. jag berättade aldrig att jag blev mobbad för mina bröder ändå. vad skulle de göra? slå dom?

"Fem hundra om jag får knulla dig" sa han igen.

Det var bara vi två i cafeterian. De som brukade jobba där hade gått hem, lärarna var borta och alla andra elever visste bättre än att komma hit men jag skulle möta Safaa om en kvart. Hans vänner kom in. Två andra sista års elever. Jag var nervös och mina handflater var svettiga.

"Nej jag är ingen hora och jag tar inte emot dina pengar eller tänker ha sex med dig" sa jag trotsigt. jag svalde klumpen i halsen.

"det var därför jag sa knulla" skrattade killen och hans vänner stämde in i skrattet.

"tvinga mig då för senast jag kollade var nej ett nej och nej jag ber inte om det heller!" sa jag argare och ställde mig upp. jag började gå ut när killen tog ett hårt tag om min arm och tryckte ner mig mot golvet. hans vän stängde dörren.

"du ber om det jag ser det i dina ögon" sa han.

han tryckte sig emot mig och började ta av mig jackan och mitt linne. jag låg på golvet i bh och jeans. golvet var kallt mot min rygg och jag började skaka.

"sluta" sa jag försiktigt.

"varför" skrattade han och tog av mig behån. han rörde vid mina bröst och jag skrek. dörren må vara stängd men vem som helst skulle kunna höra det där. om tretton minuter skulle åtminstone Safaa komma. om det inte var försent ville säga eftersom jag kände hur killarna började slita av mig jeansen.

 

"Calli varför är dörrarna stängda?" frågade Safaa när hon kom in. "Varför sitter du i underkläder för? blöder du? är det ditt blod?" frågade hon sedan när hon rusade fram emot mig.

jag blödde faktiskt Safaa hade kommit försent. killarna hade gått för några minuter sedan. alla tre hade fått en liten del av mig. jag hade knappt fått på mig underkläderna. en av killarna hade hållit för hårt i min arm och nu kändes det som om den var bruten. jag hade haft en bruten arm en gång så jag visste att det inte var det. men det gjorde ont. jag hade satt mig emot väggen och lagt huvudet emot knäna som var hårt tryckta mot mitt bröst. Safaa la en hand på min arm men jag ryggade undan.

"Stanna här okej jag kommer snart" sa hon och sprang ifrån.

hon var noga att stänga dörren men vi visste båda att ingen skulle komma in. Cafeterian var inte så populär, det var en tom sal där folk möttes i och ibland köpte något från cafeterian som var öppen två timmar på morgonen. Snart kom Safaa tillbaka med Zayn i släp tåg. han rusade fram till mig. Han sa inget bara la sina händer på varsin sida av mitt ansikte så att jag tvingades kolla på honom. Han pussade mig på pannan innan han hjälpte mig på med resten av kläderna.

"Safaa säg inte till någon om vad som hänt okej! och kom på ett bra alibi till varför Cal och jag åker hem." sa Zayn innan han lyfte upp mig. jag gömde ansiktet mot hans bröst och kände hur tårarna började välla upp. jag grät i hans famn. Louis hade redan startat bilen när vi kom ut. Zayn satte sig i baksättet med mig i sitt knä. jag grät fortfarande emot honom när vi körde ifrån skolan. igen var hemma. pappa var gud vet vart och mamma jobbade. de tog av mig kläderna och hjälpte mig tvätta av mig innan de satte på mig min favorit pyjamas och la mig ner i Louis stora säng som jag alltid hade älskat.

Louis rum var grönt, han hade en stor dubbelsäng med många kuddar i och han hade ett fint trägolv som jag brukade sova på när jag var yngre. hans väggar var fullpropade med affischer av artister, tjejer och olika film affischer. han hade en garderob som stod i ett hörn som alltid var öppen och överfull med kläder som låg ut på golvet. han städade oftast inte sitt rum men jag älskade det ändå för det tillhörde min konstiga storebror. Louis och Zayn la sig ner på varsin sida om mig och tröstade mig och skämtade ibland men jag kunde inte le, inte skratta jag bara låg där och höll hand med mina bröder.

"Det var Erik, Peter och Steve" kved jag fram till slut.

"Tänk inte på det, dom ska få betala men tänk inte på det" sa Zayn.

"Vad sägs som att vi två är hemma imorgon och jag lagar din favorit mat och har ett film marathon innan vi äter glass med grädde. Vi sitter i vår pyjamas hela dagen" log Louis och tittade på mig.

"Bara om du lovar att ha den löjliga med små kaniner på och bara om jag får bestäma vad för filmer eller serier!" sa jag och log lite smått.

"Alltid" sa Louis och pussade mig på pannan.

Första skoldagen var idag och jag mådde illa. jag hade aldrig gillat skolan. Visst jag hade kompisar men jag var verkligen inte populär, åtminstone inte som mina fem snygga bröder. Follk spred ofta rykten om mig som inte stämde, om hur jag låg runt med killar, att jag var en bitch, skolkade och söp. det var verkligen inte jag. jag hade inte skolkat en dag, om vi räknat bort att jag varit sjuk vill säga. jag super inte för jag tycker det är hemskt när mina bröder kommer hem fulla, jag ligger heller inte runt. Jag är så oskuld att det nästan skriker om mig. 

Det retar Niall miig för ibland men jag bryr mig inte så mycket. Bitchig kan jag vara men om du är snäll mot mig är jag snäll mot dig.

"Ca-Calli!" skrek Zayn.

Alla hade redan åkt till skolan och enda anledning till att jag kom i tid var att Zayn tog lång tid på sig i badrummet. Jag tog sovmorgon så ofta jag kunde men idag hade jag faktiskt klämt in mig i ett par snygga ljus blåa jeans, ett rosa linne med en svart läderjacka, plattat håret och sminkat mig neutralt. Jag sprang fram till Zayn som satt på sin motorcykel. jag presade ner hjälmen över huvudet och höll ett hårt grepp om honom.

"Litar du inte på mig?" frågade Zayn med ett skratt. Nog väl att han var bra på att köra men jag tyckte det var dåligt nog att cykla på en normal cykel.

"aldrig!" skrek jag över motorn.

 

"Men gud tjejer ni matchar ju!" skrattade Louis när Zayn parkerade bredvid hans bil.

Nog väl matchade jag och Zayn, vi hade båda svarta läderjackor, ljus blåa jeans men där jag hade rosa linne hade han en grå t-shirt med v-uringning.

"Men gud Lou du matchar ju din pojkvän så hiimla bra" sa Zayn med en fejk tjej röst och slog ut med armarna mot Nick. Nick var killarnas vän, han hade likadant hår som Louis och idag såg han faktiskt lite ut som Louis också. de båda hade randiga tröjor och röda byxor. Louis slog till Zayn hårt på armen så att han slog tillbaka.

"Caaaalliiii varför har du inte ringt för din horunge!" skrek Waliyha och stirrade ursinnigt på mig.

'

"Tur Wali att du är min vän annars skulle du fått en käftsmäll" sa jag glatt och kramade om henne.

"Tur att du är min vän menar du, kom Saf och Doni undrar var du är också du bara dumpade oss detta lov hittade du en kille eller?" undrade Waliyha.

"Nej snarare en ny serie på datorn" skrattade Liam och lipade åt mig.

"vad har jag sagt om serierna?" frågade Waliyha medans hon släpade med mig in i skolan, skolan som liknade ett prydligt slott på utsidan men på insidan såg ut som ett helvete med tomma lokaler, massor av skåp och en enda oreda av folk överallt.

lektionerna flöt förbi, jag hade den svåra engelskan, lätta matten, tyska, biologi och drama. inget svårt denna dag men maten var äcklig och jag var trött. Daniya, Waliyha och Safaa tröttar ut mig med deras prat om killar och mode. någon dag kanske jag kommer få användning av det men inte just nu och jag var så sjukt trött.

 

"Harry kom med nu det börjar!" skrek jag från soffan.

Vi var alla hemma denna mörka fredag och på tv skulle x-factor snart börja.

Harry satte sig tungt ner bredvid mig och la sin arm runt mina axlar. Alla syskonen Stypayhorlikson satt nu framför tv:n. pappa hade inte kommit hem på några månader, mamma jobbade kväll och vi var helt själva i huset. Niall satt med popcorn, Zayn satt och rökte, Liam halv sov, Louis och Harry spelade tumkrig och jag satt med ögonen klistrade på tv rutan. 

"Nästa vecka kommer vi till Doncaster men tills dess låt oss titta på dessa unga talanger och se hur långt dem kommer i tävlingen!" sa en av programledarna. Juryn klappade händerna när den första livrädda kandidaten kom ut på scenen och sjöng en förfärlig verision av Cry Me A River.

"Vi kan väl vara med nästa vecka" sa Zayn spontant.

"Visst vi kan ju sjunga It's Time" sa Liam.

"Jag skjutsar" skrek Louis.

"jag fixar maten!" skrek Niall.

"jag spelar gitarren då" sa jag.

"då kör vi" sa Harry med ett skratt.

Vi kanske skulle klara det men vi var tvungna att fråga mama.

"Nialler, Calli det är mat!" skrek våran mamma.

Kvinnan som lyckades stå ut med sex barn som är galna och som en dag kommer riva ner huset. Jag och min tvillingbror sprang ner för trappan och knuffades med varandra för att komma först.

"Vad är det för mat?" frågade Niall när han hoppade ner för det sista trappsteget.

" Jag beställde din favoritmat" sa vår mamma och log medans hon ställde fram maten. 

Louis satt och spelade på sitt gameboy och åt lite pommes medans han hade en hamburgare som svalnade, Zayn satt och tittade på kycklinggrytan han hade framför sig, Liam hade vanliga köttbullar med macaroner och en stor sallad, Niall fick sin Nandos som han nästan åt varje dag och jag hade samma som Louis. 

"När kommer pappa?" frågade Liam försiktigt.

"Han kommer hem ikväll älskling så det är ingen idé att vänta" sa Louis och tog en till pommes.

Jag suckade och började äta. ibland var det svårt att vara syster till fem bröder, jag vart ofta bort glömd och oftast gick jag bara runt i jeans och någon tröja, det var knappt troligt att jag fixade mitt hår eller sminkade mig förutom när jag gick i skolan eller när jag skulle ut med mina tjejkompisar som var väldigt få.

"vad händer idag då?"

"det är ny år så jag antar att Calli stannar hemma och räknar fyverkerier som vanligt, Lou, Li and Zayn-la kommer antagligen gå ut och dricka med sina kompisar och jag kommer att gå till Shane och spela tv-spel" sa Niall snabbt vilket faktiskt stämde. året 2012 skulle snart kommer och vi gjorde ingenting, vi hade inga läxor, ingen pappa att hurra för, mamma jobbade och vi var alla sex lite utstötta från Doncasters gator. 

 

"klockan är snart tolv gumman hur många tror du att du ser i år?" frågade mamma medans hon flätade mitt hår. jag skrattade eftersom jag brukade se över tre hundra men i år visste jag inte de rycktades om att ingen skulle skjuta upp några fyverkerier men jag hoppades att se minst hundra i alla fall.

"minst hundra mamma när kommer de andra tillbaka?" frågade jag vidare.

jag var ofta orolig över mina bröder även om vi alla var 18 eller över. det kändes som om hela livet hade spungit förbi oss på bara några dagar. 

Mamma låg och sov nu, jag hade räknat till två hundra när en full Louis kom hem och jag var tvungen at bädda ner honom i soffan medans han somnade till smttrandet av regn och dundrandet av fyrverkerierna. tre hundra och Liam kom hem dragande emd en full Zayn. Liam pussade mig på kinden innan han gick in med Zayn i deras sovrum och la sig för att sova (efter att han hade bäddat ner Zayn vill säga). Fyra hundra och Niall kom hem. VI satt vid fönstret, hade samma filt runt oss vilket fick oss att sitta riktigt nära varandra, han snodde min kroppsvärme men jag brydde mig inte. Jag älskade min bror på det sättet att vi aldrig behövde prata med varandra. Vi höll handen och jag sov nästan mot hans axel. 

"Hey Calli" sa Niall i en viskning.

"mm vad är det Nialler?"

"gott nytt år och hoppas att du får ett bättre 2012" sa han med ett leende.

Calli är en vanlig 19 åring med fem bröder. Hennes tvilling bror Niall är en härlig kille som oftas bråkar med sin syster medans hennes yngre bror Harry är mer tillbaka dragen efter sitt senaste uppbrott med sin ex flickvän. Liam,  Zayn och Louis hennes äldre syskon är mer äventyrliga, farliga och mest av allt roliga bråkstakar. 

hur blir det då när de sex syskonen går med i x-factor och snart så får Calli sin första pojkvän?

Calli spelas av Ashley Tisdale

Hejsan det har verkligen gått lång tid sedan jag skrev på denna sida jag vet men det är så mycket i skolan och jag hade inga bra idéer så jag lägger ner denna och börjar på en ny för jag har en plan till en ny!

det blev bara så mycket, så många karaktärer och allting :)