Rachelsnoveller

han lämnade av mig på flygplatsen och kysste mig innan jag förvsann.
jag satte in mina hörlurar från mobilen och spelade upp den första låten
som kom upp.det var Pick Me som Justin sjöng.
hela vägen tillbaka till svergie lyssnade jag på den.


jag hatade tänken att lämna Justin men mamma var sjuk.
planet gjorde en skakig landning så jag tappade andan.
jag steg av planet och nästan ramlade in i en okänd person.
jag bad omursäkt och gick där ifrån.
jag var tvungen att hitta Linus men vart skulle jag börja?
jag  började med min ingång och sedan gick jag därifrån ända till
andra sidan av flygplatsen.
jag suckade uppgivet och visste inte vart jag skulle.
jag gick ut och tog första bästa taxi. jag sa att han skulle köra till sjukhuset
men han verkade inte fatta. jag sa samma sak fast väldigt argt
på engelska.  han nickade plågat på huvudet och sedan åkte han snabbt iväg.
när vi stannde utanför sjukhuset slog mitt hjärta hårt och jag var rädd.

när jag puttades fram i den långa korridoren så fann jag mig själv att viska
en låt. jag kommer inte ihåg låten nu men jag kom på att jag hade gjort det.
en sjuksköterska gick frma till mig. hon inspektireade mig och sedan nickade.
- Heter du Michelle?
- ja, sa jag tveksamt.
- följ med mig så visar jag dig till din familj.
jag nickade och följde efter. rummet var 419,
jag ryste av nummret efter som jag visste att flera låg i samma rum.
jag gick in och stängde dörren. jag vågade knappt vända på mig men
när jag hörde mammas ljuva stämma säga mitt namn blev jag glad.
hon hade inte dött förän jag kom hem.
- mamma, sa jag och sprang fram för att krama henne.
det var då jag såg det. han låg där med en slang genom halsen.
- koma, han kom in för några timmar sedan. han ska bli opererad om ett tag.
det är ett väldigt svårt fall och läkaren vet inte om han överlever.

jag störtade ut ur sjukhuset efter att ha kommit på en ursäkt till mamma.
jag kunde inte vara kvar där. jag drog upp mobilen och hartassen,
medans jag smekte pälsen på hartassen så skickade jag iväg ett sms.
smset var till Justin mne han svarade inte.
jag kom hem ganksa snabbt efter som jag hade sprungit hela vägen.
jag ka mig gråtandes på sängen och somnade efter några minuter.
jag sov oroligt och kunde inte tänka på något annat än min familj.
jag rös när jag tänkte på sjukhuset. mamma skulle dö när som helst
av cancern men att min bror nu skulle dö kom som en ännu större chock.
han var förlovad, hade ett liv och älskade allt och alla.
hur kunde gud bara döda honom?
hade han ingen tanke till mitt liv?
han skulle säkert döda mig med men jag orkade inte tänka mer.




----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
förlåt för att det blev så kort men jag är jätte trött så jag ska sova om någon minut
skriver inte så mycket i helgen efter som det är marken.
men jag kommer minst skriva ett kapitel varje dag :)