Rachelsnoveller

När jag vaknade på morgonen var jag orolig. Jag hade haft mardrömmar och blivit jagad till döds, jag brydde mig inte om att Scott hade sagt en sak eftersom jag hade bevis. Varulvar fanns och nu måste jag lösa mysteriet.

Vem kunde någonsin tro att jag Calli, en ex sex galen person nu skulle jagas av en mytologisk varelse?

"Calli ät din frukost innan Niall tar den!" sa Liam och väckte mig ur tankarna som låg som tunga moln omkring mig.

"Det är lugnt, bara han äter. Ni gör ändå mer än mig om dagarna." sa jag med en gäspning. Jag var döds trött men på något sätt så kunde jag inte sluta tänka på gränden och James.

Killarna omkring mig fortsatte prata och när vi gick ifrån intervjuer på radiostationer till tv intervjuer till konserter så försvann jag någonstans. jag försvann helt in i min roll som manager och jag började till och med skriva ett par nya låtar till dem, skissade på album material osv. det var otroligt vad man kunde göra när man var halvt vaken och lite små hungrig.

Jag kunde inte äta normalt men jag försökte agera normalt om dagarna medan jag om nätter gick ut med fiklampa, mobil och en ryggsäck med rep och en karta över staden som vi för tillfärllet var i.

Jag såg ingen varg eller varulv men jag hörde många bråk, slagsmål och det var otroligt vilket knipa ett par fyllon kunde hamna i.

jag kom hem igen tidigt på morgonen och sov i några få timmar innan det var upp och jobba igen.

Jag hamnade i ett tillstånd där jag bara sov korta stunder och desto längre jag sökte svaren under nätterna desto paranoidare blev jag om dagarna. jag kunde inte prata med nya människor längre och när jag såg gamla ansikten undrade jag hela tiden om de var varulvar.

"Du borde sova ordentligt i natt" sa Zayn kvällen innan Scott skulle möta upp oss.

Hur härligt det än var att vi skulle resa till Europa kunde jag inte skaka av mig känslan av att dessa varulvar verkligen förföljde mig överallt och jag undrade varför de gjorde det för. jag var inte speciell överhuvudtaget, eller var jag?

"Jag behöver inte sova jag är hur pigg som helst!" sa jag med ett skratt som om jag kunde övertyga min bror.

"Calli lägg av jag känner dig, du har gått ner i vikt, du har påsar under ögonen och du ser likblek ut. Jag tänker sitta utanför din dörr ikväll för jag vet att du går ut om nätterna." sa han argt. "Du är inte så speciell som du tror."

"Tack för att du påminner mig om min obetydlighet."

"det är inte ett ord och du ska sova sen kan vi prata om vad du betyder för oss alla, för du betyder bara någonting för oss om du mår bra."

 

 

 

Sent på natten, när alla hade somnat förutom jag så steg jag upp ur sängen. jag drog på mig ett par jenas och en kofta över min pyjamas. jag satte upp håret i en slarvig knut och sedan snodde jag Nialls skor innan jag lämnade hotellet.

jag ringde till Scott, jag hade saknat honom och dels så behövde jag hans hjälp. Han och Stiles kunde nästa nallting om mytologi och jag kunde inte vänta i två veckor till innan han kom till mig. jag behövde svar nu.

"Hej... vad gör du?" gäspade Scott på andra sidan luren.

"Sover du redan?"

"Ursäkta mig men ja! jobbet slet arslet av mig din lilla lurk." sa Scott irriterat och jag hörde hur han vände på sig i sängen.

"Jaja men jag behöver hjälp... du kommer inte tro mig." sa jag med en suck och smet ner till entrén.

"Vad har hänt? har du sett storfot?"

"Nej men nästan, en stor varg, för stor för att vara en vanlig varg. jag tror det är en varulv tror du jag är galen?"

"En varulv i England, det måste du vara. Om den nu inte förföljde dig från New York"

"Skämtar du?" nästan skrek jag och gick ut på gatan.

Den svala vinden smekte mig när jag började gå. gatorna låg öde så när som ett par fyllon. men jag var inte direkt rädd av mig utan jag gick.

"Ja! varulvar finns inte." sa Scott med ett skratt.

"Screw you!" sa jag argt.

"med nöje Calli!" sa han och la på.

 

gata upp och gata ner gick jag innan jag såg något.

det var en varg.

den morrade medan den gick över gatan. den var stor nästan som en häst, hade mörk päls så det var svårt att se den eftersom klockan var två på morgonen. den banade vägen och försvann in i en gränd. jag sprang så ljudlöst som jag kunde dit men när jag tittade in i gränden var den tom. jag följde den, jag var en idiot. hade jag inte sett tillräckligt med skräckfilmer för att veta att jag skulle dö om jag följde efter varulven som försvann in i gränder.

jag tog svängen och såg hus stå kantade men ingen varg, ingen varulv.

jag måste ha hallicunerat, tänkte jag coh vände mig för att gå tillbaka när jag såg någon komma gående mot mig. som tur var, var det ingen varg. det var en människa... en som jag kände igen.

"James?" sa jag misstroget och stirrade på honom.

"Vad gör du här?" han lät arg, nästan som om jag hade sett honom stjäla något.

"Jag skulle fråga dig det samma!" sa jag och satte händerna på mina höfter.

"Jag bor här, så du borde springa hem till dina bröder." sa han bittskt.

Jag himmlade med ögonen och gick förbi honom, men inte utan att känna en otrolig hetta ifrån honom. han kanske bara var sjuk, tänkte jag och viftade birt det.

 

väl vid hotellet så började jag tänka annorlunda. det var ju ändå varulvar som förföljde mig.

"Vart var du?" frågade Niall sömnigt.

"Jag gick på toa." ljög jag och sjönk ner bredvid honom.

"tror dig inte men visst." han drog över täcket och la sig till rätta bredvid mig och somnade om på några sekunder.

"Tack Allihopa ni har varit underbara!" Skrek Harry innan han steg av scenen.

De andra sa hej då lite längre men sedan steg de ner också och kramade om mig så att jag snart svettades också. jag hade ingen aning om hur varma de kunde bli under två låtar. fast de är sant att de springer runt och leker hela tiden också något som jag aldrig riktigt gjorde under x-factor.

Jag gick efter mina bröder till omklädningsrummet. De hade redan bytit om eftersom de är rekord snabba efter att ha haft föreställningar i minst två år nu. De skrattade och pratade för fullt och visade inga tecken på att vara trötta vilket jag alltid var efter uppträdanden.

"Du ska ju öppna nästa konsert, glöm inte det!" sa Niall och kastade sin mick till mig.

"Glöm inte att sjunga nästa gång." sa jag eftersom han glömt texten till en av låtarna.

"Ey jag gjorde mitt bästa." sa han och lipade.

Jag skrattade bara och samlade ihop resten av mickarna och gick sedan till Steve som hade arbetet att hålla reda på mickar. ganska tråkigt skulle jag säga men han gillade det, han sa att man fick bästa platsen att se konserten ifrån, vilket var sant han stod prescis så att han kunde se allt pojkarna gjorde.

när jag gick ut till bilen så hörde jag ett morrande igen. jag hade helt glömt bort det som hade hänt utanför hotellet men nu kom minnet tillbaka och jag tittade omkring mig men allt jag såg var en tom och mörk bakgata. jag ryckte på axlarna och fortsatte att gå mot bilen när morrande kom precis bredvid mig. jag tittade ditåt och kollade in i ett par bruna stora ögon, pälsen var lika brun som ögonen och jag skrek.

jag fick ont i halsen av hur högt jag skrek men jag kunde inte sluta och jag kunde inte titta bort ifrån odjuret, ifrån monstret.

 

Jag måste ha svimmat för när jag slår upp ögonen så står en snygg kille över mig.

"Mår du bra?" frågade han.

"Ja?" svarade jag även om det lät mer som en fråga. "Såg du en stor hund?"

"Har du förlorat din hund?" frågade han och tittade runt omkring sig.

"Nej, den överraskade mig och den var obehaglig." sa jag. "Förlåt vad elak jag är, jag heter Calli och du är?"

"James." log han och skakade min hand.

"Fint namn, kommer du härifrån?"

"Nej jag föddes i Sverige men har åkt runt sen jag var tio." svarade han. "Dudå?"

"Jag är ifrån... äsch det spelar ingen roll jag är ifrån lite över allt men just nu bor jag i... jag borde inte berätta det jag mötte dig nyss." sa jag med ett skratt.

"Calli?!" skrek Zayn och kom ut ifrån byggnaden. "Vi har letat efter dig din skitunge vi ska åka." sa han.

"Bilen står där borta gå i för väg jag ska bara prata klart med..." jag pekade emot James men han stod inte där längre, han var försvunnen. "James"

"Okej hälsa din låtsaskompis kom med nu." skrattade Zayn och drog med mig till bilen.

 

På morgonen när jag vaknade kom jag ihåg morrandet och skriket ifrån kvinnan. Jag undrade vad som hade hänt och om hon fortfarande levde och andades.

Zayn snarkade högt bredvid mig, mina ögon var svullna och jag kisade emot klockan som visade att det var sju på morgonen. knappt fem timmar hade jag sovit. jag la mig ner igen, jag använde Zayn som kudde och började precis somna om när vår dörr låstes upp och jag fick något tungt över mig.

"Snälla Niall du kväver mig med din feta rumpa!" skrek jag och rev honom på armen.

"Aj! skada inte super stjärnan!" sa Niall men reste sig upp.

"Vad är jag då en dörrmatta?" frågaed Zayn som nu vaknat.

"Ja och en väldigt snygg sådan!" sa Niall och blinkade mot honom.

"Vi har intervju om en timme" sa Liam som nu kom in.

jag blev svagt medveten om att jag sov i trosor och sport bh. täcket var ner sparkat mellan Zayns och mina intrsslade ben och kuddarna som förut funnits i sängen låg nu på golvet. Zayn sov i bara kallsonger men det var mer än väntat eftersom han annars brukar sova naken.

"Hur gick arbetet igår?" frågade Liam och log.

"Bra" sa jag snabbt och ramlade ner ur sängen och for fram till min resväska.

"Inte är du rädd att stå naken framför oss? kommer du inte ihåg när vi var tolv och du hade jätte hög feber så du envisades med att gå runt naken hela tiden?"

"Jo och tyvärr kommer jag också ihåg att ni fem brukade klä av er och slå följe med mig så att mamma nästan fick en hjärtattack." sa jag ironiskt och drog av mig sport bhn med ryggen vänd mot dem. jag tog snabbt på mig en bh, linne och en mag tröja. jag drog på mig ett par jeans och satte upp håret i en sido hästsvans utan at borsta håret.

"Så klar, kom igen nu Zayn du brukade alltid bära mer smink än mig lika bra att starta eller hur?"

som svar fick jag en kudde kastad mot mig och ett par kalsonger vilket bara betydde att Zayn var hel näck. jag visste inte om jag borde kolla eller om jag borde rodna och se bort men jag valde att stirra på honom sedan låta blicken glida uppifrån och ner och sedan tillbaka upp innan jag log stöddigt.

"Verkar som det är mer än bara din längd som vuxit."

"Kaxig du är Calli" skrattade Niall när man såg en rodnad på Zayns kinder.

"Bara när det finns en mening bakom det, snabba på nu Zayn innan du börjar skämma ut Liam också." sa jag och kastade tillbaka kallsongerna på honom.

"Har du och Stiles slagit ihjäl varandra än?" frågade jag och log lite.

"Du tror jämnt det värsta om oss, bara för att det hände vad tre gånger?" skrattade Scott.

"Det var faktiskt fem kommer du inte ihåg att han vann de två sista och du kom hem med blåmärken och svullen läpp båda gångerna." log jag och bet mig i läppen. "Jag saknar dig Scotty."

"Saknar dig mer fågelbo. Men affärerna går super och jag kom in på kvällskursen."

"Ja så du ska bli mytologi och religions lärare nu?"

"Japp, man hoppas håller du tummarna?"

"Alltid. Du jag måste bara fråga jag vet inte exakt hur länge jag ska vara borta för de snackar om att förlänga turnén. du vet hela europa efter åt att vi har åkt igenom England. Men jag undrar om du kanske vill följa med halvvägs genom europa."

"Skulle vara jätte roligt jag kan prata om semester och sånt." sa Scott nonchalant.

Vi sa hejdå och sedan gjorde jag klart arbetet. Det var nästan två på natten och jag brjade bli trött. spelade ingen roll om jag hade jetlag eller något jag tänkte sova. jag bytte snabbt om och sedan la jag mig i sängen. jag gäspade stort och släckte lampan.

Efter ett tag hörde jag folk som gick förbi och skrattade utanför dörren, det började regna snart och sedan kom det som ett skrik ifrån gatan. skriket kom ifrån en kvinna tror jag och sedan hördes det ett morrande och en rytning. som en blandning mellan en hund och ett lejon. jag drog täcket tajter omkring mig och sedan hörde jag hur någon öppnade dörren till mitt rum. Jag satte mig upp i sängen och förväntade mig att Niall skulle kliva in men när dörren öppnades upp var ingen där.

 jag for upp ur sängen och sprang fram till dörren och tittade ut. det enda som fanns där var en tom korridor och ljudet av skratt ifrån andra rum.

Det var helt otroligt att kunna åka på turné med mina "bröder". även om vårt förhållande fortfarande var ostadigt och även om vi bråkae och tjafsade och inte kom överrens överhuvudtaget så var det skönt att vara med dem. det kanske låter sjukt att jga fortfarande vill vara med dem efter allt som har hänt men jag tänker börja om från noll precis som Scott och jag hade gjort med affären. eller ja baren. 

"Hej då Scott, ta hand om dig, baren och lägenheten. Var snäll mot Stiles nu också om jag hör någonting så kommer jag tillbaka!" sa jag uppfostrande och tittade på min kompis.

"Ta det lugnt vildkatt jag ska inte göra någonting." log Scott tillbaka.

vi kramades hej då och sedan satte jag mig i bilen tillsammans med killarna. bilresan till flygplatsen var inte lång alls och snart satt vi på ett jet plan som skulle ta oss till England. VI skulle resa igenom england först på turnén och sedan skulle vi till europa. det var lite nervöst för att komma till London men jag skulle vara helt uppe i arbetet så jag tror nog inte att det finns risk för att jag skulle bli tvungen att möta mina gamla kompisar.

när vi landade så skjutaste vi direkt till hotelet som vi skulle bo på i tre dagar.

"Okej så Zayn och Harry, jag och Louis är det okej om du delar rum med Niall?" frågade Liam.

"Såklart att jag kan dela rum med honom." log jag och kramade om min förra tvilling.

"Inget festande ikväll det kan väntas med till imorgon" sa Frey en av deras livvakter. vi alla nickade och gick sedan till våra rum.

rummen var små men bekväma och sängarna var rena himmelriket.

"Hur har New York varit då?" frågade Niall och damp ner på sängen.

"Riktigt bra, precis vad jag behövde. förlåt igen för vad jag gjorde mot våran familj, jag menade verkligen inte att det skulle gå så långt."

"Det är lugnt Calli!"

"Nej det är det inte! ni vad med i x-factor ni skulle ha haft det jätte bra och vunnit och varit helt otroliga. men jag drog ner er för att jag levde mitt liv. Snälla Niall det var hemskt och det kommer vara det tills jag har betalat tillbaka er."

"Är det därför du jobbar så mycket?"

"Ja, jag tror faktiskt det."

"Du vet att det räcker om du köper mat va?" skrattade Niall.

"Ditt matvrak!" sa jag och kastade en kudde på honom.

VI skrattade och skämtade och tog igen all bort tappad tid som vi förlorat och vi kände oss som tvillingar igen. det var skönt att ha fått tillbaka min bror även om vi inte var det i blodet. det var verkligen den värsta nyheten av alla som jag fått. att jag inte var tvilling med Niall gjorde att jag förlorade mig själv lite. Men nu när vi var tillsammans igen kände jag mig hel.

Det var pinsam tystnad mellan mig och mina bröder. Harry och Zayn satt längst ifrån mig men det gjorde också att de var tvungna att sitta bredvid varandra. det var ett runt bord så de hade inget val precis. 

Liam och Louis satt bredvid mig och Niall satt mellan Liam och Zayn.

"Dude ni kan seriöst inte vara arga på mig" sa jag till slut.

"Vi är inte arga det är Zayn som är arg på dig" sa Niall dystert.

"Varför?" frågade jag och kände hur jag blev orolig. efter att jag slutat att haft sex med honom hade han sagt att han älskar mig och jag visste inte vart jag skulle göra av den informationen.

"För du borde inte vara Soctt och äga den där butiken. Seriöst du har jobb hos oss och nu ska vi turnera i USA och du ska vara för band. du ska vara våran sminkös och Simon vill prata affärer med dig plus Todney säger att du måste fixa nya bilder till vårt nya album" sa Zayn surt.

"Albumet fixade jag igår faktiskt och Tod fick dem imorse vid sju, Simon och jag har pratat via mejl och telefon samtal så vi två har kommit överens om eran framfart för två månader framåt. Jag har fixat så att Scott kan jobba tillsammans med Stiles som jag har köpt in... okej inte köpt men jag har övertalat honom att flytta hit till New York för att hjälpa oss så han är lärare för en skola i närheten och han ska jobba i våran bar också. Så jepp jag följer med på eran turné" sa jag konstanterande och log slugt mot honom.

"Hårt arbetande Calli, som vanligt" retades Louis och petade mig på kinden tills jag försökte bita honom.

"Jag har saknat er och jag vill säga förlåt för att jag inte har träffat er på månader" sa jag ledsamt.

"Äsch du jobbar och det gör vi med" log Niall.

"och nu har vi ändå turnén att ta igen vår vänskap på" sa Liam och kramade om mig.

"Jag vill fortfarande säga förlåt för förra året, det var hel galet och det var bara mitt fel, det berodde verkligen inte på er" sa jag och tittade på alla runt bordet.

"Det är lugnt när du faller så kan du räkna med att vi är där för att hjälpa dig upp igen" log Harry.

 

"Scotty!" Skrek jag när jag öppnade dörren till våran lägenhet.

"mhm... jag är här" sa han ifrån sitt sovrum.

Hans rum var fint och passade honom precis. det fanns affischer på varulvar, magi och han hade en pappfigur på Harry Potter i ena hörnet. hans säng var stor och väggarna var i mörk blåa nyanser.

"jag åker iväg på måndag klarar du dig med Stiles ensam eller?" frågade jag från dörröppningen.

"visst varför skulle jag inte?" frågade han och tittade upp från boken han läste.

"vet inte kanske för ni hamnade i ett slagsmål efter ni fick reda på att ni båda hade haft sex med mig" sa jag sarkastiskt och han tittade på mig med en blick som sa touche.

"Jag ska vara en fin pojke om det är det du vill" log han sött.

"Ja tack" sa jag och gick fram och pussade honom på pannan.

"Älskar dig monkeyhat" sa han lugnt.

"älskar dig mer knasboll" skrattade jag och gick till mitt eget rum för att börja små packa.

 

Visst hände det att jag saknade Cassandra och Manny eller att jag saknade mina vänner i Doncaster men jag behövde komma bort ifrån sex missbruk och mammas död. pappa var ännu mer frånvaranda och det var som om mina föräldrar var döda... precis som mina biologiska. det var en hemsk tanke men Scott lyssnade gärna på mig när jag klagade. jag tror att han fortfarande gillade mig mer än en vän. Stiles däremot kom till oss då och då för att titta till hur det gick. han hade flyttat till sin syster som bor på utsidan av New York.

"I'm back!" skrek Scott när han kom igenom dörren och ställde ner mjölken i köket.

"Du förstörde min skönhetssömn!" surade jag.

"Som vanligt då" lipade han och ställde sedan mjölken i kylskåpet.

"när tänker du öppna affären?"

"När du känner dig vaken nog att följa med" skrattade han.

"kom då skithög" sa jag och hävde mig upp ifrån soffan.

Jag vred om nyckeln till den gamla puben och suckade nöjt när dörren gick upp och släppte ut en lukt av gammalt, citron och diskmedel. Det fanns bord längs hela högra sidan, på borden stod det små radioapparater både gamla och nya. Det fanns även som en knapp där man kunde klicka på för att beställa dricka eller be om hjälp. på vänster sidan bakom disken fanns det istället för sprit skivor över hela väggen. allt från LP skivor till CD skivor. längst bort mitt emot dörren fanns det en kareoke maskin och ännu mer skivor. drickan förvarade vi under disken tillsammans med glasen. borden, stolarna och disken var mörk ek som glänsde när man tände lampan. tapeterna hade en mossgrön nyans och pelarna i hela puben var mörk ek. Scott ställde sig bakom disken och kollade till kassaparaten och nickade nöjt, sedan tittade han till alla larm så de funkade och lyfte sedan luren och ringde vaktmästaren för att titta till toaletterna. 

Jag själv vände på vår stängd skylt så att det stod öppet, tände resten av lamporna så att det blev ljusare inne. visst var klockan ett på dagen och det lös ute i det soliga New York men fönstren och fönstren på dörrarna var mörkbelagda så det kom inte in så mycket ljus. därför hade Scott satt in spotlights och extra lampor lite över hela puben.

redan klockan två kom vaktmästaren som tittade till det enda badrummet som var delat på tjejer och killar. och de första kunderna kom in vid två. de satte sig ner vid ett bord ohc pratade och satte på den nya radioapparaten så att musik strömmade ut. jag satte mig på den långa disken. Scott log.

"Vad är det?" frågade jag och satte en hårslinga bakom örat, mina fötter vilade mot insidan av disken och den polerade träskivan var mycket mjukare än vad den såg ut att vara. det var väl därför som jag oftast satt på den vänd bort från kunderna medans Scott lutade sig över den vänd mot kunderna för att se mer välkommen ut.

"Inget du ser bara snällare ut nu när du har lagt ner din smikning och färgat håret blondare" sa han.

"flörtar du med mig" frågade jag sarkatiskt och lyfte ögonbrynet mot honom även om han inte såg eftersom han återigen var lutad över disken.

"Kanske" skrattade han och la en hand på mitt lår.

"Jag gillar dig Scott men innan vi går längre kanske vi ska satsa mer på hångel" skämtade jag.

"Låter som en bra idé" sa han och log stort.

dörren öppnades och in kom två gäng. ena var ett stort tjej gäng som bad om en One Direction och en Justin Bieber skiva och satte sig sedan närmast kareokemaskinen. Det andra gänget var ett par killar som frågade Scott om AC/DC skivor och en stor öl till vardera. Scott serverade snabbt och tog betalt.

"Fråga paret och tjejerna om de vill ha något och dricka så kan vi ta upp samtals ämnet igen" sa Scott som nu höll i en kökshandduk och torkade av ett par glas.

"Ska ske chefen" sa jag och gjorde honnörs gesten mot honom.

paret tog varsin cola och tjejerna tog en stor flaska Fanta och en liten whiskey vardera vilket inte lät så gott. när jag serverat och tagit betalt slog jag mig ner på den lill apallen vi ställt framför kassapparten. den var inte så liten det var en äkta barstol så man kom riktigt långt upp.

"när kommer dina bröder och hälsar på?" frågade Scott sedan.

"Vet inte men jag tror inte du vill träffa dem eftersom jag låg med både Harry och Zayn och dig samtidigt" sa jag och snörpte på munnen.

"äsch vad spelar de för roll? de spelar basket och fotboll jag skulle lät ta dem i en match" skrattade han.

"Lycka till grabben" sa jag och pussade honom på kinden innan jag började sortera in nya skivor.

 

Jag visste inte vad jag hade tänkt med förra året. Jag hade blivit sex missbrukare och låg med alla som jag kunde. Cass, Zayn, Harry, Scott, Stiles var bara några. Jag plockade upp one night stands varje natt och efter ett tag fick jag nog. jag var inte kär i någon av dem som jag hade varit med Flynn. Därför hade jag friendszonat Scott och vi hade flyttat till New York. 

Det var otroligt skönt att bo i stadens buller och jag hade helt kommit över sex missbruket. Jag hade varit fri ifrån sex i tre månader nu och det var otroligt skönt.

"Calliander det är din tur att köpa mjölk!" skrek Scott ifrån vårt lilla kök.

"Men jag gjorde det förra gången!" skrek jag tillbaka, jag satt och tittade på det senaste avsnittet av Game of Thrones. 

"Men du har pengarna!" sa Scott och satte sig bredvid mig.

Det var sant. Mina bröder hade kommit trea i x-factor efter det hade det bara gått upp åt och nu 2014 så var det världskända och åkte från land till land och uppträdde. jag var deras sminkös, musikvideo fixare, lite manager tillsammans med Simon, jag gjorde deras album fram och bak sida och jag var med på vissa konserter som sångare. Jag sjöng före deras konsert och jag var nästan lika rik som dem vid det här laget. Jag var inte alls lika känd men det fanns rykten om mig och en del fans stanade mig på gatan. 

mamma hade dött tidigare i Januari så hon kunde inte se killarna växa men det var en av anledningarna till varför jag ville bli "nykter" ifrån sexet.

"du får fem dollar om du köper mjölk" sa jag till Scott och gäspade. jag var jätte trött.

"tio" mutade Scott till sig.

jag nickade gav honom penga roch la mig sedan för att sova. det var jobbigt att jobba för mina bröder plus att äga en egen skiv affär bara några kvarter bort. Jag och Scott ägde den tillsammans också. Alla mina nya vänner väntade bara på att jag och Scott skulle bli tillsammans igen men icke. jag hade sgat upp alla mina kontakter ifrån England när mamma dog, förutom Simon och One Direction bandet. det var en del av mitt jobb så jag var tvungen att fortfarande ha kontakten med dem.

