Rachelsnoveller

Den kvällen var det tjej kväll i Liams lägenhet. Vi dukade fram lite godsaker och satte på en film. Vi pratade och blev alla bästa vänner. Det kändes ändå konstigt att ha någon att prata med som inte var Lory eller Lark, jag hade vant mig så snabbt vid att dom skulle finnas där. Tvillingarna som inte var tvillingar påminde jag mig själv och tänkte på gången då dom kysst varandra. Sedan tänkte jag på Niall som skulle komma hem snart. Med ens fick jag ett sms det var från Lory och jag ville nästan skratta men när jag läste så frös jag till is lite. Var det hämnd eller?

True love is not real, unless it is returned //Lory <3

---

 

Jag vaknade på morgonen med huvudvärk. Jag kom inte ihåg att jag hade haft en mardröm eller något men ändå bultade huvudet i protest när jag slog upp ögonen. Jag tittade bredvid mig och där låg han, hans blonda hår stod åt alla håll men han låg bredvid mig och delade med sig av sin värme. Jag log och tittade på klockan. Tjugonde mars... redan? Jag höll på att spy bara jag såg det. Jag hoppades att detta var en dröm för jag kom nästan inte ihåg något förutom att Danielle, Eleanor och jag hade kryssat av cirka fem saker till från min lista. Jag hade flyttat in till Niall helt nu och att jag precis hade slingat håret så det såg ut som guld. Jag tittade mig i spegeln och såg ett leende som inte gick att ta bort, vita tänder och tindrande ögon. Ärligt hur kunde jag vara så lycklig? Tanken slog mig i magen. Det var för att han låg här bredvid mig.

- Godmorgon älskling. Hur mår min favorit tjej?, frågade han och gäspade.

- Nialler, log jag.

Tystnade la sig mellan oss och jag kände en svag skakning från mina händer. Vad höll på att hända egentligen? Det var ju sexton dagar, nio månader och ungefär sju timmar kvar. Jag tittade in i Nialls blåa ögon som log mot mig.

- vet du jag mår inte så bra men jag tycker att idag ska du få välja en punkt på vår lista, sa jag och kysste honom lätt på munnen.

- Vad sägs som att komma till min och killarnas konsert och så kanske vi tar upp dig på scen precis som vi gjorde första dagen vi träffades fast denna gång sjunger du med oss? Det står på din lista att du vill sjunga framför publik, log han flirtigt.

- Ja men inte flera tusen, skrattade jag.

- Kom igen vi sjunger vilken låt du vill!, sa han bedjande.

- Okej Torn jag vet att det är fansens favorit och jag gillar den riktigt mycket. Men snälla kan vi ta det lugnt jag blir faktiskt nervös om du hade varit i mitt huvud första gången vi träffades så skulle du känt hur rädd jag var! Inte ett skämt, sa jag och kysste honom igen innan vi klädde på oss, innan vi gick över till Harrys och Louis lägenhet där dom åt frukost.

Vi pratade med dom och skrattade över frukost. som mest bestod av Jucie för min del. del vis på grund av huvudvärken och den andra delen fö ratt jag inte var speciellt hungrig.

 

Nialls perspektiv

 

mot kvällen så stod Jenny i ett par slitna jeans och ett vit långt linne som räckte ner till halva låren. Hon hade bara strumpor på fötterna och gick omkring helt orolig i omklädnings rummet. Hon bet på naglarna och jag ville bara krama om henne. Det verkade som om hon tänkte på mycket och jag ville inte störa henne. Hon hade verkat lite tillbaka dragen sedan jag kommit hem. Men mardrömmarna hade slutat sa hon. Det gjorde mig nästan lycklig att dom försvann. Hon hade inga mörka ringar under ögonen längre och hon log oftare. Ändå tänkte hon på något.

- Dags att gå upp hörni!, vrålade Louis mot oss.

Jag tog hennes hand och pussade henne på kinden innan lamporna släktes och vi steg ut på scenen. Harry drog fram sin gitarr och jag följde efter, Liam slog sig ner vid pianot och Zayn, Louis och Jenny satte sig i soffan som stod på scenen. Vi började spela och det blev helt knäpp tyst i hela lokalen. Det var otroligt och när Jenny började sjunga fryste mitt blod till is i mina ådror så fint det var.

I thought I saw a man brought to life
He was warm he came around like
He was dignified
He showed me what it was to cry
Well you couldn't be that man I adored
You don't seem to know don't seem to care
What your heart is for
No I don't know him anymore

 

Harry fortsatte och spelade lite tystare och lämnade ut gitarren till en av våra säkerthetsvakter som stod lite avsides och Harry satte sig bredvid Jenny.

 

There's nothing left, I used to cry
My conversation has run dry
That's what's going on
Nothing's fine

 

Jag och Louis sjöng nu med Harry och alla fansen började också sjunga med oss.

 

I'm torn
I'm all out of faith
This is how I feel
I'm cold and I am shamed
Lying naked on the floor
Illusion never changed
Into something real
I'm wide awake and I can see
The perfect sky is torn
You're a little late
I'm already torn (I'm already torn)

 

Jenny lyfte upp micken och fortsatte

 

There's nothing left, I used to cry
Inspiration has run dry
That's what's going on
Nothing's fine

I'm torn
Torn
I'm torn

Harry sjöng med henne och deras röster passade perfekt ihop.

 

Nothing's fine
I'm torn

Nu sjöng vi alla och jag förvånades över hur man nästan bara hörde Liam. Det var vackert och nästan så slående att man tappade andan. Jag såg det på fansen också.

I'm all out of faith
This is how I feel
I'm cold and I am shamed
Lying broken on the floor
Illusion never changed
Into something real
I'm wide awake and I can see
The perfect sky is torn
You're a little late
I'm already torn

Zayn sjöng slutet som vanligt och det gav mig samma rysningar som jag brukade få.

I'm already
I'm already torn

Jenny vinkade och gick av scenen medans vi började sjunga Use Somebody.