Rachelsnoveller

Obs! Denna novellen innehåller ingen Bieber det är en ren One Direction novell eftersom jag har kommit ifrån min Bieber Fever och tycker då det är svårt att skriva om honom. men senare kanske jag skriver om honom igen men just nu ska det bli One Direction Infection.

Hanna and Zayn

 

‘Urghh this summer sun is beautiful’ I thought to myself. It was the middle of summer and I was in the local park, sunbathing in my little mini american flag shorts and a bikini top. The sun was burning down on the grass, making it sparkle whenever the light was right.

I plugged my iPod in and started listening to ‘Stole My Heart’ by my favourite band, which of course had to be One Direction. I locked my iPod and then looked at the lock screen which was a picture of Zayn Malik. I took my index finger and traced the outline of his jaw. His perfect face, his deep brown eyes, and his amazing quiff. To me he was perfect.

I was just about to shut my eyes and get lost in the music when all of a sudden it felt as though someone had kicked a football into the back of my legs. I jumped up, my earphones falling out my ears and my sunglasses dropping off from my nose.

‘What the hell?’ I shouted.

‘Er yeah I'm really sorry about that’ I hears a deep male voice say to me.

I looked up and saw that I was face to face with Zayn Malik, I was speechless.

‘Oh, its erm.. okay, erm I was in the way, erm, thanks’ I whispered, my breaths becoming short and jagged.

‘You know who I am don’t you love’ Zayn asked me and I nodded.

‘Well its not every day you get hit in the legs with the Bradford Bad Boy is it now?’ He laughed jokingly, and I laughed along, everything about this boy made me smile.

‘Did i hurt you by the way?’

‘No Zayn you didn’t my names Hanna by the way’ I said, putting my hand out for him to shake it.

‘Nice to meet you Hanna, he took my hand, his skin touching mine was electrifying, just breathtaking.

‘Anyway, once again I am really sorry for hurting you, let me take you out tonight, you will get to meet the rest of the guys’

Well I'm not much of a party animal, but who in hell would give up the chance to go out for the night with One Direction?

‘Sure Zayn that would be lovely’ I smiled back at him.

‘Hanna you’re beautiful, what’s your number, text me your address and ill pick you up at seven tonight’

I blushed and gave him my number before giving him a quick hug and running off in the opposite direction to go and get ready, I only had a matter of hours before I would be in the company of all five of them.

I ran upstairs and straightened my short purple hair, and applied mascara to make my blue eyes stand out. I kept my mini short on but put on a flowery crop top and my wedges to make me a little taller seeing as I was extremely short compared to Zayn.

What seemed like only a few minutes turned out to be a few hours and Zayn was soon enough knocking on my door. I ran downstairs and opened it to be greeted by him and the rest of the boys. ‘Thought I’d bring the party here babe, seeing as your parents are out tonight’ Giggled Zayn.

This was a shock to me but was I going to give up an opportunity like this? No.

Zayn walked in first, dressed in smart jeans and a checkered shirt, he was followed by Niall who was in jog bottoms and a tight polo shirt. Niall was followed by Liam who was in smart jeans and a plain white t-shirt, next was Louis who was in chinos and a stripy top and last but not least was Harry, dressed in black jeans and a dark blue jack wills shirt. They each hugged me as they came in, Zayn holding on for longer than the others.

‘Well Hanna, we brought the booze so you don’t need to worry about anything’ Louis giggled, producing three bottles of Vodka from his bag. Vodka was my weakest drink, it would get me drunk easily, but to be honest all I wanted to do was snog Zayn.

I grabbed one of the bottles off Louis and began taking swigs from it now and then, Me and Zayn shared one, as did Lou and Harry, and Liam and Niall.

Two hours later we were all very drunk, and Zayn led me outside.

‘Hanna, i know I only met you a few hours ago, but to me you are… you are beautiful’ Zayn slurred, the smell of the alcohol on his breath made my heart pound. It made me crave him.

‘Well Zayn you know I think your beautiful’ I whispered to him, my lips close to his neck.

‘Well if you think of me like that then baby you wouldn’t mind me doing this’ He whispered in my ear.

He looked deeply into my blue eyes before taking my waist and pulling me closer towards him. He leant down and placed his soft lips against mine. I pulled my arms up around his neck, showing that I wanted him closer to me, and that I wanted more than a peck for a kiss.

He obviously knew I wanted more so he ran his tongue along my bottom lip, i opened my mouth and let his tongue slide in, exploring eachothers mouths the kiss got intense, under the stars at midnight I couldnt have wished for a better moment. The taste of Vodka on each others tongues was driving me wild. Never had i dreamed of this happening.

A few minutes later Zayn pulled away, cupping my face with his hands. ‘Be mine baby’ He whispered, and i nodded.

With that, he ran his fingers through my hair and kissed me again under the stars, the heat of the night air blazing down on our skin.

 

Nialls perspektiv

 

När vi kom in till sjukhuset var Alison medvetslös precis som Zayn. Liam var den som var mest oskadd av oss fyra och Paul hjälpte till med att fylla i blanketter om oss. När doktorn undersköte mig så sydde han igen ett sår på halsen, ett stort sår på armen och sedan gipsade han mitt ben. Jag fick sedan värktabletter innan jag till läts att gå ut i väntrummet till Liam och Paul. Liam hade fått sytt igen ett sår och snart tog dom in Paul för undersökning. Vi två satt spända och höll om varandra. Vi sa ingenting och vi visste inte vad resten av världen visste. Vi sörjde våra vänner som vi förlorat och jag visste redan hur detta skulle sluta. En doktor kom snart emot oss.

- Är dom okej?, frågade Liam som snabbt kom på fötter.

Själv satt jag kvar eftersom benet protesterade och gipset gjorde det svårt för mig att röra på mig.

- Alison överlevde operationen och borde vakna snart. Zayn kommer till er snart men var försiktiga han har en bruten arm och vi var tvungna att göra en mindre operation på honom men han överlever. Se till att inte vara hårda eller något. Paul ligger fortfarande på undersökning. Har ni ringt någon?, frågade dr. Cliff.

Vi båda skakade på huvudet. Dr. Cliff nickade och lät oss bli ensamma igen medans sjuksköterskor rusade in och ut ur väntrummet. Vi såg personer komma och gå och små barn sitta och gråta. Vuxna som var i chock och flera tonåringar som hade smärtan fast klistrad i ansiktet. Snart kom Zayn, han var lite blekare än vanligt och armen gipsad. Han log svagt innan han försiktigt kramade om oss. Vi satt alla tysta i några minuter. Snart såg vi en ung sjuksköterska med svart hår le mot oss. Sedan såg vi hur hon hjälpte Alison in i rummet som nu var tomt.

- Jag är ledsen, sa hon och jag såg tårar.

- Det var inte ditt fel.

- Jo Louis skulle ha överlevt. Han skulle varit här med oss, sa hon och gömde ansiktet i sina händer nu när hon satt bredvid mig på bänken.

Vi kramade alla om henne. Då förstod jag valet hon gjort. Hon hade valt Louis över Justin men nu var han borta. Han och Harry. Skulle vi någonsin få se dom le igen?, skratta, skämta eller höra deras råd och känna deras kärlek till oss, bandet, fansen och alla andra. Jag saknade dom något otroligt.

 

Justins perspektiv

 

överallt på nyheterna såg man ledsna fans som var på den stora vägen som nu stängts av. Alla bilar, lik och personer hade försvunnit och det enda som syntes var flera hundra gråtandes Directioners som sörjde Louis och Harry. När jag sagt att jag ville bli av med konkurrenten menade jag aldrig så här. Kenny kom in i rummet och jag nickade snabbt mot honom. Han visste redan att vi skulle åka till sjukhuset. Ingen hade ringt oss. Jag undrade om någon ringt Louis och Harrys föräldrar eller familjer. Jag undrade om ens någon visste något om dom fortfarande överlevande i One Direction och om Alison.

 

När vi kom in såg vi kaoset. Det hade varit många skakade men jag tog mig snabbt upp på våning fem där dom alla låg. När jag kom ut såg jag väntrummet. Där satt det fyra ensamma personer och kramade om varandra. Jag kanske inte skulle kommit? Alla sörjde sina vänner som tyvärr gått bort. Men samtidigt såg jag Alison. Hon var blek och såren hon hade på kroppen som syntes såg hemska ut. Jag gick försiktigt in och Kenny stannade i trappan. Alla tittade upp på mig och sedan såg jag hur killarna lämnade mig ensam med Alison. Dom gick in mot sina rum som låg närmast och sedan såg jag sjuksköterskor och doktorer följa efter dom in på rummet. Jag gled ner bredvid Alison.

- Jag valde Louis, sa hon svagt.

Jag var mållös. Vad skulle jag säga?

- Jag är ledsen Alison.

- Varför kom du?, hon lät arg och sårad.

- Jag ville se hur du mådde.

- Jag mår bra bara låt mig vara.

Hon försökte ställa sig upp men satte sig snabbt ner igen. Jag nickade och lät henne sitta ensam. Jag gick till Kenny.

 

Alisons perspektiv

 

På begravningen var allt tyst förutom gråten. Harrys mamma och Louis mamma viskade till varandra. Gemma hade sagt ett snabbt hej till alla innan hon försvunnit. Hennes lilla bror hade dött inte ens jag skulle kunna vara nära någon då. Zayn hade armen om mig och vi tittade på medans dom bar ut båda kistorna där Louis och Harry låg. Alla följde sakta efter med gråten i halsen och två röda rosor i händerna. Kistorna sänktes ner och folk la ner sina rosor i dom båda gravarna. Jag och Zayn stod kvar sist med Liam och Niall. När killarna lagt sina rosor gick dom lite längre bort. För två månader sedan hade dom här vackra pojkarna dött. Jag hade inte haft chansen att säga förlåt.

- Harry vart du än är så lova att ta hand om dig själv, jag kommer sakna ditt leende men jag kommer snart se det igen. Lova att vänta på mig, sa jag och släppte rosen i hans grav.

- Louis min älskade Louis. Jag är ledsen att jag aldrig berättade att mitt hjärta tillhörde dig och bara dig. Allt kanske hade varit annorlunda då. Jag saknar dig och jag vet inte hur jag ska gå vidare men jag tänker göra det för jag vet att du skulle vilja det. Jag älskar dig Louis. Ta hand om Harry åt mig och lova att vänta på oss.

Jag släppte rosen och gick bort mot dom tre återstående av One Direction. Bandet hade brutit upp och den sista låten dom sjungit för fansen på den sista konsert som var förra veckan det var en låt dom sjungit. Det var Torn och då hade dom visat bilder från hur deras liv varit med Harry och Louis. Jag saknade dom och Jag tittade bakåt till deras gravar.

- Det har alltid varit ni, älskar er.

viskade jag och lät dom sista tårarna torka på mina kinder medans jag tog Zayns hand och vi alla gick hem igen till lägenheten. Där nu Harry och Louis lägenhet stod tom.

Louis kysste mig snabbt men romantiskt. Jag lät honom men när vi släppte varandra hördes stegen igen. Jag ställde mig upp och visade till Louis att han skulle sitta kvar. Jag hade blivit på lite bättre humör efter kyssen. Jag visste nu exakt hur jag kände och jag måste såklart såra en av dom till slut. Jag öppnade dörren och tittade ut i den tomma korridoren. Sedan tittade jga mot trappen och såg Harry komma emot mig upp. Såfort han kom upp hoppade han runt som i en dans. Han hade på sig solglasögon, en fejk mustacsh och något i händerna som jag inte fattade vad det var. Han hade en snygg grön tröja på sig och jeansen så långt nere att du såg kanten av hans kalsonger. Han log mot mig och lipade lite innan han började springa mot mig med saken över huvudet.

Jag började genast skratta innan han drog in mig i en kram och vi båda snubblade in i lägenheten och landade bredvid Louis i soffan med Harry över mig. efter vi skrattat klart och Harry inte längre låg på mig så satt jag emellan dom i soffanmed en filt runt om oss och såg på en film. klockan var närmare fem på morgonen och filmen var ganska tråkig fast ändå kunde jag inte somna. Mina tankar var överallt.

- Är Niall sur på mig?, frågade jag.

- lite men som sagt du berättade inte om din relation med Louis, sa Harry.

- Jag ville inte att det skulle gå så långt, sa jag lättsamt och kramade om Louis hand.

- Okej men vi åker till LA med dig vi ska ha några intervjuer och radioprogram så vi följer med men då måste du lova att välja mellan Louis och Justin. jag vet hur du pendlar, log Harry flörtigt.

Louis himlade med ögonen.

 

Justins perspektiv

 

Scooter och mamma satt och pratade med mig om Rebecca. Flickan med det korta håret och dom mörkaste ögonen jag sett. Hon hade dumpat mig efter mitt bråk med Alison och sagt att hon bara utnyttjat mig. Jag blev sårad men kom över det. Där emot tog det längre tid för Scooter och mamma som fortfarande tjatade på mig. Alfredo sa inte så mycket om det men jag visste att han var besviken på mig. Alison skulle komma imorgon det hade hon åtminstone sagt på sms. Hon hade varit arg och jag förstod men allt jag tänkte på var Louis. Hon hade även meddelat att hon skulle berätta något intressant. Kanske äntligen kan alla hemligheter mellan oss försvinna?

- Vill du berätta varför du så argt slår på tangentbordet?, skrattade han.

- Nej men kolla här, sa jag och tog upp Bieber bloggen igen.

Niall tittade igenom den lite snabbt och drog sedan in mig i en kram.

- Egentligen ska jag inte säga något eftersom jag bedrog honom med Louis.

- Du gjorde vad?!, jag glömde att Niall inte visste.

- Jag låg med Louis därav missfallet förut i stugan, sa jag och drog på munnen.

Niall ställde sig upp han var arg och sårad och sedan sprang han ut ur lägenheten. jag visste inte vad jag skulle göra men jag skrek efter honom. jag hörde dörren smällas igen och jag brast ut i gråt. jag hörde snart hur någon i någon annan lägenhet skrek. det förvånade mig inte att jag hörde det eftersom det var tre på morgonen och hela huset var tyst. jag hörde flera röster nu. snart tystnade dom och jag försökte sluta gråta men det gick inte. Snart kom Louis in genom dörren. Han skyndade fram till mig och höll om mig hårt tills min andning var normal och tårarna slutade komma.

- Föelåt Louis, sa jag och slog armarna om honom.

- It doesn't matter Love, svarade han och ströck mig över håret.

 

Hannas perspektiv

 

Zayn log mot mig när jag stod bredvid honom och Liam i det lilla rummet som var fullt med folk med kameror och reportrar. Jag rös eftersom jag hade att vara omringad av människor. Zayn höll min hand i ett fast grepp och lutade sig ner och viskade att jag var lika vacker som alltid det fick mig att rodna och flera av folket i rummet tog bilder. Harry och Louis kom in följd av Niall. Alla log medans det blixtrade till i rummet från alla kameror. Jag log stort. Vi skulle fira något som jag glömt, jag var så dålig att komma ihåg saker.

- Är ni beredda?, frågade Harry och log stort.

Tårtan framför honom var med Englands flagga och den såg riktigt god ut. Den var gjord av glass så Harry var modig att få den i ansiktet eftersom glass är mycket hårdare än en vanlig tårta. Louis nickade mot honom och hade världens flin på läpparna. Han tog tag i Harrys nacke och sedan tryckte han ner Harrys ansikte i tårtan. Ett jubel spreds i rummet och många klappade händerna. Jag stod och stirrade och Zayn la skrattande en arm runt mig. När Harry kom upp igen hade han Englands flagga i ansiktet och skojade runt. efter åt när killarna skojat klart så ställde dom sig och fotade sig. Jag höll mig undan kamerorna och log mot dom. Dom såg riktigt larviga ut.

 

Alisons perspektiv

 

När vi landade möttes vi av tusen fans som stod och skrek Justins namn. Han skrattade och vinkade mot dom innan han skrev några autografer och kramade om några. Sakta men säkert kom vi igenom havet av fans och kom ut i New York luften. Justin skulle på intervju så Kenny tog mig till hotellet. Jag somnade snabbt över en kopp varmt te. När jag vaknade var klockan ganska sent. Jag kisade och såg att klockan var runt elva på kvällen. Justin var inte i hotell rummet men jag var så trött att jag knappt orkade bry mig även om oron låg i bakhuvudet. Jag drog upp mobilen från väskan som låg på golvet och såg att jag fått tre sms från Justin som sa att han skulle komma super sent och att han älskade mig. Jag tittade igenom youtube efter något att lyssna på innan jag letade nyheter på några Bieber bloggar innan jag gick vidare till One Direction bloggar. När jag sedan stängde av mobilen somnade jag om och drömde några konstiga drömmar innan jag slöts av total mörker.

 

Jag slog upp ögonen och gäspade stort. Jag reste mig upp från sängen och steg in i badrummet och duschade snabbt innan jag drog på mig ett par mörka jeans och en ljus tunika med ett halsband till. Jag kammade igenom håret som var helt rufsigt och sedan gick jag tillbaka till sovrummet. Jag tog rumsnyckeln och gick ner för frukost. Klockan var nio så jag kom precis innan frukosten stängde.

 

Jag sträckte på mig och gick ut i solljuset. Kenny följde med mig fast jag behövde inget beskydd. Jag var inte känd på det sättet och hatet hade lagt sig enormt mycket vilket var helt otroligt skönt. Jag skrattade åt Kennys skämt och tyvärr fick han följa med på min shopping runda i New York och mot slutet köpte vi glass och vi pratade och hade riktigt roligt. Snart ringde min mobil och jag såg att det var Zayn som ringde.

- Hallå Zayn, sa jag lite löjligt.

- Alison du vet inte vart Louis är?, frågade han snabbt.

- Hallå jag är i u.s.a hur kan jag veta vart den galningen är, sa jag och viftade med ena handen för att avfärda Kennys fråga.

- Jag bara undrade för efter vår lilla fest igår kväll har han varit försvunnen.

- Han drack väl lite för mycket och ligger däckad på något hotell, sa jag och hoppades att jag hade fel.

Jag kände hur någon klappade mig på axeln och både Kenny och jag reagerade. När jag vände mig om möttes jag av ett par leende ögon och rufsigt brunt hår.

- Zayn jag måste ringa tillbaka till dig, sa jag och la ner mobilen i min jeans ficka.

Louis Tomlinson stod framför mig med ett flin på läpparna och sin mobil i handen. Vad hade tagit åt honom att åka hela vägen hit?

svar: Jag har faktiskt ingen aning om vart man kan köpa den :/ men den är riktigt snygg tycker jag med men som sagt vet inte vart man kan köpa den sorry för det :P

(bilden använde jag i Roads om någon undrar ;) )

 

Justins perspektiv

 

det var en halvtimme tills vi mellan landade i London. Alison var jätte glad att komma hem för bara en timme. Vi skulle hänga på flygplatsen så vi inte missade planet till New York. Jag märkte på henne att hon hade hem längtan. Jag drog upp mobilen

Niall kom ner till flygplatsen vi ska mellan landa och jag tror nog Alison skulle gilla om du överraskade henne med att stå utan för gaten /Justin

Jag kommer direkt /Niall

Jag log innan jag svarade att det var en halvtimme tills vi landade. Jag erbjöd Alison en av mina hörlurar och sedan räckte jag över min mobil så hon fick välja låt. Hon blev super glad och letade länge och väl tills hon hittade våran cover på Just A Kiss den skulle komma ut i morgon så såklart la hon och jag ut en sneak peek på twitter. Den där halvtimmen var mer som fem minuter och när vi äntligen kom ut ur planet var Alison först att sträcka på sig. Det såg ut som hon värmde upp för att springa ett maraton vilket var riktigt gulligt.

Jag såg Niall springa igenom havet av tjejer som kom för att få autograf eller bild med honom. När han äntligen kom fram hoppade han på Alison som skrattade och kramade tillbaka.

- Bug det känns som år sen!

- Nialler det var knappt fyra dagar sen. Men jga är också glad att se dig, sa Al och kramade om honom igen.

- Jag går med Kenny ta hand om henne nu, sa jag och pekade på Niall som nickade. Jag gav Alison en snabb kyss och följde sedan efter Kenny.

 

Alisons perspektiv

 

Niall och jag satte oss i gaten till U.S.A. Vakterna höll alla fans borta och vi satt och pratade. Jag skrattade när han pratade om Zayn och Liams bråk. Dom bråkade aldrig så det var faktiskt lite komiskt att dom började göra det nu.

- Så hur går det med Becca?, frågade jag.

- Killarna verkar inte gilla henne, sa Niall och visade mig ett foto.

- Jag förstår varför hon ser inte ens snäll ut. Hon skrattar säkert hemskt också och dom där ögonen. Usch jag får rysningar, sa jag och rös lite på skoj.

- Så sa Zayn och Liam också.

- Äsch men Niall om du gillar henne så går det nog och annars så hittar du nog din prinsessa snart det är inte precis som hon har gått under jorden. Hon kommer snart för vem kan motstå din irländska charm. Vilken tjej som helst vill ju ha en matälskare och du är hur gullig som helst. Lita på mig hon har inte gått under jord.

Muntrade jag upp honom. Han nickade och kramade om mig. Sedan pratade vi om Irland. Jag saknar mitt hemland något enormt och Mullingar gud jag trodde inte att jag kunde sakna en stad så mycket. Jag var bara glad att jag och Niall skulle åka dit över jul. Julen var bäst i Irland även om den var bra i Canada kändes det som det fattades något det skulle det detta år med göra eftersom mamma inte var där. Nu när Louis och Zayn var mina förmyndare så skulle dom också saknas. Den enda tanken som höll upp mig var att vi alla skulle vara samlade under nyår. Det var riktigt snart.

- Hur mår Hanna?, frågade jag och la huvudet på snedden.

- Hon mår super Zayn tog med henne till studion idag.

- Åhh om dom blir ihop så kommer jag dö. Dom passar perfekt och Hanna är så gullig och vacker. Om Zayn blir kär i henne tänker jag tvinga dom att gå ut vare sig Hanna vill eller inte, skrattade jag.

Niall suckade och skakade på huvudet innan han skrattade med mig. Det var jag. Alison the match maker. Jag hade parat ihop Niall med jätte många tjejer som inte fattade hur underbar han var. Nu skulle jag få ett nytt par. Klockan gick snabbt och snart satt Justin med oss och sen sa vi hej då och Niall gick tillbaka till One Direction och jag gick mot planet som skulle ta mig till Amerika. såklart hade jag gjort ett snabbt byte av kläder med Niall som rådgivare. nu hade jag på mig ett par slitna jeans, svarta högklackade skor, en slapp t-shirt som hade u.s.a's flagga på och sedan lite accessoarer.

 

Hannas perspektiv

 

Idag skulle Zayn komma. Jag sprang upp ifrån min säng. Min lägenhet var riktigt liten med bara två rum och sedan kök. I första rummet hade jag en säng och mitt skrivbord med min laptop som jag fått av pappa. Det rummet låg lite längre in i själva lägenheten. När man kom in genom ytterdörren kom man till vardagsrummet som jag hade en liten soffa i och en tv. Jag hade även kopplat in mitt Playstation 2 och några spel det var allt jag fått med mig. Jag hade även en hylla som var full med böcker och filmer. Jag hade en speciell dvd som gjorde att jag kunde se filmer ifrån Sverige. Jag hade bott där när jag var riktigt liten och sedan hade jag flyttat ut själv för att gå i skolan i Canada vilket hade varit en dröm för mig. Jag hade kommit till Canada när jag var cirka tretton och bodde hos en annan familj som var hur snälla som helst. Nu när jag blev sexton tackade jag dom och flyttade själv till London. Jag hade alltid varit lite små kär i One Direction och när jag sett att Alison varit med dom hela tiden hade jag börjat avguda henne. Jag kunde inte fatta att vi två var vänner nu och att jag skulle träffa Zayn idag! Jag gick till min byrå där alla mina kläder låg. Familjen jag bott hos hade gett mig jätte mycket pengar fast jag hela tiden sagt nej. Vi höll kontakten och jag hade det jätte bra i London nu. Jag skulle börja skolan på måndag och sedan skulle vi se hur det skulle gå. Jag satte på mig ett par vanliga jeans och en långärmad tröja med texten Yeah That's Right på magen. Jag kammade igenom mitt hår och sedan borstade jag tänderna och väntade. Jag var verkligen skit nervös inför det här men jag skulle träffa Zayn ur One Direction. Kom igen varje tjejs dröm och nu satt jag här med höga förhoppningar som att han skulle bli kär i mig, sedan skulle vi bli ihop, gifta oss och få tusen barn. Jag gick in på tumblr på min laptop. Jag hade inte fått något meddelande eller någon ny följare. Skönt fast jag hade knappt något vanligt vis heller. Jag tittade runt lite och hittade ett hot mot mig. Där en tjej skrev hur mycket hon hatade mig. Mina ögon tårades och jag ville spy sedan kollade jag på kommentarerna där alla fans skrev hur modig och vacker jag var. Först tänkte jag nej dom måste skämta men sedan hade dom lagt in gifs (rörande bilder) och jätte mycket och dom var hur gulliga som helst. Jag grät av lycka och rebloggade och favoriserade den. Jag hade en knackning på dörren och jag öppnade medans jag tog bort mina tårar. Zayn log mot mig men leendet försvann när han såg att jag gråtit.

- Det är inget jag lovar. Kom nu går vi, sa jag och drog på mig en jeans jacka och mina convers innan jag gick ut och låste lägenheten.

- Varför grät du?, frågade Zayn snabbt.

- Åhh det var bara era fans. Men det var en som skrev jätte hemskt och sedan sa resten dom här helt otroliga sakerna, sa jag och torkade bort mer tårar.

Zayn kramade om mig och tog min hand innan vi svängde in på gatan till Starbucks.

 

Zayns perspektiv

 

När vi kom in beställde vi varsin kopp te och varsin blåbärs muffin. Hanna tog ett bord medans jag beställde och sedan började vi prata. Hon var riktigt enkel att prata med fast man hörde att hon inte var från London. Inte för att det var något dåligt man hörde det bara när man satt så här. När vi haft konserten och vi pratat lite smått hade jag inte hört det.

- Så var kommer du ifrån?, frågade jag och drack lite.

- Oh gud hörs det så väl?!, sa hon och tittade generat ner i bordet.

- Det är gullig dialekt du har, sa jag snabbt men det fick henne att bara rodna mer.

- Jag är originellt från Sverige men jag flyttade till Canada när jag var tretton och sedan nu till London bara för någon månad sen.

- Jaha du är en riktig flyttare du, skrattade jag.

- Tja jag har aldrig riktigt hittat min plats i världen så jag har flyttat på jakt efter den. Jag tycker det är kul med nya platser man får bestämma vem man är utan att bli dömd direkt. Det var därför jag flyttade från Sverige från första början. Alla hade stämplat mig med en stämpel jag helst inte ville ha. Men sedan flyttade jag och passade inte riktigt in så nu hoppas jag att jag har hittat min plats i London. Jag har alltid tyckt att det är så fint här. Fast min dröm är att resa och se mycket. Problemet är bara att jag inte är den personen som pratar och är öppen precis.

- Du pratar ju nu.

- Haha jag menar jag inte är den personen som börjar med att ta kontakten. Jag är nog den personen som pratar mest fast oftast pratar jag bara om mig själv. Enkelt eftersom jag vet vem jag är och nu gör jag det igen, sa hon och tittade ut genom fönstret.

Jag skrattade. Hon var riktigt trevlig och var en super bra lyssnar fast också en bra pratare. Hon var vacker och det lös om henne på något sätt.

- Du sjöng jätte bra förut.

- Enda gången du kommer höra mig sjunga, log hon och mötte min blick.

Hennes blå grå ögon glittrade till i solljuset och jag kom på mig själv med att stirra in i dom. Hon skrattade och vände bort ansiktet mot fönstret igen så hennes bruna hår fladdrade till. Hon var riktigt vacker. Men jag kunde väl inte falla för henne nu?

- så vad vet du om mig och grabbarna då?, frågade jag och drack lite te igen.

- Jag är er personliga stalker på Tumblr så jag vet ganska mycket fast det är mest larv eftersom Directioners är ganska ovanliga, hon skrattade.

- Så vad vet du om mig?

- Jag tänker inte börja prata om dig på det sättet. Jag vill hellre höra dig prata om dig själv alla säger att du är ganska självupptagen på tumblr. Just det hittade du den där spegeln?, log hon flörtigt. Jag tror inte att hon märkte det själv att hon flörtade med mig.

- Ja jag hittade spegeln låg längst ner i väskan, skrattade jag.

Resten av tiden berättade jag om mig själv och min familj. Själv berättade hon lite om sin och sedan pratade vi om allmänna saker. Hon var verkligen lätt att prata med. Precis som killarna var. Bara jag inte föll för henne nu.

- Hur har du haft det i skolan då om du säger att du inte passar in? frågade jag. jag tänkte inte på det försen efter jag sa det. jag såg på henne att hon blev lite ledsen.

- Jag har inte haft det sådär jätte lätt. Det är svårt att lära sig när man blir retad. Man önskar sig bort så man är någon annastans om du förstår vad jag menar. Jag har aldrig passat in på det sättet det är därför jag flyr. Eller inte flyr jag bara flyttar för att komma undan allt det hemska. Men jag har det inte så svårt. Flera eller nästan alla har det värre än mig när det kommer till mobbning men det är inte kul, sa hon och undvek min blick när hon sa det.

- Jag är ledsen för det.

- Var inte det, det är inte precis som du mobbar mig. Du frågade bara helt ärligt, sa hon och log mot mig nu.

- Du är perfekt du vet det va?, frågade jag.

- Och du är underbar och snygg men det visste du redan, log hon tillbaka.

 

Justins perspektiv

 

Jag drog in Alison i min famn. Hon var iskall och jag skrattade eftersom vädret var så varmt att jag själv satt och svettades.

- Vi åker imorgon, viskade jag i hennes öra.

- Vart ska vi?, frågade hon.

- Jag tänkte att vi hämtar upp Niall och åker till Irland, sa jag.

- Nej jag vill inte dit.

Jag släppte henne och tittade oförstående på henne. Hon log och visade två sylvassa tänder. Hennes ögon blänkte till och smärtan for upp som en ilning. Jag skrek och försökte putta undan henne men hon satt som en igel mot mig.

 

Jag kastade av mig täcket.

- mardröm?, frågade Alison med ett leende.

- Hur visste du?, frågade jag och torkade bort svetten.

- hm... kanske för du skrek ganska mycket, sa hon och skrattade.

Jag suckade och la mig tungt ner. Jag var tröttare än jag varit innan jag somnade. Jag suckade igen och kände hur Alison la sig närmare mig.

- Vi åker tillbaka till London imorgon. Vad skönt. Men det är mellan landning sa Scooter och sedan drar vi till U.S.A och sedan Canada. Det ska bli så kul att följa med på din turné.

- Hur kan du inte vara trött?, skrattade jag.

- Vissa säger ju att jag är vampyr du vet, sa hon flörtigt.

Jag slog henne med en kudde och sedan blev det ett vilt kuddkrig som slutade med att jag vann och priset var att jag fick kittla henne tills hon satt och skrek av skratt. Jag kysste henne passionerat och sedan somnade vi båda tungt i varandras famn.

 

Alisons perspektiv

Jag drog upp knäna och lutade hakan mot dom. Jag slog armarna om benen och tittade på Justin som stod i studion och sjöng. Jag hade fått följa med om jag var tyst och det var exakt det jag var. Jag satt på en stol bakom Scooter och tittade på Justin när han spelade in sina låtar. Han sjöng underbart och jag satt och log som ett stort fån. Scooter tittade på mig så jag slutade le och tittade ner så mitt hår föll för ansiktet.

- Sjunger du?, frågade han.

- Jag har sjungt på scen några gånger, svarade ajg ärligt då jag både ståt på scen med One Direction och öppnat tidigare för Justin med låten Your Love Is My Drug och Someone Like You.

- Kan du gå in och sjunga den här med pojken, skrattade Scooter och gav mig ett notblad.

Jag nickade och musiken tystnade. Jag gick in och drog på mig ett par hörlurar som Justin gav mig. Låten var Just A Kiss med Lady Antebellum. Jag hade hört den några gånger och kunde texten ganska bra.

 

Lyin' here with you so close to me
It's hard to fight these feelings when it feels so hard to breathe
Caught up in this moment
Caught up in your smile

 

började jag och log mot Justin när han sjöng andra versen.

 

I've never opened up to anyone
So hard to hold back when I'm holding you in my arms
We don't need to rush this
Let's just take it slow

 

Vi log båda stort och jag höll för hörlurarna så jag hörde bättre.

 

Just a kiss on your lips in the moonlight
Just a touch of the fire burning so bright
No I don't want to mess this thing up
I don't want to push too far
Just a shot in the dark that you just might
Be the one I've been waiting for my whole life
So baby I'm alright, with just a kiss goodnight

 

sjöng vi vidare och växlade mellan när det var olika sångare. Det lät helt underbart med våra röster. Nu hade Justin kommit i målbrottet också så hans sångröst lät helt otroligt.

 

I know that if we give this a little time
It'll only bring us closer to the love we wanna find
It's never felt so real, no it's never felt so right

 

Just a kiss on your lips in the moonlight
Just a touch of the fire burning so bright
No I don't want to mess this thing up
I don't want to push too far
Just a shot in the dark that you just might
Be the one I've been waiting for my whole life
So baby I'm alright, with just a kiss goodnight

No I don't want to say goodnight
I know it's time to leave, but you'll be in my dreams

 

Tonight
Tonight
Tonight

Just a kiss on your lips in the moonlight
Just a touch of the fire burning so bright
No I don't want to mess this thing up
I don't want to push too far
Just a shot in the dark that you just might
Be the one I've been waiting for my whole life
So baby I'm alright, oh, let's do this right, with just a kiss goodnight
With a kiss goodnight
Kiss goodnight

 

Låten var slut och det var tyst i studion.

- Det där var underbart hörni!

Sa Scooter efter ett tag. Jag log stort och tittade på Justin som kramade om mig. Jag hade verkligen kul i studion efter det eftersom vi sjöng om låten lite och sedan fotade oss för cover albumet. Vi stod i varandras armar och tittade in i varandras ögon. Jag var i en enkel jeansjacka och en Kanada tröja medans Justin hade en åtsittande svart tröja och pösiga jeans och såklart visade han kalsongerna. Jag var jätte nöjd över mitt hår som var löst lockat och hängde ner för mina axlar med hjälp av hårförlängning.

Justin kysste mig innan vi gick ut ur studion. Spaniens varma väder slog oss i ansiktet och jag skrattade och pekade mot ett par tjejer som såg svimfärdiga ut eftersom jag gick med Justin Bieber i handen.

 

Zayns perspektiv

 

det var sista dagen nu i stugan och jag tror alla killar var lite små nervösa för att komma tillbaka till verkligheten. Niall och Harry satt för det mesta och smsade med deras tjejer. Resten av oss hade fortfarande inte fått träffa dom och det irriterade oss lite men tids nog. Rebecca och Dianne kanske behövde vila lite innan dom får alla mordhot mot sig. Danielle som var Liams flickvän hade klarat sig riktigt bra och hon var den snällaste tjejen på jorden. Jag drog upp gardinerna och lät solens ljus komma in innan jag började med frukosten till resten av killarna som fortfarande sov. Själv hade jag haft sömnproblem ända sedan Alisons missfall. Jag var orolig för henne och jag visste inte varför. Doktorn hade sagt att det var normalt och att det skulle bli bra. Jag hade varit där med Liam och ändå kunde jag inte få bort en obehaglig känsla av att hon inte mådde bra. Min mobil plingade till. Vem var vaken fem på morgonen?

Hej jag har sömnproblem precis som du över Alison känner du också att något ska hända? Förlåt för tidigt sms somna om jag kan prata sen /Hanna

jag log lite innan jag svarade.

Hej Hanna nejdå jag kan prata. Jag känner att något kommer hända men jag kan inte sätta fingret på vad för något / Zayn

Hm.. konstigt har du pratat med henne? /Hanna

Nej inte sedan hon lämnade England för cirka två dagar sen /Zayn

Det har jag lite smått då och hon säger att hon mår jätte bra men jag kan inte tro henne. Jag är riktigt orolig för henne Zayn /Hanna

Jag kommer hem imorgon ska vi mötas på Starbucks och ta lite te eller något och prata? /Zayn

Det låter trevligt /Hanna

jag gjorde klart frukosten och fick hennes adress och hon bad mig hämta upp henne. Killarna vaknade och tittade på mig innan dom började äta. Jag var inte den som vaknade först men detta kunde jag vänja mig vid.

 

Louis perspektiv

 

jag saknade Alison fast hon hade rätt. Hon passade säkert mycket bättre hos Bieber men ändå kunde jag inte låta bli att tänka på våran framtid. Jag hade fått seriösa känslor för tjejen och det såg man alltför väl också. Jag kunde inte gömma det och killarna kände mig för bra. Jag satt runt brasan med dom ikväll också. Vi satt och pratade om vad vi skulle göra med bandet nu. Jag tror vi alla saknade Alison lika mycket. Hon hade varit med oss så mycket efter att hennes mamma dött att det var som om hon tillhörde oss och att hon jämnt skulle vara med oss. Killarna tystnade och ställde ner sina muggar med varm choklad.

- Louis du har inte sagt så mycket, sa Harry.

- Jag har inget att säga, sa jag tyst.

- Louis Tomlinson is speechless. Är det över Alison och...

- Nej, sa jag snabbt och avbröt honom. Jag ville inte prata om missfallet. Både Alison och jag har kommit överens om att det ändå var bäst så eftersom killarna och jag reste mycket och Alison var för ung för att vara ensamstående mamma.

- Vi är oroliga för dig vet du, sa Liam.

- Ni behöver inte vara det jag klara mig fint, sa jag och tog en klunk av chokladen.

Dom nickade men jag såg att dom inte var övertygade. Jag var inte den sortens kille som satt tyst när det bara var vi. Visst jag gav dom mycket plats men jag fick ändå mest förutom nu när jag satt i bakgrunden. Detta var inte likt mig och det höll jag med dom om. Men det kanske var bättre om jag ändrade mig lite. Bli mognare och inse att jag var dumdristig som blev kär i en sjutton årig flicka som aldrig skulle kunna bli ihop med mig. Bara att inse att jag behövde förändras även om varken jag eller killarna eller ens Alison gillade det.

lyff you <3

- Somna om jag tar hand om dig, viskade han.

 

Jag somnade tungt i hans famn och vaknade några få gånger. Hela tiden i Louis famn där jag var trygg och varm och det kändes otroligt. Jag kanske hörde ihop med Louis och inte Justin men mitt hjärta skrek Justins namn så fort hjärnan kom över namnet. Jag vaknade en gång till och tittade in i hans underbara ögon. Bilen stannade och alla gick ut. Jag försökte resa mig men mina ben hade somnat. Jag skrattade och kravlade mig ut ur bilen innan jag ostadigt ställde mig på marken. Klockan var långt över tolv och vi var alla trötta. Louis bar upp mig igen och gick in i stugan. Alla killar följde efter oss.

- Så Niall och Liam som vanligt.

- Harry du och jag?, frågade Zayn.

- Alison du och jag då?, log Louis flörtigt mot mig.

Jag gäspade och nickade. Vi gjorde oss klara snabbt och jag tassade ner i sängen. Håret var i ett enda stort fågelbo men jag bryde mig inte. Louis öppnade sin famn mot mig och pussade mig på kinden innan vi somnade.

 

Tre timmar senare vaknade jag av morgonljuset som sakta kom in genom det öppna fönstret som välkomnade husets morgontrötta gäster med värme. Jag blinkade hårt innan jag upptäckte en ilsken smärta i magen. Jag masserade och började röra mig. Jag kände hur det var blöt i hela sängen. Jag flyttade mig ur sängen och kände hur något kletigt låg mot benen. Jag hävde mig upp och märkte att Louis inte låg bredvid mig. Jag ryckte på axlarna och drog undan täcket. Smärtan kom tillbaka innan jag såg den ner dränkta sängen. Blod, över allt. Jag skrek och tittade ner. Hela min mage och benen var fulla med blod. Jag kände tårarna rinna ner och smärtan högg till i magen igen. Jag skakade och kände hur jag var nära att svimma. In genom dörren kom Niall. Han stirrade ifrån mig till sängen och sedan mot allt blod som täckte mig. Jag kände knäna vika sig under mig. Jag sjönk ner mot golvet och kände hur blodet spred sig runt mig. Niall rusade fram mot mig och jag kunde urskilja att han skrek på någon. Dörren slängdes upp och jag hörde flämtningar och smärtan i magen gjorde mig spyfärdig. Vad hade hänt med mig? Niall strök mig lugnande över ryggen.

- Andas, viskade han.

Jag nickade skakigt. Jag lutade mig emot honom men det kändes som jag föll handlöst ner i mörkret. Inom några minuter hade Louis satt ner mig i badkaret och spolade av mig allt blod. Jag skakade och kände hur han varsamt rörde mig.

- vad är det för fel på mig?, frågade jag och svalde hårt.

- Liam ringde doktorn han sa att det var missfall och att det är inget att oroa sig för.

- du menar jag var...

- jag vet, sa Louis tyst och hjälpte mig av med kläderna.

Jag had eblivit gravid den gången Louis och jag gjorde et i soffan. Att jag inte märkt det! jag skakade och ville slå mig själv. Louis hade alltid velat ha barn och nu har jag förtstört allt. det var min stress, min deprimering som orsakat det här. Jag kände tårarna komma igen.

- Alison det är lugnt det är inte ditt fel. Jag älskar dig ändå.

Han pressade sina läppar mot mina och sedan hjälpte han mig upp och torkade av mig. innan han räckte mig rena kläder. Jag hörde dom andra springa runt i sovrummet. jag tittade ner i golvet. och skämdes. Det skulle blivit en perfekt tid här inte ett minne av missfall och städning i en evighet för jag hade blodat ner över allt. jag vinglade till och Louis kramade hårt om mig innan han pussade mig på huvudet.

Jag gick igenom Londons långa gator med Nialls ipod i öronen. Såklart hade jag lagt in en egen spellista eftersom vi två hade ganska lik musik smak men jag hade ändå fler favorit låtar än han. Jag drog fram mobilen och gick in på tumblr. KÄndes som år sedan jag var inne och det var säkert det också. Det första jag såg när jag kom in på min sida var spamningar om folk som började följa mig. jag följde alla där och kolla listan hur många följare jag hade. det var säkert 289 eller nåt men när siffran 367 kom var jag nära att svimma. Jag blev mest beundrad över att dom flesta var 1D bloggar. Jag tittade runt och rebloggade ganska mycket och sedan tittade jag upp ingen var där. på hela gatan. okej klockan var cirka sju, One Direction skulle ha sin konsert om fem minuter men kom igen. var är alla femtio-åringar som skulle vara fulla eller någon hund eller katt tant som skulle ut med djuren? Jag tittade runt en gång till. Nej fortfarande tomt. Jag började små sjunga på låten som spelades högt i mina öron. Det var Rolling in the deep av Adele. Jag fortsatte med att titta runt på tumblr.

När jag plötsligt gick in i någon så ramlade jag hårt på marken och mobilen landade och gick sönder mot trottoaren. Jag svärde och tog upp den för att sätta ihop den igen. Inget funkade och det var då jag tittade upp. Flickan jag gått in i stod och stirrade på mig där jag låg på alla fyra.

- Förlåt att jag gick in i dig jag såg dig inte..... Kan jag hjälpa dig?

Flickan stirrade på mig. hon hade midje långt blondt hår, ett rosa linne och en blå kofta med ett par rosa mysisbyxor. hon hade tre halsband på sig och ett diadem. Hon hade tandställning och ett flertal fräcknar.

- Jag är Alison behöver du hjälp?, frågade jag igen.

- Nej jag är ny här och försöker hitta hit, sa hon och pekade på kartan.

- Jaha One Direction fan kom jag hjälper dig dit.

- Tack jag är Hanna föresten. Jag kommer från Canada. Stradfrod.

- Det är verkligen vackert där. Jag bodde där förut jag tror inte att jag har sett dig.

- Jag är ganska osynlig av mig så det förvånar mig inte. Men jag var där när du brände huset. JAg bodde bredvid dig hela tiden. Fast jag är ett år yngre så det kanske inte är så konstigt. Men du var min idol verkligen.

- Tack antar jag, sa jag och log stort mot henne.

Vi gick och pratade och jag stängde av musiken och Hanna höll på att fixa min mobil. Vi pratade och pratade och snart stod vi framför konserthallen och vi hörde dom ända ut. Paul stod där och log mot mig.

- Så du har fått en vän.

- Ja skulle du kunna hjälpa oss in. HOn har biljett men allt är stängt.

- Såklart.

Vi följde efter honom in på baksidan samtidigt som killarna började köra covers. Hanna pratade med Paul och jag gick bakom och log som ett fån. Hanna var verkligen trevlig och vi hade många saker gemensamma. NÄr vi kom in bakom så sprang killarna ner för paus. Hanna nästan svimmade och jag tog emot henne och hon började skratta så killarna stannade ohc tittade mot oss. NIall hoppade fram mot oss och kramade om mig snabbt. Zayn och Louis mosade mig och pussade mig på kinderna medans Liam och Harry var dom enda normala som hälsade på Hanna först. Hon hoppade runt och var överlycklig medans killarna pratade med henne fast hon var så otroligt lugn. Snart hoppade Niall på henne och gav henne världens kram.

När alla hälsat och pausen var slut så gick vi upp på scen. Killarna hade tvingat med mig och Hanna. Jag tittade på henne när alla fansen skrek. Hon var inte det minsta rädd eftersom NIall hade armen runt henne. Jag tyckte synd om henne för så många skulle hata henne.

- Nu ska våra tjejer göra en cover ni alla känner igen.

Såklart hade killarna övertalat Hanna om att sjunga. Hon hade valt Set fire to the rain. jag kunde den så när låten började så nickade hon och lät mig börja

I let it fall, my heart,
And as it fell you rose to claim it
It was dark and I was over
Until you kissed my lips and you saved me

Hanna tog nästa och på refrängen sjöng alla med. Jag dansade och hoppade runt med Niall. Jag skrattade och sjöng nästa vers tillsammans med Hanna som sjöng helt otroligt. Jag kom att Harry hade en tjej på G precis som NIall och la på minnet tat fråga dom senare.

'Cause there's a side to you
That I never knew, never knew,
All the things you'd say,
They were never true, never true,
And the games you play
You would always win, always win.

sjöng jag och sedan sjöng alla med igen. Killarna sjöng klart låten och vi möttes av varma applåder och heja rop. Jag var lycklig och tog med Hanna bakom scen efter att killarna tackat oss för vi sjöng. HAnna hyperventilerade och var jätte glad. Hon sjöng helt perfekt.

- Kan jag få ditt nummer så håller vi kontakten.

- Visst, hon tog min mobil som hon lagat och la in nummret och gjorde så jag följde henne på twitter, tumblr och la till henne som vän på facebook.

- wow du har många konton.

- Du med, skrattade hon.

Vi sa hejdå och sedan gick jag hem för att vänta på att killarna skulle bli klara. det var ikväll som vi skulle till Harrys stuga och där skulle vi vara tills jag åkte till Spanien. Men jag tror att mina känslor för Justin svalnar. Han har ignorerat mig och det kanske är lika bra att inte åka?