Rachelsnoveller

han lämnade av mig på flygplatsen och kysste mig innan jag förvsann.
jag satte in mina hörlurar från mobilen och spelade upp den första låten
som kom upp.det var Pick Me som Justin sjöng.
hela vägen tillbaka till svergie lyssnade jag på den.


jag hatade tänken att lämna Justin men mamma var sjuk.
planet gjorde en skakig landning så jag tappade andan.
jag steg av planet och nästan ramlade in i en okänd person.
jag bad omursäkt och gick där ifrån.
jag var tvungen att hitta Linus men vart skulle jag börja?
jag  började med min ingång och sedan gick jag därifrån ända till
andra sidan av flygplatsen.
jag suckade uppgivet och visste inte vart jag skulle.
jag gick ut och tog första bästa taxi. jag sa att han skulle köra till sjukhuset
men han verkade inte fatta. jag sa samma sak fast väldigt argt
på engelska.  han nickade plågat på huvudet och sedan åkte han snabbt iväg.
när vi stannde utanför sjukhuset slog mitt hjärta hårt och jag var rädd.

när jag puttades fram i den långa korridoren så fann jag mig själv att viska
en låt. jag kommer inte ihåg låten nu men jag kom på att jag hade gjort det.
en sjuksköterska gick frma till mig. hon inspektireade mig och sedan nickade.
- Heter du Michelle?
- ja, sa jag tveksamt.
- följ med mig så visar jag dig till din familj.
jag nickade och följde efter. rummet var 419,
jag ryste av nummret efter som jag visste att flera låg i samma rum.
jag gick in och stängde dörren. jag vågade knappt vända på mig men
när jag hörde mammas ljuva stämma säga mitt namn blev jag glad.
hon hade inte dött förän jag kom hem.
- mamma, sa jag och sprang fram för att krama henne.
det var då jag såg det. han låg där med en slang genom halsen.
- koma, han kom in för några timmar sedan. han ska bli opererad om ett tag.
det är ett väldigt svårt fall och läkaren vet inte om han överlever.

jag störtade ut ur sjukhuset efter att ha kommit på en ursäkt till mamma.
jag kunde inte vara kvar där. jag drog upp mobilen och hartassen,
medans jag smekte pälsen på hartassen så skickade jag iväg ett sms.
smset var till Justin mne han svarade inte.
jag kom hem ganksa snabbt efter som jag hade sprungit hela vägen.
jag ka mig gråtandes på sängen och somnade efter några minuter.
jag sov oroligt och kunde inte tänka på något annat än min familj.
jag rös när jag tänkte på sjukhuset. mamma skulle dö när som helst
av cancern men att min bror nu skulle dö kom som en ännu större chock.
han var förlovad, hade ett liv och älskade allt och alla.
hur kunde gud bara döda honom?
hade han ingen tanke till mitt liv?
han skulle säkert döda mig med men jag orkade inte tänka mer.




----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
förlåt för att det blev så kort men jag är jätte trött så jag ska sova om någon minut
skriver inte så mycket i helgen efter som det är marken.
men jag kommer minst skriva ett kapitel varje dag :)

när jag hörde hur alla apploderade och skrek så var konserten klar, Justin
kom mot mg med ett leende på läpparna. jag viskade att han var jätte bra och
han kysste mig. han ledde mig mot range rover som jag kommit i och sedan
skjutsade Justin hem mig och vi tittade på skräckfilm.


Justin och jag somnade framför filmen.
även fast vi inte hade gjort så mycket idag var jag döds trött.
jag vaknade till och från av mardrömmar.
på morgonen när vå båda vaknade så kysste han mig.
*pling*
det var från Linus. det var länge sen jag pratade med honom.
fast jag snart skulle hem. om ungefär tre dagar så skulle jga åka
men jag hade inte berättat det för Justin än. jag vågade inte
och jag vet inte varför för jag visste att jag kunde lita på honom.

"Michelle, mamma är sjuk. värre än vanligt du borde komma hem"
jag skakade på huvudet och kände hur tårarna kom.
jag skakade bort dom jag skulle inte gråta igen. jag läste smset igen
och igen  men varje gång kändes det nytt. som om orden byttes ut.
- What is it?
- it's my mom, she's sick. she's been it for awhile but i diden't
min röst dog bort. Justin ställde sig upp och hjälpte mig att packa.
han lämnade av mig på flygplatsen och kysste mig innan jag förvsann.
jag satte in mina hörlurar från mobilen och spelade upp den första låten
som kom upp.det var Pick Me som Justin sjöng.
hela vägen tillbaka till svergie lyssnade jag på den.

jag sa att jag ville följa med
till konserten och sedan sa vi hej då och gjorde upp om att han skulle hämta mig innan
träningen. jag duschade och valde kläder.
jag tittade på tv och precis då gick en av hans musikvideo.
varför hade jag inte sett att det var han?




jag väntade på att någon skulle hämta mig efter som jag inte var säker
på att det var Justin som skulle hämta mig.
klockan gick och jag började bli nervös, jag stängde av tvn och gick ut.
jag satte mig ner och tittade ut över vår trädgård.
- Hej jag heter Kenny.
jag hade inte sett att någon kommit och jag hade heller inte hört
en bil komma så jag blev lite rädd.
- jag ska skjutsa dig till konserten.
- jag heter Michelle, sa jag och log medans jag följde efter honom till bilen.
det var en stor svart range rover jag satte mig i framsättet och kände hur jag
inte kunde sluta le. Kenny och jag pratade ganska mycket på väg till lokalen.
ju närmare vi kom desto mer pratade jag. jag kände efter om
hartassen låg kvar i min jeansficka och det gjorde den.
i samma fick låg även mobilen men den var säkert död efter som
inte Flarity hade smsat på hela dagen.

När vi kom fram så steg jag in i lokalen. det var hetsigt fast det
bara var träning än så länge. jga följde efter Kenny och hittade Justin
i ett rum ganska nära scenen. han log medans han fortsatte med sina danssteg.
jag satt och tittade på medans han och hans dansare försökte sätta
koregrafin. det var en snygg dans och jag tror att fansen skulle gilla den.
- Hello shawty, han pussade mig på kinden.
- Hi, sa jag och log.
Justin visade mig runt och sedan ledde han mig till platsen på första raden där jag skulle sitta.
jag nickade och sa hej då när han skulle tillbaka för en sista träning.
det började vimla av fans runt mig nu. alla hade justin bieber tröjor på sig och hans
ansikte fanns verkligen överallt i lokalen. alla stod och skrek.
jag satt ner och väntade på att det skulle börja men det skulle säkret ta ett tag
att få klart på allt. första låten han skulle sjunga var baby.

Justin perspektiv:
jag var bakom scen och skulle när som helst börja. jag tittade ut över publiken och log.
Michelle såg lit eförvirrad ut men hon var glad, genast tänkte jag på min låt U smile.
jag log och sedan tog jag en mick som Kenny hade lagt fram åt mig. jag räknade tyst till fem
sedan sprang jag ut. alla skrek och jag började sjunga.

Ohh wooaah
Ohh wooaah
Ohh wooaah

You know you love me, I know you care
Just shout whenever, and I'll be there
You want my love, you want my heart
And we will never ever ever be apart

Are we an item? Girl, quit playing
We're just friends, what are you saying?
Say there's another and look right in my eyes
My first love broke my heart for the first time
And I was like...

jag visade att dom andra skulle hänga med på refrängen
och alla min belibers började sjunga med till och Michelle sjöng med.


Michelles perspektiv
medans jag stod där och sjöng såg jag hur mycket han älskade att stå på scenen
och uppträda. han sjöng låt efter låt och efter ett tag kom Kenny ut.
han sa något som jag inte hörde över skriken men han visade att jag skulle följa med.
jag gick in bakom scen och jag hade ingenaning om vad jag skulle göra.
Justin kom ut och visade vart jag skulle ställa mig sedan gav mig Kenny en mick.
"oh nej" tänkte jag. jag kunde inte sjunga hur skulle jag klara det här.
Kenny stod bredvid och när musiken började spela puttade han mig ut på scenen.
jag stod där mållös och hade ingenaning om vart jag skulle.
jag började sjunga

It feels like we've been out at sea,
So back and forth that's how it seems,
And when I wanna talk you say to me,
That if it's meant to be it will be.

So crazy in this thing we call love,
And now that we've got it we just can't give up
I'm reaching out for you,
Got me out here in the water and I,

jag gjorde några danssteg och sedan kom Justin ut.

I'm overboard
And I need your love to pull me up

han la armen runt min midja coh vi sjöng klart låten.
alla fansen skrek och jag log stort när jag vinkade hejdå.
jag stannade kvar bakom scenen och gick runt och tittade in i rum
och fick ganska många autografer efter som ganska många kändisar var här.
jag skrev datum på lappen med autografer och la sedan ner den i min lilla väska som
jag hade med mig. det var jätte roligt så jag glömde helt bort tiden.

när jag hörde hur alla apploderade och skrek så var konserten klar, Justin
kom mot mg med ett leende på läpparna. jag viskade att han var jätte bra och
han kysste mig. han ledde mig mot range rover som jag kommit i och sedan
skjutsade Justin hem mig och vi tittade på skräckfilm.

- do you want to tell me what happend?
han var verkligen snygg men jag kände att jag int ekunde berätta så jag skakade på huvudet.
han la armen om mig och jag somnade i hans trygga famn.

 

Jag vaknade ganska tidigt och kände hur kall jag var. Justin hade tagit allt täcke.
jag skrattade medans jag ställde mig upp.  jag letade efter min mobil.
"fan också" tänkte jag efter som jag glömt den hemma.
jag tittade på klockan på bordet. fem över sex.
- Michelle what are you doing?
- oh I was just so cold. but I must probably to go home because I think that my dad is worried.
- I can drive you home, i mean if you want to.
jag nickade och log. Hamilton Hotellet låg inte så långt bort från där jag bodde.
det var tur men jag fick inte upp dörren och kom på att även den låg inne i mitt rum.
jag suckade och ryckte i dörren en sista gång innan jag sjönk ner emot dörren. Justin stod framför
mig, han log.
han tog upp sin mobil och skrev något men jag såg inte vad och efter det satte han sig ner bredvid mig.
han la armen om mig och pussade mig på kinden. efter några minuter hörde jag hur en bil kom.
jag tittade nyfiket åt det hållet och låg när jag såg att det var en låssmed.
han öppnade låset och jag gick direkt in för att se att ingen var hemma. det fanns en lapp
där pappa hade skrivit nåt.
kommer hem idag vid nio på kvällen hoppas att du hade kul hos Flarity
trodde han verkligen att jag var hos henne?


jag slängde lappen och tittade på Justin som stått och läst över min axel.
- what did he say?
- he thought that i was with Flarity when i was with you, sa jag för att fatta det kort.
han nickade.
- Do you want to stay a while?
  - No i can't, I got a concert tonight, do you want to come?
  - Wait, you are famous?
  -Yeah I am Justin Bieber
jag tappade hakan och bara stirrade på honom. jag visste väl att jag kände igen honom.
och detta skulle verkligen förklara dom skrikande tjejerna. jag sa att jag ville följa med
till konserten och sedan sa vi hej då och gjorde upp om att han skulle hämta mig innan
träningen. jag duschade och valde kläder.
jag tittade på tv och precis då gick en av hans musikvideo.
varför hade jag inte sett att det var han?

jag suckade och satte på musik på min ipod. jag slappnade av när jag kände igen någoting.
jag började känna en rysning av att något skulle hända.
jag kände några händer ta tag i min midja och dra mig bakåt i i någons varma famn.


Michelles perspektiv

Det började regna och jag kände hur någon drog bak mig så hårt att jag hamnade på backen.
jag tittade upp, men det var så mörkt ute så jag kunde bara se konturen av en stor man.
jag försökte resa mig upp men han slog till mig under ögat. hela mitt huvud värkte
och sedan drog mannen upp mig coh kysste mig. jag blev illamående och försökte putta bort honom.
det smakade sprit och rök i munnen. han log och visade istt nästan tandlösa leende.
han var längre än mig, han var även lite tjockare och med hans stora starka händer pressade han
min kropp emot sin egen kropp. han kysste mig igen och jag kände hur hans händer
åkte över hela min kropp. jag rös och blev mer illamående.
jag försökte komma loss men då satte han
sina händer runt mina armar så jag trodde att dom skulle brytas.
- vad gör en sån sak som du här ute helt själv?
jag ville spy och springa där i från men jag satt fast. jag var hjälplös.
han började sakta klä av mig och jag kände hur den kalla vinden och regna dropparna omfamna min
varma kropp. när jag stod där i helt bar överkropp började han klä av sig själv.
jag puttade honom så han hamnade på rygg och inte kunde ta sig upp.
jagstannade inte en enda sekund utan jag bara sprang och sprang med armarna runt min bara kropp.
en bil stannade lite längre fram och tuttade otoligt på att jga skulle komma.
efter vad som nyss hade hänt mig var jag ganska rädd så jag tvekade ganksa länge men
när jag såg att bilen började åka iväg sprang jag fram till den och knackade på fönstret ganska hårt.
jag hörde hur mannen kom efter mig. jag slet upp dörren och hoppade in.
jag hämtade andan och vände mig sakta om mot den som räddat mig.


Justins perspektiv

Michelle satt där med armarna runt sig. jag såg att hon blivit slagen.
jag blev rädd.
- what happend?
- i don't know but i'm so scared, sa hon och började gråta.
jag såg att hon ville gömma sig. jag vände mig mot bakssättet där jag hade lagt
en tröja förut. jag drog fram den och gav den till henne. hon log tacksamt mot mig.

Michelles perspektiv

Justin körde medans jag hade gömt ansiktet i mina händer. jag hade inte berättat vad som
hade hänt men jag såg att han var orolig. när han stannade såg jag att vi var utanför
Hamiltons Hotel här i Madison.
han gick ut och sedan öppnade han dörren åt mig och hjälpte mig ut. jag skakade och gjorde mitt
bästa för att komma in. jag såg i ögonvrån hur en bild togs och sedan en till.
Justin stängde dörrarna bakom oss och sedan ställde han mig i hissen. han tröck
på våning 25 vilket var längst upp.
jag la mig på sängen och Justin la sig bredvid mig.
- do you want to tell me what happend?
han var verkligen snygg men jag kände att jag int ekunde berätta så jag skakade på huvudet.
han la armen om mig och jag somnade i hans trygga famn.

-Hej GUmman jag såg dig inte!, skrek hon och kramade om mig.
- Hejsan Flarity, sa jag och frotsatte att skratta efter som hon nu fick late på sig.
killen såg helt borta ut efter som vi pratade på svenska.
- I'm so sorry, sa jag och gick skrattandes där ifrån med Flarity i handen.






vi var äntligen vid stranden och nu låg vi och solade.
solen och vattnet var perfekta och jag hade det jätte skönt på min sten som jag låg på.
Flarity låg bredvid mig och läste en tidning.
- vad är det Michelle?, frågade hon utan att ta bort tidningen.
- Inget jag bara tänker, sa jag och la mig ner igen.
jag stängde ögonen och började tänka som en tok. varför hade jag gått och spillt
late på mitt nya linne. det hade inte varit dyrt men jag gillade det. pappas
hembiträden skulle säkert få bort fläcken men jag försökte använda den hjälpen
så lite som möjligt. ibland utan att min pappa visste det brukade jag hjälpa dom det var så jag träffade
Flarity. hennes mamma jobbar hos oss.
- Michelle sluta tänka nu ska vi bada, sa Flarity och drog mig i fotleden
jag nickade och följde efter henne. jag satte upp det långa svarta håret i en hästsvans och
sedan la jag mina ringar och mitt halsband i min väska sedan hoppade jag i vattnet efter henne.
det blev av springa upp igen efter som jag trodde jag såg en orm.
jag hatade ormar mer än något annat. Flarity lyckades såklart övertala mig så jag gick ner
igen, efter det hade vi riktigt kul med vatten krig som tyvärr hon vann.
klockan närmade sig två. vi packade ihop våra saker och hon började gå iväg hemåt medans jag satte
på mig mina jeans shorts och mitt linne.
- Hello there beautiful. det var den där killen igen.
- Well hello to you to but I have to go. sa jag och ick förbi honom och ignorerade honom för andra gången.
han sprang såklart efter och skulle hjälpa mig komma hem.
"vad vill han egentligen?" tänkte jag men jag lät honom följa med en bit för att göra honom nöjd.
han pratade mest och jag lyssnade inte så mycket utan fokuserade på att komma hem.
- Can i have youre number. han log och blinkade med ena ögat.
- not yet i have to know you a little bit more, sa jag och öppnade grinden till vårt hus.
jag frösvann in och jag såg att han vart lite ledsen efter som jag bara hade gått.


jag loggade in på msn och gick in på facebook. satte på musik och sedan
glömde jag bort dagen vilket var ganska lätt.
dagarna efter åt gick snabbt och det enda jag gjorde var att sitta på mitt rum.
dagarna i usa hade gått snabbt och jag skulle snart åka hem.

*pling*
jag tog upp mobilen det var från Flarity.
"hejsan sötis du vet den där killen som du spillde late på han heter Justin, jag gav
honom ditt nummer igår. super söt jag tror att han är amerikansk men jag tror
nog ni löser det ni var super gulliga ihop"
Flarity vad har du gjort nu då?!
jag sprang ner för trappan och drog på mig dom första skorna jag såg och sedan började
jag gå mot huset där Flarity bodde. ena vägen var spärrad så jag var tvungen att gå igenom
parken. jag suckade och satte på musik på min ipod. jag slappnade av när jag kände igen någoting.
jag började känna en rysning av att något skulle hända.
jag kände några händer ta tag i min midja och dra mig bakåt i i någons varma famn.

Jag har varit i usa i två dagar nu och det hade redan blivit lika stökigt som det jag hade hemma.
Kläder låg överallt, sängen var o bäddad och den stora garderoben
stod vid öppen så att man kunde se allting där inne.
Byrån hade sina lådor öppnade och sakerna i var inte på sin rätta plats.
Datorn låg halv öppen på sängen och överallt hängde tavlor och posters fast dom satt lite på snedden allihopa.
Jag älskar mina tavlor för det var bilder från min familj,
mest på min storebror och mamma efter som båda var kvar i Sverige.

Jag log och jag visste inte varför.
Jag hade precis städat klart rummet så det var fint igen
men jag hatade att städa men ändå så log jag.
Jag mimade konstigt och sedan hoppade jag in i duschen.
Vattnet var is kallt men det fick mig att vakna till.
När jag klev ur duschen så gjorde jag snabbt i ordning mig och skickade sedan
 iväg ett sms till min bästa kompis Flarity. Jag tog upp min strandväska
och sedan gick jag till centrum för att möta Flarity.
Att gå tog ungefär tio minuter och jag kom dit före henne så jag ställde mig
 utanför starbucks medans jag väntade på henne gick jag in och köpte late med vanilj smak.
 Jag hörde hur dörren öppnades och hur en hel del tjejer började skrika.
 Jag skakade på huvudet blåste på laten och sedan gick jag ut.
Jag tittade inte ens på personen som alla skrek åt. ”Bara bli osynlig” viskade jag till mig själv
 medans jag ställde mig bredvid dörren igen. Jag tittade bort över alla som gick på gatan.
 Dom flesta rusade till jobbet och några drog med sina småbarn in till en ny butik
medans barnet redan höll i en eller två påsar. Dom flesta var uppklädda men
ibland fick jag se några tonårs gäng komma gående och dom hade en liknande stil som jag hade.

där var hon. jag ställde mig på tå och vinkade men Flarity såg mig ändå inte.
jag blev lite besviken efter som hon fortsatte gatan upp så följde jag efter henne.
jag gick in i någon på gatan och fick late över hela mig. jag skrek till efter som det fortfarande
var ganksa varmt. jag tittade på han som jag hade krockat med. han loog och fnissade lite
och jag höll med det såg säkert stört roligt ut. jag började skratta jag också och det var då
Flarity såg mig.
-Hej GUmman jag såg dig inte!, skrek hon och kramade om mig.
- Hejsan Flarity, sa jag och frotsatte att skratta efter som hon nu fick late på sig.
killen såg helt borta ut efter som vi pratade på svenska.
- I'm so sorry, sa jag och gick skrattandes där ifrån med Flarity i handen.