Detta var ett ganska bra ett år efter.

"Calli-wa" skrek Manny och hoppade på mig när jag kom till skolan på måndag.

"jag hör att du har läst Uglies serien" skrattade jag och kramade om henne.

"Nej Phil faktiskt och han har gått runt och kallat mig Manny-wa hela tiden och det är så himla fult!" sa hon och himlade med ögonen.

"Ey Cas hur mår du?" frågade Cassandra.

"jag mår bra, better than ever men jag tror inte jag orkar bo i lägenheten riktigt än" sa jag och drog lite på munnen.

"självklart inte och bara så du vet så är Flynn bannlyst och bortslängd" sa hon och kramade om mig.

"tack Cass" sa jag och kramade om henne hårdare.

"jag har saknat oss tre tillsammans" muttrade Manny och kom in i vår kram.

"jag vet vem saknar inte tre snygga brudar som står och kramas" skrattade Phil som hade Scott med sig efter sig.

"när kom du in i gänget?" frågade jag glatt.

"fredags" sa Scott försitkigt och kliade sig i naken.

"han är fortfarande blyg" log Cassandra.

"eller antisocial vi ha rinte listat ut det än" sa Manny och petade på mig med armbågen.

"jag är inte antisocial bara blyg men prata på ni" sa Scott och försökte låta mer självsäker.

"Mat och sedan har vi en lektion kvar! vad sägs som tjej kväll hemma hos mig?" frågade Manny.

"OH MY GOD YES YOUR THE BEST MANNY-WA!" skrek Cass och hoppade upp och ner medans alla i korridoren tittade på oss.

"jag fastnar väl på att skjutsa alla" skrattade Phil.

Manny kysste honom och log. de var jätte gulliga tillsammans. Scott däremot hade hållit sig i utkanten hela tiden och jag hade pratat med honom så ofta som möjligt och försökt fått med honom i konversationen men han var verkligen blyg. vad var det egentligen som gjorde honom blyg? han var snygg och snäll... det är ett problem som jag måste lista ut.

x-factor är snart slut också vilket gör att jag snart kommer få se mina bröder igen. jag vet inte hur jag ska möta Zayn. vi hade inte pratat sedan kyssen. han hade sprungit ut innan jag hade hunnit säga något. vad skulle jag göra. 

 

 

"okej så nu kör vi sanning och konka eller?" frågade Cass.

"sure jag hämtar en flaska" sa Manny och log.

när hon kom tillbaka hade vi några originella konsekvenser som att kyssa varandra, kuddkrig, gå till grannen för ketchup eller socker, springa runt kvarteret i pyjamasen, busringa en expojkvän. sanningarna var töntiga som vem gillar du, vem är din bästis, vem är du kär i, hur många gånger har du haft sex eller kysst någon. det hade varit mycket skratt och vi var alla tre ganska töntiga.

"Calli-wa sanning eller konsekvens?" frågade Cass som hade druckit sprit ifrån Mannys pappas spritskåp. vi hade alla druckit lite.

"sanning tack" sa jag och drack lite cola blandat med öl.

"hur många gånger har du blivit våldtagen?"

"två fast egentligen fyra för första gången var det tre killar" svarade jag och söp ner resten av innehållet i mitt glas.

"uschligt okej min tur jag tar sanning också" sa Cass.

"första gången du hade sex då?" frågade Manny och tog fram en vodka flaska.

"jag var elva, killen var sjutton och han var min kusin tror jag" sa hon med ett skratt.

"jag har aldrig haft sex ni har en sådan tur" tjurade Manny.

"men vi blev båda tvingade till första gången" sa jag.

"men ändå Phil vill hela tiden men jag vet inte" sa Manny lågt.

"äsch upp med dig och knulla honom" skrattade Cass.

Phil var på övervåningen eftersom han och Manny bodde tillsammans i Mannys hus medans hennes föräldrar var på resa till Italien. Manny nickade sakta och steg sedan upp och ut till honom. man hörde röster och sedan hur något välte och sedan en dörr stängas och Cass och jag skrattade.

"okej berätta en snuskig hemlighet för mig Miss Samson" sa Cass efter skrattet.

"jag hånglade med min bror eller vi är ju inte släk eftersom vi båda är adopterade. men han var en jävligt bra hånglare" sa jag och fnissade igen.

"gillar du honom?"

"nja han har alltid funnits där för mig men det är konstigt eftersom vi alltid varit syskon"

"hur var hånglet då?"

"svårt att förklara" sa jag och drack lite ur vodkan.

"visa" skrattade Cass.

jag visade att hon skulle komma över och sedan hånglade jag med henne precis som Zayn och jag hade hånglat och snart slet vi i varandras kläder. vi fortsatte klä av varandra och hångla och snart stönade vi och det var inte bara Manny som hade sex den natten.

jag vaknade skrikandes. jag svettades och hade tårar i ögonen. det var kolsvart i rummet även om klockan var ett på dagen. Stilinski hade fixat så att jag kunde sova i hans rum. han var den bästa läraren jag har haft.

"Mr Stilinski kan jag få låna telefonen?!" skrek jag och kvävde tårarna.

"självklart den är i köket" skrek han tillbaka.

Jag gick in i köket och tog ett glas vatten och sedan telefonen.

"Ey Zaynkan du komma över" sa jag till min bror på andra sidan linjen.

"Sjävklart jag kommer till dig och Cass direkt, jag såg inte dig igår" sa Zayn och menade att jag inte var med i x-factor publiken.

"Dude jag är hos min lärare det hände en sak hos Cass och jag känner mig säkrare här. det är bara för någon vecka" sa jag och gav honom adressen innan vi la på.

"vem var det?" frågade Stilinski som kom in i köket.

"Min bror jag känner att jag behöver prata lite och det är inte det att jag inte vill prata med dig men jag känner inte dig så bra" sa jag och försökte låta oskyldig.

"det är okej ta den tiden du behöver... vill du vara ensam med honom?" frågade han sedan.

"nej det är ditt hus... lägenhet... whatever om någon ska gå ut är det jag" sa jag och gick ut i vardagsrummet.

"nejdå jag måste ändå gå och träffa en kollega så stanna här du jag kommer i kväll så stanna inte uppe jag har nyckel" log han och jag nickade.

 

Zayn kom en timme efter att Stiles hade gått. han sprang fram och kramade om mig innan vi satte oss på sängen. jag hade dragit bort gardinerna så det var mycket ljusare i rummet nu.

 "HUr mår du vad har hänt?" frågade han och kramade om mig igen.

"Lugna ner dig Zayn det är inget"

"du har ett blåmärke på kinden har Stilinski gjort det mot dig?"

"nej det var.. Flynn"

"jag trodde han var en snäll kille!"

"jag ville inte ha sex med honom förut och då våldtog han mig och slog mig" sa jag och försökte låta stark.

"du har inte tur med killar" skämtade Zayn.

jag började gråta igen och han tröstade mig.

"jag ska slå honom nästa gång jag ser honom, du borde polisanmäla honom" sa Zayn försiktigt.

"nej det behövs inte" försäkrade jag honom. "jag har dig som beskyddare. dig och mina andra bröder, förlåt att jag inte kom igrå men jag kunde inte se Flynn men jag är säker på att du och killarna ägde scenen"

"såklart vi gjorde allt för att göra dig stolt!" sa Zayn med en blinkning.

"älskar dig Calli"

"älskar dig mer Zaynster" sa jag med ett skratt och torkade bort tårarna.

han pussade mig på kinden och något snördes åt i magen.

han stirrade på mig som om han hade känt samma sak.

sedan hände det våra läppar slogs emot varandra och vi kysste hungrigt varandra.

Ett par minuter senare satt vi på min säng och pratade. det var enkelt att förklara saker för Flynn eftersom han gillade att lyssna på mig. han hade sagt det ofta nog. jag saknade Cher lite eftersom vi inte hade pratat sedan förra veckan. Flynn smekte min kind och mumlade att allt skulle bli bra. jag hade klagat över att inte ha råd med hyran. vilket var sant. jag kude betala skolan med hjälp av mamma men jobbet på biblioteket gav bara pengar till skolan och hälften av hyran. Cassandra var inte så bra på att hålla hyran heller men nu haade hon betalat den ganska mycket. det var det dåliga med lägenheten, den var fin och stor men man var tvungen att betala huran en gång i veckan. på en summa av fem tusen. 

"såklart det kommer ordna sig vad tror du?" sa jag lite irriterat.

han lutade sig fram för att kyssa mig men jag puttade bort honom, jag ville inte ha lite kärlek just nu. det var något konstigt med mitt humör men jag trodde Flynn kände mig bra nog för att förstå.

"men kom igen älskling" sa han och kysste mig igen medans han smekte mig.

han gav mig sitt bästa leende medans han tog av sig tröjan.

han började dra i min tröja och sedan fick han av mig mina jeans.

"sluta jag är inte på humör okej" sa jag coh puttade bort honom igen.

han fortsatte kyssa mig och när jag puttade bort honom för tredje gången. han slog mig över kinden. det hettade på stället där hans hand hade träffat min kind.

"vafan Flynn!" skrek jag och ställde mig upp.

"du är en sådan retsticka!" sa Flynn irriterat och hoppade på mig igen och kysste mig och tvingade ner mina trosor. han tog av sig resten av sina kläder.

han tvingade sig på mig och skrek och försökte slå bort honom. han stönade över mig och jag slog och slog och snart kom tårarna. då slog han mig hårt på revbenen och i magen så att jag kved högt. han skrattade och fortsatte. 

efter åt lämnade han mig naken på golvet med smärta i hela kroppen.

 

Cassandra hittade mig klockan tolv på natten, hon hjäplte mig ta ett bad, ta på mig kläder och sedan packa. hon förstod att jag inte ville bo kvar efter det som Flynn hade gjort.

"ska jag ringa dina bröder?" frågade Cass.

jag skakade på huvudet och gav henne ett annt nummer.

han kom och hjäpte mig och sedan åkte vi hem till honom. han bodde ensam så det gjorde inget att jag stannade över sa han. han bäddade ner mig i sin säng och bad mig skrika på honom om det var någonting. skolan imorgon kändes så nära, det kanske var för att den började om fem timmar.vi hade båda tagit ledigt den torsdagen och fredagen. på mogronen kom han in igen oh gav mig en kopp te och lite varm choklad.

"Tack Stiles" log jag.

"det var så lite jag sitter i vardagsrummet om du behöver något" log han.

Starbucks var tomt så när som på mina bröder och det som jobbade där.

jag beställde en jordgubbsmilkshake och en kladdkaka vilket var exakt samma som Niall förutom att han hade köpt två muffins och en paj bit också.

jag satte mig ner vid Harry och Zayn och log stort.

"Så Miss Samson har äntlgien kommit till the family reunion" sa Louis med ett skratt.

"Åh ni får ursäkta mig Mr Stypayhorlikson men jag hade latin och en del läxor att göra" sa jag och drack lite av milkshaken.

"Jag tror nog inte att skolan är bra för dig Calli, du har blivit mer prydlig" sa Harry och la armarna i kors.

"Äsch det är bara för att du är van att ha mig svärande" sa jag och blinkade till honom.

"haha that's so true!" skrek Niall av skratt.

En ung kille som jobbade där kom förbi med latte till Zayn och te till Liam.

"Liam du har inte sagt något på ett tag" sa Niall.

"det har bara varit ganska mycket på senaste" log han.

"ni ser alla jätte trötta ut, jag är så stolt över att ni är kvar i tävlingen! ni förtjänar det här efter allt vi gått igenom" sa jag och sedan hade vi en grupp kram.

"hur går det med Flynn då?" frågade Zayn.

"du är bara avundsjuk på honom eftersom han har bättre hår än dig" sa Harry och skrattade.

"det är bra med honom och han är super gullig" sa jag.

"om det händer något så säger du till eller hur?" frågade han.

jag nickade bara och sedan fortsatte vi prata i två timmar till och när jag kom in på min femte milkshake började jag bli mätt. vi sa hej då en timme senare och jag saknade dem medans jag cyklade mot mitt arbete.

bibliotket var mörkt men Cassandra kom och öppnade åt mig.

vi ställde in böckerna i hyllorna, stämplade och la in nya böcker i registren, städade i personalrummet och köket. städade i biblioteket. stängde fönstren, plockade undan och la fram nya böcker. 

jag älskade lukten av böckerna, städningsmedlen och maten som fanns kvar. jag älskade de långa korridorerna och de mjuka mattorna som låg över allt. det fanns något i biblioteket som levde och gav mig fred. när vi var klara satt vi och gjorde klart våra läxor och sedan låste vi och gick hem. Flynn väntade på mig som vanligt och jag blev helt varm i kroppen av att se honom.

"hur var jobbet?" frågade han glatt.

"likadant som vanligt! hur är tävlingen?"

"dåligt tror jag åker nästa gång" sa han och log.

"så säger du jämnt och så kommer du med som två eller något"

"nepp kommer åker denna gång men jag har en present till dig, här" sa han och gav mig en bok.

det var de fyra första böckerna av Vampire Diaries.. han visste vad jag gillade och dessa var det bästa.

 

det var en onsdag och jag vaknade klockan sex på morgonen precis som jag brukade. jag steg upp och duschade innan jag gick in i köket där Cassandra redan hade ställt fram pannkakor med sirap på. Jag åt snabbt och sedan tog jag upp min väska med skolböcker i och jag cycklade till skolan.

det var tyst på skol gården när jag kom men jag hade fem minuter på mig innan min lektion började. jag låste cyklen och promenerade in i byggnaden. 

Jag sjönk ner på min plats och la fram böckerna framför mig innan jag suckade och la pannan mot böckerna. mitt hår föll i en kaskad runt mitt huvud.

"Ey Miss Samson sätt dig upp läraren kommer" sa Phil som satt bredvid mig.

Och så började engelska lektionen.

 

"Du vet att Mrs Hemydal hatar mig" sa Phil argt.

"Nejdå hon älskar dig" sa Manny.

Manny och Phil var tillsammans och jovisst var Manny väldigt tystlåten och blyg men när phil var med oss pratade hon hela tiden. och det är en underdrift.

"Vi har franska kvar men Cas du har väl inte franska?"

"Har jag visste!" utbrast Cassandra argt och slog manny med sin franska bok.

"Nej jag har latin" sa jag.

Jag hade bytt språk och börjat om. jag behövde en nystart och inte bara med skolan. jag trivdes på latin lektionen eftersom Mr Stilinski var underbar. Han och topeleven Scott stöttade mig igenom latinens grunder. Scott var den snygga topp eleven som gillade att stanna avsides från alla populära. Jag var i det populära gänget med Manny, Cassandra och Phil. 

"Du kanske borde fråga ut Scott!" sa Cass och petade på mig med sin armbåge.

"Hallå har du hört talas om Flynn?" frågade jag och gav henne en frågandeblick.

"Ja faktiskt igår. Du skrek hans namn" sa hon och åt en bit av sin macka.

Jag och Manny rodnade båda två. Det gillade jag med Manny att hon hade så lätt att rodna.

Hon hade en speciell stil till rodningen också. hon skymde ansiktet genom att sätta handen vid pannan och luta sig närmare bordet så att hennes hår nuddade bordet.

"Vi ses efter skola losers nu ska jag på latin" det var min comeback och jag gick stolt ifrån matbordet.

Jag hade bara ätit ett äpple men jag var inte hungrig.

 

"Samson kan du böja detta verb?"

det var Mr Stilinski. Han var rolig men jag var trött och hade huvudvärk. Jag ryckte på axlarna och Scott kom till min räddning. Han böjde de sista tre orden och gav mig sedan ett lyckligt leende.

"Då slutar vi för idag kan jag få prata med Mr McCall och Miss Samson" sa Stilinski.

Alla elever skrattade medans jag och Scott gick fram till katedern. 

"Scott jag vill att du undervisar Calliander privat. extra lektioner. Skolan erbjuder material och pengar såklart. väljer ni att acceptera?" frågade han medans han samlade ihop sina pärmar och papper.

"Jag accepterar vad tycker du Cas?" sa Scott och tittade på mig.

"Allt för att bli en toppelev" skrattade jag och slog honom på armen.

"Vi ses imorgon Stiles!" sa Scott och gick ut. Han skulle träna basket tillsammans med resten av laget.

"Tack och hejdå Mr Stilinski" sa jag och vinkade medans jag gick emot dörren.

"Du kan kalla mig Stiles om du vill också" sa han och log.

"Tack Stiles"

"Calliander vet du hur länge jag har jobbat på den här skolan?" frågade han.

"Nej men du ser inte ut att vara äldre än mig" sa jag.

"Jag är 21 och har varit lärare sedan nitton. De sa att jag var smartare än de flesta. Om du får problem kan du prata med mig okej" han log. "Jag vet vad som har hänt jag läste din mapp och jag är ledsen. Du är en smart tjej"

"Tack Stiles det ska jag komma ihåg men nu måste jag gå innan jag blir sen att träffa mina bröder" sa jag och log emot honom. jag lämnade klassrummet och gick till mitt skåp. Jag la in mina böcker och gick sedan till min cykel för att cykla till starbucks där jag skulle möta mina bröder.

Jag hade aldrig insett hur utanför jag var jämfört med mina "bröder". Vi hade gått och ändrat våra namn så nu hetter jag verkligen Calliander men folk kallade mig fortfarande Calli eftersom det är min förkortning men Cher envisades med att kalla mig Cas. det enda jag tänker på då är den sexiga ängeln i Supernatural.

"Calli!" det var Flynn. "Jag vill bara säga förlåt för allt som har hänt i din familj, för att jag var borta och för att jag inte fanns där för dig"

"Det är okej" mumlade jag och tittade skamset ner i golvet.

"nej det är det inte" sa han och kysste mig hårt på läpparna.

sedan var jag ensam igen. det var som om en vind hade svept förbi mig men jag brydde mig inte precis. dagen efter var det söndag och jag hade åkt ut. De ville inte ha kvar mig eftersom jag inte arbetade för det längre men Flynn hade hjälpt mig skaffa en lägenhet i London. än så länge hade jag inget jobb men det skulle nog ändrats, plus mamma hade gjort så att jag kunde börja en skola i london som låg en timme bort från min lägenhet som jag skulle dela med en tjej som Flynn kände.

 

"nycklarna har du här och ditt rum är till höger i korridoren, välkommen hem" log hon sött.

Cassandra var en härlig tjej med bruna ögon och mörk blå ögon. hon hade fräknar i hela ansiktet och var lika lång som mig. Cassandra envisades också med att kalla mig Cas eftersom alla kallade henne det också. Vi hade känt varandra i två sekunder men hon drog ändå in mig i lägenheten utan några frågor och slog på Supernatural.

såklart hoppade vi över de första säsongerna för att se ängeln med vårt namn. Jag hade aldrig sett serien förut men efter några avsnitt bestämde jag mig för att se den någon gång när jag var sjuk.

"mitt rum är mit emot så om du har mardrömmar är det bara du kommer in, jag är inte rädd för tjejer vet du. Är du lesbisk?" frågade hon snabbt.

"Nej" sa jag fundersamt.

"Antog det eftersom du känner Flynn men man vet ju inte" sa hon med ett skratt.

Jag steg in i mitt rum ensam med min väska. rummet var litet med gröna väggar och hade bara en säng och ett skrivbord men det passade mig. jag fyllde på garderoben med mina kläder, la upp min laptop och foton på skrivbordet och bädade sängen. jag var ordentligt hemmastad efter två timmar. klockan var då elva på kvällen och jag somnade så fort jag la mig ner på sängen.

Jag vaknade av att någon kysste mig. jag slog upp ögonen och var bered på att smälla till Cassandra om hon fått för sig att jag gillade att vakna på detta sätt. Istället såg jag Flynn full på min sängkant.

den morgonen var det första gången jag gjorde det med honom men det kändes rätt och gjorde inte alls ont så som det hade gjort i caféterian. med Flynn hade det känts skönt och bekvämt. vi båda hade stönat och kommit och när jag klev ur sängen för att duscha så sov han redan.

"verkade som du hade en trevlig morgon" fnittrade Cass när hon gav mig pannkakor.

jag hade redan duschat, torkat mig och klätt på mig. jag åt snabbt min frukost medans hon frågade ut mig om det mest konstiga saker men hon svarade även på min frågor. 

"Jag jobbar på ett museum och ett bibliotek på helgerna men museet behöver en som kan guida barnen som kommer jag kan fråga om de kan anställa dig!" sa Cass glädjerikt.

Jag log och nickade. Det var skönt att inte hela tiden leta efter alla svaren själv. allt detta hade hänt för att jag vart vän med Flynn. hur skulle mitt liv sett ut om jag inte sökt till x-factor egentligen?

det var länge sedan jag var i Doncaster men jag längtade inte hem.

på natten så var Flynn kvar men han hade sovit ruset av sig så därför bestämde vi oss för att ha sex igen. bara så att han kunde komma ihåg det den här gången.

 

Jag såg på när killarna sjöng på lördagen den veckan. jag var anställd på museet och skulle gå kurser om vad jag skulle säga, jag pluggade på en bra skola och jag hade Cass med mig överallt. jag hade även blivit vän med hennes bästakompis Manny som var en härlig lite mer tystlåten tjej. jag hade glömt mitt liv ifrån Doncaster och jag var lycklig. Killarna häslade på mig ofta och det kändes äntligen rätt i livet. jag var själv och lycklig.

till den dagen kom...

Det var tre dagar sedan som mamma berättat att jag var adopterad eller vad det nu var vad jag blev.

Jag var kvar i x-factor men allt var som i en dimma nu, Flynn pratade inte med mig för jag svarade honom inte längre, Cher brukade bara kasta ledsna blickar till mig. vem kunde tro att hon hade rätt? jag visste inte när jag egentligen är född?, vilka är mina döda föräldrar?, vad heter jag egentligen?, finns min släkt kvar där ute eller är det bara jag kvar?, jag hade förlorat en hel familj för vad? ingenting.

Jag satt i träningsrummet och sjöng lite på låten jag skulle sjunga på Lördag. Det gick inte bra och efter halva sången bröt jag ut i gråt. Min tränare gick för att hämta någon. När ingen kom tillbaka efter en timme så gick jag ut. jag grät knappt längre så jag riskerade att gå till den lugna parken. Det var mitt i jobbtimman och ingen var ute. jag satte mig på en bänk och tänkte på hur mitt liv skulle sett ut om jag hade min biologiska familj.

Jag skulle säkert fått en lilla syster, vi skulle ha varit bästa vänner och jag skulle vara en A+ student. Jag skulle aldrig blivit våldtagen eftersom jag inte ens skulle gått på den skolan. Dock skulle jag aldrig träffat alla underbara människor som jag har träffat nu. jag kanske inte ens hade gillat att sjunga så mycket som jag gör nu.

Jag började gråta igen. Jag skulle aldrig ha haft fem underbara bröder, musik eller mina vänner som är hel galna ibland. vad skulle hända nu? Jag skulle inte kunna flytta hem igen till Doncaster.

"Får jag sitta här?" det var Niall.

jag nickade bara och torkade bort tårarna. Han la sin arm runt mina axlar när vi båda lutade oss bakåt. jag vilade mig mot hans axel och han luktade så där underbart. Han luktade varm mat, hemma och på något sätt luktade han kanel även om han hatade smaken så gillade han lukten. Min underbara ex tvillingbror.

"det är sjukt eller hur" log han. "Jag menar vi är inte ens tvillingar längre, fast jag listade ut lite om dig om du vill höra. jag tänkte att det var det minsta jag kunde ge dig efter allt du gav mig"

"menar du mobbarna eller tjejerna" sa jag och skrattade lite medans nya tårar kom.

"båda" log han större och tittade ner på mig.

"berätta" mumlade jag och slöt ögonen.

"Du heter Calliander Amy Samson, du föddes den första september på morgonen klockan åtta noll noll. Dina föräldrar mördades två veckor senare av en man. han är försvunnen och polisen har inte hittat honom på alla dessa år. Calli du är en underbar syster och även om din familj dog så har du oss" sa Niall och pussade mig på pannan.

"Vad hette dom?"

"Hunter och Amy Samson" sa han lågt.

Jag drömde att jag var med mina bröder och plötsligt var allt målat i blod. Det var som en konstig järn smak i munnen och jag kunde inte få bort den. jag vred och vände på mig i sängen men jag vaknade inte.

Zayn och Harry hade kuddkrig och Louis såg på med en konsentrerad blick som om han bedömde en fotbolls match. Liam och Niall brottades om en chips påse och jag satt mitt i tumultet och räknade myror. det var som om det var första april och snart skulle Louis hoppa upp och skrika April april din dumma sil! 

såklart gjorde han det inte utan Harrys och Zayns kuddar böts ut mot silver svärd och blodröda gnistor flög omkring dem. Liam hade hittat en sten och låg och slog Niall med den samtidigt som Louis försökte hoppa på Liam. han försökte bita honom men misslyckades varje gång. jag tittade omkring mig förvirrat medans jag förde myrorna till munnen och en för en svalde dem.

Zayn blev segraren med Harrys huvud i handen. Han sparkade till Louis i magen och båda två började jubla. Niall låg blodig och död vid Liams fötter medans han åt upp chipsen och jag kräktes. 

I nästa sekund satt vi alla sex på scenen i X-factor salen och skrattade. Zayn hade en tröja där det stod 2013 vinner över dig. Jag fattade inte vad som menades med det men det var ju ändå bara en dröm.

Niall kramade om Liam och viskade något. Liam skickade vidare till Zayn, som i sin tur skickade till Harry och sedan till Louis. alla fem stirrade dötts allvarligt på mig och sedan började de skratta och hoppade runt omkring mig. samma ramsa om och om igen.

"Tänk att du är adopterad ha-haha-ha! Tänk om du blev aborterad ha-haha-ha! Vi skulle varit stjärn femmha-haha-ha!" runt omkring mig dansade och sjöng dom med stora leenden.

Sedan stod de på en photoshoot och sjöng låten framför en kamera medans jag tog bilderna.

Jag satte mig upp i sängen. Det smakade blod i munnen och när jag hostade kände jag hur jag höll på att spy. Jag sprang till toaletten och kräktes i några minuter. det var hemskt och jag kallsvettades. 

Istället för att somna om så gick jag till mina bröders rum. klockan var elva på kvällen och imorgon var det tävling nummer 2 och de första skulle åka ut. jag knakade på försiktigt och öppnade dörren till ett upplyst rum.

Killarna satt och spelade poker.

"är jag adopterad?" frågade jag och tittade på dem.

alla stirrade på mig och började sedan skratta.

"hur kan du vara det vi är tvillingar smart skalle" sa Niall.

"jag drömde en mardröm som verkade vara lite för sann för min smak plus Cher antydde det för några veckor sedan" sa jag och slog mig ner bredvid Niall. Jag la ut ett kort åt honom eftersom det var hans tur att lägga.

"jag tror nog att mamma skulle ha sagt något om du var adopterad" sa Zayn med en gäspning.

"jag tror faktiskt alla av oss är adopterade förutom Niall eftersom han är den enda som har mammas hår och ögon" sa Louis och la ut ett kort och drog åt sig lite av poletterna.

de körde ingen riktig poker jag visste faktiskt inte vilken verision de hade hittat på men jag ville inte vara med i alla fall mest för att de andra började ta av sig något klädesplagg. Strippoker. 

"Vi ringer och frågar imorgon" sa Harry som ett skämt.

Alla skakade på huvudet och jag slog honom med en kudde.

"Är du galen hon skulle bli jätte ledsen" sa jag.

han ryckte på axlarna och la ut ett nytt kort.

 

VI var på scenen och skulle snart få reda på vem som åkte ut. Jag och killarna hade klarat oss som vanligt men vi blev ändå ledsna över den som åkte ut. Vi kände inte den så bra men det var ändå synd.

mamma kom trippandes till oss, hon hade applåderat som en galning när vi gått vidare. hon kramade om oss alla och sedan satt vi och pratade i en timme. ingen ville att hon skulle gå. 

"mamma är någon av oss adopterad?" hasplade Harry ur sig till slut.

"ja.." sa hon tveksamt som om hon inte borde berätta det utan pappas tillåtelse "tre av er är adopterade" sa hon efter någon minut.

"vilka av oss?" sa Louis och jag hörde klumpen han hade i halsen.

"Calli, Zayn och Harry" sa hon tyst. "Louis du kommer inte ihåg det för pappa och jag sa hela tiden att det var ett nytt syskon påväg och när vi hämtade upp dina syskon så trodde du att vi kommit från sjukhuset och jag ville bara inte säga att det var fel."

"Men det förklarar ju inte hur Liam och jag kan vara så nära födda om ingen av oss inte blev adopterade" sa Niall. han lät inte arg eller någonting medans jag kände mig lite förrådd.

"Liam är eran halv bror. Hör här ingen har en perfekt familj och när jag fick reda på att jag inte kunde ha barn efter dig Louis blev jag deprimerad. er pappa letade efter andra flickor medans jag var hemma och tog hand om dig och sedan fick vi beskeddet att en av hans "tjejer" blivit gravida och sedan fick vi beskeddet att jag var gravid igen. Vi hade adopterat Zayn bara några månader tidigare då och vi vill einte ge upp några av våra barn så när Liam föddes tog vi in honom och sedan fick vi dig Niall" sa hon och smekte honom på kinden.

"Efter det kom Calli och Harry. Vi var så stolta över alla er"

"Varför är pappa borta så mycket?" frågade Zayn hårt.

"Vi är skilda och han jobbar mycket och har en ny fru som han har en tre årig dotter tillsammans med. Vi ville inte säga det till er eftersom han hade alkoholproblem och slogs hela tiden." hon snyftade till och började gårta "jag gjorde det jag trodde var rätt för att rädda er" tårarna strömmade och vi kramade alla om henne.

Chokande nyheter hade skakat om våran familj. 

"vad heter vi på riktigt då?" sa Louis och grät han också.

"Liam heter Payne i efternamn, Zayn heter Malik och dina föräldrar hade inte rådd min älskling jag är så ledsen! Harry heter Styles och anledningen var för att din mamma, biologiska mamma hade problem med sin make och penga problem hon också. hon dog av droger, förlåt mig gubben. Calli dig vet jag faktiskt inte... vi fick inte reda på det när polisen gav dig till oss förutom att båda dina föräldrar mördats" snyftade hon.

jag sprang ut ur rummet och spydde på tjejtoaletten. Zayn kom efter mig och kramade om mig medans vi båda grät. det var för mycket information. hur kunde kvinnan? Liam Payne, Zayn Malik, Harry Styles? Louis och Niall Horan och sedan jag Calli... bara Calli. Hur visste jag om Horan jo för hon sa det tyst medans jag sprang ut.

jag orkade inte längre så jag föll ihop i Zayns famn och grät och grät.

till slut somnade jag, eller svimmade av utmattning jag vet inte vilket.

Jag hade varit i London en gång när jag var yngre. Vi hade haft utflykter hit så ofta vi kunde och ibland åkte vi hit med skolan. Flynn gick vant igenom gatorna och tittade då och då på mig. Han höll fortfarande min hand i ett stadigt grepp och det var ganska behagligt. Jag hade tänkt mindre och mindre på våldtäkten. Louis och Zayn fanns alltid som stöd om jag behövde prata om det och Flynn var en fantastik lyssnare men jag hade inte berättat det för honom... än. Jag litade på honom men jag ville inte berätta det för någon.

"Jag älskar natten" sa han tyst.

"Jag med det är tyst men inte för tyst" sa jag och lyssnade till ljudet av bilarna som åkte förbi.

"Jag gillar att bara sätta mig på en buss och se hur natten flyger förbi" sa han med ett lågt skratt.

"Du bryr dig inte vad andra tycker om dig eller hur" log jag ner mot marken.

"Inte precis" sa han och styrde in mig mot en park.

vi satte oss på varsin gunga och skrattade och pratade hur länge som helst. Imorgon var ingen speciell dag i huset vi skulle bara lära känna varandra lite och sedan träffa de man skulle träna tillsammans med. När det var dags att gå ifrån parken så gick vi så sakta som möjligt. det kändes konstigt att jag precis har börjat lära känna den här killen och jag redan hade känslor för honom. Jag hoppades att han också kände något. Jag hade aldrig riktigt haft en pojkvän förut. Liam och Louis var upptagna just nu med flickvänner precis som Zayn men resten av oss var lediga. Jag hade lärt mig allt av mina äldre bröder när det kom till förhållanden och det var ganska roligt att se hur mycket vi alla hade växt upp. det kändes som igår som Liam fick sin första kyss och som Louis fällde Eleanor för att få en anledning att prata med henne. NU gick jag här med min första kille. Vi stannade vid Starbucks och köpte varsin latte som jag betalade. Flynn hade protesterat men jag hade skakat på huvudet och betalat ändå. När vi bara var ett kvarter ifrån X-factor huset så hade vi druckit upp och kändes oss varma igen i den kyliga London luften. Flynn stannade och tittade på mig. han la fingrarna under min haka och lyfte upp mitt ansikte tills våra läppar mötte varandra. Kyssen var mjuk och behaglig och efter åt log vi åt varandra. Jag tror att han gillade mig också.

 

På morgonen satt vi alla i köket. Flynn var inte närvarande men jag brydde mig inte speciellt han hade varit sen förut. Cher satt och lekte med frukosten precis som Niall gjorde. Harry skrattade och berättade skämt med Rebecca och Liam och Louis var i en djup konversation med Zayn.

Då kom Flynn in, han hade solglasögon på sig och en starbucks mug i handen. Femton minuter sen med en starbucks jag skrattade åt tanken. Han hade en t-shirt på sig och lyssnade på sin ipod. Han log och satte sig bredvid mig och Cher.

Efter att ha mött alla personer idag var jag helt slut. Flynn och jag hade kysst varandra idag igen och det kändes underbart med honom. Mina bröder visste ingenting och det var helt överlyckliga att vara där medans jag bara följde med i mängden. man kan säga att jag var lite ovan vid alla nya intryck som var överallt omkring mig. Vi fick se scenen där vi skulle uppträda och vi fick till och med öva sjunga lite. jag hade sjungit med Cher och vi hade skrattat tills vi fick magont av hur fejkade vi båda lät. Vi hade inte ens försökt, det var första gången jag hörde Flynn och han lät underbar. Det var som om hans röst var gjord för det här och jag var stolt över att ha honom som bästavän/pojkvän eller vad vi nu var.

"Calli du går vidare men det var nära så vi vill att du hittar din egen stil okej? pröva olika musik stilar och försök att komma bort från gitarren lite" sa Louis.

"Du var super duktig tjejen men tänk på att se bra ut för omgivningen också. Du kommer får många råd under tävlingen och vi hoppas att du kommer ha kul" sa Nicole.

"Kom med Calli" sa Simon och reste på sig.

Simon och jag gick ganska länge innan han sa något.

"Calli jag vet att du kommer komma långt men som Louis sa så måste du hitta din stil. Jag vill även att du håller ögonen på dina bröder. Det går utmärkt för dem men jag vill bara att du har lite koll på dem."

"Såklart Simon de är mina bröder det är inget som jag inte vet om dem" log jag.

"Jag vill även att du håller lite koll på Flynn. jag såg att ni pratade igår och jag vet att han är en liten bråkstake men han har gått vidare och han har stor framgång i en sån här serie om han har rätt tjej som håller honom mot marken. är det okej?" frågade Simon och la en hand på min axel.

"Alltid vad du än säger Simon" log jag.

jag satt på en buss med mina bröder, Flynn och en hel del andra personer som gått vidare. allt som allt var vi tjugo plus oss sex syskon Stypayhorlikson. alltså 26 personer i en buss det var som en skolklass och alla pratade med alla. Jag pratade mest med Flynn och Cher. Ibland deltog Derek i samtalet men han höll sig i bakgrunden. precis som jag skulle vilja göra.

"Så vart kommer ni ifrån jag är från Malvern, Worcestershire" log Cher.

"Doncaster" sa Flynn och jag i munnen på varandra.

"Oj då är ni gamla vänner som slåss mot varandra nu då?" frågade Cher och lyfte på ögonbrynnen.

"Haha nej vi kände inte varandra förut jag visste inte att du bodde i Doncaster" sa Flynn och tittade på mig.

"Jorden är liten" skrattade jag.

"Men Calli dina bröder är ni verkligen blods syskon?" frågade Cher. "Förlåt om det är en dum fråga men jag har aldrig mött någon som har så många syskon"

"Nej då det är lugnt så mycket vi vet är vi biologiskt syskon men vi ville aldrig fråga mamma. det verkade lite elakt tyckte vi plus vi har inget emot om vi är riktiga syskon eller inte" log jag.

"ska jag vara ärlig så ser tre av er inte ut att vara syskon förlåt om jag ska vara ärlig" sa Flynn.

"gör inget vi skämtar jämnt om det också" sa jag.

"Du kanske borde fråga" sa Cher med menande blick. "bara så att du kan ta första tjing på den killen du gillar mest" pratade hon vidare.

"Ew nej de kommer alltid att vara mina bröder."

 

jag var hemma stad i mitt rum som jag delade med resten av tjejerna. fyra tjejer ett rum detta skulle bli roligt. rummet var stort så vi hade plats att göra av med men det var skönt med yta och renlighet. något jag behövde efter att ha haft fem bröder runt mig hela tiden. 

"är ni redo att rocka första showen?" frågade Rebecca.

"sure thing!" skrek Cher lyckligt.

"det ska bli superb" sa Gayla med en amerikansk brytning. hon var från amerika och flyttade till London när hon var tio år gammal.

Jag svarade snabbt att jag ville träffa honom och flydde sedan ifrån tjejerna. inte för att jag hade något emot dem men jag trivdes bättre med Flynn.

Han sträckte fram handen emot mig och jag tog den snabbt när han började gå. vi gick bara runt på gatorna. det var skönt att vara tillbaka i London.

Det kändes konstigt at jag skulle uppträda själv. Killarna hade hamnat i ett band men jag skulle bli självständig. Simon Cowell hade ansvar för oss båda så vi träffades på olika möten men jag var grymt nervös i alla omgivning. Jag gillade inte att det var så mycket folk men det var bara något jag var tvungen att vänja mig vid om jag skulle lyckas i tävlingen. Vi skulle träna till judge house det var där so var kvalifiseringen till tävlingen var. den sista och sedan var jag inne, men det kändes som jag tagit ut lyckan i för tid och inte kunde gå vidare.

"Är lilla Calli nervös?" skrattade Harry och petade mig i sidan.

"ska du säga LILLE bror" sa jag och betonade lille så mycket som jag kunde.

"ha you wish!" sa han skämtsamt.

"jag tror att vi är lika nervösa lilla du" sa jag och klappade honom på axeln.

jag skulle klappat honom på huvudet men han var arton centimeter längre än mig och jag ville inte sträcka på mig.

Killarna skulle sjunga före mig och de skulle sjunga Torn som de hade övat på. De had övat sten hårt men nu satt den vilket var tur för jag ville att de skulle gå vidare. jag däremot skulle stå där och sjunga själv. Jag hade valt Who You Are med Jessie J. Simon hade tyckt att den passade min röst så jag körde på den. Nu var jag bara nervös för att sjunga fel. Jag skulle egentligen sjunga utan musik men jag hade övertalat Simon och juryn om att få spela gitarr. Det skulle bli enklare så.

"Är du redo sötnos?" frågade Nicole och jag nickade.

När jag var klar skakade jag för jag var så nervös. Jag bugade så grciöst jag kunde med en gitarr runt kroppen och sedan gick jag ut och lät domarna avgöra hur dålig jag var.

 

det var nästan kväll nu och jag satt på stranden. Det var underbart att de hade en strand precis vid huset där vi snart skulle elimineras ut i eller flytta ifrån för att vi klarat av det.

Jag lät sanden smeka mina bara ben och uppskattade att det redan var tidig mars. Jag kunde inte fatta hur mycket vi lagt ner på x-factor redan nu och hur mycket vi hade gått igenom. jag hade faktiskt inte fått så många vänner men det gjorde inget. jag var ingen person som älskade att prata plus jag var blyg och på vakt.

"Får jag sitta med dig?" det var en av killarna som sjungit efter mig. Jag log och nickade.

Han hade vänliga ögon och han var helt avslappnad bredvid mig.

"Jag heter Flynn förresten. Men alla kallar mig Fi" skrattade han.

"Calliandera men kalla mig Calli" sa jag och log.

"du är syster med de där andra killarna eller hur det som är ett band" frågade han, jag nickade. "de sjunger väldigt bra jag är bara ledsen för att jag inte har hört dig"

"åh om jag går vidare kommer du få stå ut med mig vet du" sa jag skämtsamt.

"så varför sökte du hit?" frågade han.

"jag älskar musik och tanken var att jag skulle vara i bandet med mina bröder men domarna hade andra planer. plus jag kände att jag behövde komma bort från mitt andra liv och det är ju lika bra att prova och förlora än att inte ha provat alls, du då?"

"Min lilla syster ville det. Hon är sju, hon fyllde förra veckan" han glödde av stolthet"Men jag gör det för att jag vill bli känd och pengar. jag har en sådan familj där vi inte riktigt har råd till något förutom mat" förklarade han lågmält.

"förlåt" viskade jag.

"varför säger du förlåt för, det är inte ditt fel" sa han med ett skratt och petade mig med armbågen.

det var otroligt hur lätt jag lät min mur falla när jag pratade med Flynn. Vi hade inte ens kännt varandra längre än några sekunder men det kändes pirrigt i hela kroppen. Safaa skulle säga att jag var förälskad.

"jag känner igen mig fast vi har alltid haft råd till dyra kläder dock. Mina bröder är ganska hög dragna av sig och jag får ärva en del kläder av våra kusiner eller släktningar"

"bättre än inget" sa han och tittade på mig.

det var som om han studerade varenda por i mitt ansikte. han tittade in i mina ögon och jag chockades över hur fina och vänliga hans grå, blå ögon såg ut. det var svårt att säga exakt färg det var som om de böt färg så fort han rörde på huvudet. det var nästan lite magiskt. Han öppnade munnen för att säga något men började skratta högt och härligt när han såg att jag stirrade på honom på samma sätt som han stirrade på mig.