Kapitel 3. död

Hur kunde dom göra så här det var okej för dom att hela tiden stå och bråka det hade jagingenting emot, hårda ord var en sak men att blanda sig i i dom andra gängen var inte okej. det var hemskt nog att zayn gick runt och slog folk som uppträdde dåligt men han kan inte dra med Harry i det här. det var oförlåtligt hur kunde han bara tro att jag tyckte det var okey med detta?
Jag sparkade på en sten på vägen och svängde in över gården. alla såg så glada ut ovetandes över hur gängen förändrats. en grupp tjejer satt på bordet vid gräsmattan och skrattade, ett par killar spelaed fotboll. jag kände mig ensam över att Cari visste om deras planer. vem skulle jag prata med?
- Shaf?
Fem stod bakom mig med ett leende, vad hände med att han inte skulle störa mig på ett tag tänkte jag lite uppretat men jag brydde mig inte så mycket. Fem var faktiskt riktigt snäll när han kunde anstränga sig till det. 
- Fem vad vill du?
Han kammade det blonda håret med fingrarna och gav mig ett blygt leende.
- Jo jag vill säga förlåt för det där.. du vet. Men jag undrar bara vad som är fel med Liam jag tycker Zayn styr honom lite mycket, sa han och började gå så jag följde etfer.
- Såklart Zayn styr honom, suckade jag.
- Lite elakt Liam är en schysst kille.
- precis som du är när du anstränger dig, sa jag och såg rodnaden stiga på honom.
Han log stort innan han började sakta ner på farten.
- Du vet att dom hamnar i krig när som helst eller hur?, frågade han oroligt.
- Ja tyvärr så.
Han nickade och gick iväg.
 
jag satt i biblioteket och läste på läxan som skulle in i morgon. jag skrev snabbt och allt för ofta höll jag på att somna. jag trummade med ena handen på boken och tänkte på saker så jag inte skulle falla i sömn. Harry och Liam kom in genom dörren och tittade på mig innan dom försvann. dom visste att jag inte ville prata med dom, Fem slog sig ner mitt emot mig.
- Jag känner på mig att du inte gillar dom just nu, log han.
- Seriöst Fem lämna mig ifred just nu jag måste bli klar jag hade ungefär fem sidor kvar.
- här ge mig, sa han och tittade igenom mina pappaer och sedan lite i boken.
han drog handen över dom tomma sidorna och gav tillbaka. 
- såklart prata med mig nu, sa han och lutade sig över bordet.
- använd inte din gåva på sånt här.
- Fem stick här ifrån, sa Liam som nu kom och ställde sig bakom honom.
Fem skakade på huvudet och vände sig mot Liam.
- mardrömmar kan bli verkliga vet du, sa Liam ohc blinkade.
Fems ansikte blev nollställt, ögonen åkte upp i skräck och ett skrik letade sig ut ur hans strupe. han ställde sig upp och tittade på Liam som om Liam skulle döda honom. Ett rivsår kom på Fems kind och blodet rann ner över hans hals. det blev tre långa blod ränder på hans tröja precis vid magen och Fem skakade våldsamt nu. han föll ner mot golvet och då hörde man ett högt knak och hans rygg spände sig innan han slappnade av. han rörde inte på sig. Jag sprang fram mot honom och vände honom. blodet var borta men rivsåren fanns kvar fast dom såg bleka ut som om detta hade hänt för år sedan. hans hud var kall och gråaktig. jag kände efter om något var brutet men inget... ingen puls och hans ögon var hel vita.
- Liam vad har du gjort.
- visat honom skräcken själv, flinade han.
- Men vad är det för fel på dig?!, skrek jag fram. För ett år sedan kunde du inte ens skada en fågel och nu dödar du folk bara för att dom säger emot dig? Vilket jävla monster du har blivit!
- Jag gjorde det Zayn bad om...
- bad Zayn dig att döda Fem?
- nej han sa att Fem inte skulle prata med dig igen, log han.
- Du var en bra person Liam. Alla tyckte om dig och nu dödar du folk för vad Zayn sa? han är inte bra för dig con nu vill du dra med Harry in i detta? ska du dra ner hela skolan i fördärvet för att Zayn bad dig om en tjänst. du är ett monster, sa jag och skakade.
Han steg närmare mig.
- Du ljuger! jag är inget monster. du är monstret, du kan inte bestäma över mig och Harry sa förut att han ville byta sida för att vara närmare dig. Visste du att om ni två blir ihop kommer han till slut att driva dig till vansine. det kommer inte vara dig eller dina ord. du kommer känna dig instängd. Säg det! Säg att du inte älskar honom! SÄG DET! skrek Liam.
- jag älskar honom inte, mumlade jag fram och kände hur min kropp domnade bort.

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: