Ett år innan jag dör del. 26

Zayn stod över mig och drog upp mig i hans famn.
- mår du bra?, frågade han och drog undan mitt hår som såg ut att hänga löst. jag nickade och log medans jag begravde mitt ansikte mot hans bröst.

 
jag var inte rädd, inte det minsta men jag kände mig trygg i Zayns armar och det hade jämnt varit honom och Niall som jag sett upp till lite extra även om alla hade varit jätte snälla mot mig.
Jag höll andan när Zayn ställde mig ur vägen, Harry var nu vid hans sida också och snart la Louis en hand på min axel precis som jag var sju år och inte kunde försvara mig själv. jag visste inte själv varför men jag blev riktigt arg och kände för att förstöra något även om det närmaste som fanns var mitt halsband som jag inte hade något minne av att ha tagit på mig. Harry, Zayn och Luke pratade lågmelt. jag blev trött och ville lyssna på vad dom sa. jag var verkligen inte en liten flicka längre. visst pappa hade kört med mig, Lory med men jag hade mod nog att sluta prata med båda. pappa är i fängelse nu, Lory sitter i skolbänken med Lark och jag är på jävla hawaii!
Louis hann bara ge mig en blick innan jag slet mig ur hans grep.
- förlåt Lou men jag är inte tio år! jag kan ta hand om mig själv, mumlade och skrek jag åt honom.
- Jenny jag.., sa han och sträckte sig efter min hand men jag hade redan börjat gå bort från stranden.
- nej jag gillar idéen om att ni skyddar mig okej men herregud vad tänker ni med var är era livvakter?! 
jag skakade av ilska över att dom utsatte sig själva för  fara bara för att hitta mig.
Luke log mot mig och blinkade lite snabbt.
Jag vinkade mot honom och gick ifrån stranden och upp mot hotellet. jag visste inte vart jag skulle bara att mina fötter gjorde ont sv den varma marken, ryggen gjorde ont av alla gånger jag ramlat av brädan och magen skrek efter mat. hur länge hade jag varit borta?
 
Niall kramade om mig hårt när jag kom in i entrén. Han kysste mig tafatt och jag kände av Lukes varma berörning. vad var det för fel på mig. jag hade jämnt drömt om Niall...
- Jenny, suckade han.
- förlåt det var jag som gjorde fel jag vill bara göra det ogjort okej?, mumlade jag mot honom när han kramade om mig.
- haha ta det lugnt Jenny, skrattade han. upp och duscha med dig så äter vi middag sen.
jag nickade och kom upp till vårt rum på någon minut. jag duschade länge och drog på mig en sommar klänning som var djupt urringad, nådde till halva låren och var rosa med svarta noter på sig. håret fönade jag innan jag flätade det. jag mötte Niall i resturangen han hade redan beställt åt oss båda så vi hann små prata lite innan maten kom. Niall tittade på mig medans jag hög in på laxen.
- vad?, frågade jag med ett leende.
- jag saknar ditt gamla jag, sa han fort.
- vad menar du?
- vi kunde prata om allt, viskade han.
jag blev sur och gick där ifrån och ut genom bakdörren. trädgården var underbart stor med många träd och blommor som slingrade sig runt stammarna. jag log och kände vinden slita mig medans solen strålar värmde mig.
- var det inte kul nog där inne hos One Direction?, skrattade Luke.
han hade på sig ett par jeans och en lång ärmad randig tröja. han log stort mot mig. kunde han bli mer perfekt?

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: