Kapitel 4 It can't be

alla apploderade och värme spred sig i hela kroppen när jag sprang av scenen och kysste Harry


När alla hade sjungit så blev jag nervös. väldigt många och helt enligt min åsikt var alla bättre än mig. förutom do som inte tog det här seriöst vilket var några få men det gjorde mig ändå nervös. Mecky och jag stod och kramade varandra medans domarna stod på andra sidan parken och skulle bestäma. Mecky började skrika när dom kom tillbaka och det gjorde bara så att alla andra började skrika och jag var tvungen att hålla för öronen om jag ville höra vem som vann.
- Okej som alla vet så vinner man 2 biljetter till Los Angeles och en biljett till backstage på andra tävlingen där. Resan slutar inte här utan det är två delar kvar kom ihåg det, sa en lång man med brunt hår som var den äldsta dommaren.
- Jag vill att alla ska veta att ni alla var otroligt bra!, sa en ganska kort kvinna med barnsligt ansikte.
- tvåan som vinner en biljett till Los Angeles är....... Mecky Roulset.
Mecky började gråta och gick fram och hämtade sin biljett. jag höll tummarna för att jag skulle vinna men jag började tro att jag skulle förlora efter som Mecky kom tvåa. Hon burkade jämnt vinna och så skulle det säkert förbli.
- Miranda McKay!
skrek någon och jag vaknade ur mitt tänkande. Jag hade vunnit. jag gick fram och tog emot alla biljetter sedan kramade jag om domarna och gick tillbaka till Harry och Mecky.
jag hade vunnit. såklart ville Mecky fira med en fest men jag sa nej och skyndade mig hem till Aaron. tyvärr skulle min andra biljett gå till Harry. Aris skulle säkert döda mig om jag tog med mig Aaron. jag skakade förfärligt mycket när jag gick ini barnhemmet. som tur var jobbade Aris och Aaron var hos våran "barnvakt" som bestod av våran granne. Jag började genast packa ner kläder och det blev klart på tio minuter efter som jag knappt hade några kläder alls. Jag packade ner mina smycken, min ipod, min bok och lite smått som jag tyckte var viktigt att skydda från Aris. till slut så hade jag packat ner allt i mitt rum som fick plats i väskan. Jag försvann ut till Harry som stod med bilen och väntade på mig. planet skulle gå om åtta timmar men jag ville till flygplatsen redan nu och Harry visste att han inte kunde ändra det för jag var otroligt envis. mecky skulle ha sin fest och säkert bli stupfull och göra bort sig för att sedan åka och festa ännu mer i Los Angeles medans jag skulle träna till sångtävlingen.
*
flygplatsen var över befolkad av springande små barn och oroliga föräldrar. mitt i vimmlet av allt satt jag och Harry. vi pratade och bara myste. Jag hade verkligen saknat honom.
det hade gått cirka fem timmar sedan vi kom hit och Mecky hade fortfarande inte kommit. jag var inte orolig efter som jag visste att hon var bakfull och skulle säkert komma en halvtimme innan flyget lyfte. jag tittade på Harry igen som bara log åt mig. jag tittade ut över alla personer igen.
- Harry jag tror att jag går en sväng jag blir nervös av att sitta still, sa jag.
- Gå du jag väntar här, sa han och kysste mig.
jag gick där ifrån och tittade hela tiden bakåt tills jag inte såg Harry längre. jag ökade takten och gick runt. jag fick armbåga mig igenom alla folk efter ett tag och jag började undra varför det var så många här? det var mest tjejer och jag fortsatte att armbåga mig igenom. när jag kommit förbi alla satte en lång vakt krokben för mig och jag ramlade mot golvet. jag fick ont i händerna när jag tog emot mig. jag hörde ganska många tjejer skratta. jag satte migg upp på knä och börstade av mig.
- här låt mig hjälpa dig.
Han stärckte fram handen och log stort mot mig. Justin Bieber stod framför mig
och log sitt speciella Bieber leende. jag tittade ner och borstade bort det sista av smutsen jag fått på mig. när jag skulle gå hörde jag hur vakten som satt krokben för mig fick skäll utav Justin. jag skrattade lit medans jag skyndade tillbaka till Harry. det var bara en timme kvar nu innan flygplanet skulle lyfta och Harry satt mycket riktigt och väntade på mig. vi gick på tillsammans och jag satte mig på platsen närmast gången efter som Harry ville se ut när vi lämnade marken. jag som aldrig åkt flygplan ville inte se ut över någonting när vi lyfte.
Mecky hade precis hunnit komma innan vi lyfte men hon mumlade att det vart stopp i kön efter som någon "speciell" person skulle på. hon var smått sur för hon inte fått veta vem det var. jag hade bara skrattat medans hon fortsatt längre bak till sin plats. uppe i luften kände jag hur jag ville spy. jag gick mot toaletten och öppnade dörren. men där inne stod...



Vem tror ni att det är ;)
aja jag vet iaf men ni får inte veta försen ikväll eller imorgon vi får se
vad tycker ni än så länge om novellen?

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: