Rock Me! Chapter 20
På morgonen när jag vaknade kom jag ihåg morrandet och skriket ifrån kvinnan. Jag undrade vad som hade hänt och om hon fortfarande levde och andades.
Zayn snarkade högt bredvid mig, mina ögon var svullna och jag kisade emot klockan som visade att det var sju på morgonen. knappt fem timmar hade jag sovit. jag la mig ner igen, jag använde Zayn som kudde och började precis somna om när vår dörr låstes upp och jag fick något tungt över mig.
"Snälla Niall du kväver mig med din feta rumpa!" skrek jag och rev honom på armen.
"Aj! skada inte super stjärnan!" sa Niall men reste sig upp.
"Vad är jag då en dörrmatta?" frågaed Zayn som nu vaknat.
"Ja och en väldigt snygg sådan!" sa Niall och blinkade mot honom.
"Vi har intervju om en timme" sa Liam som nu kom in.
jag blev svagt medveten om att jag sov i trosor och sport bh. täcket var ner sparkat mellan Zayns och mina intrsslade ben och kuddarna som förut funnits i sängen låg nu på golvet. Zayn sov i bara kallsonger men det var mer än väntat eftersom han annars brukar sova naken.
"Hur gick arbetet igår?" frågade Liam och log.
"Bra" sa jag snabbt och ramlade ner ur sängen och for fram till min resväska.
"Inte är du rädd att stå naken framför oss? kommer du inte ihåg när vi var tolv och du hade jätte hög feber så du envisades med att gå runt naken hela tiden?"
"Jo och tyvärr kommer jag också ihåg att ni fem brukade klä av er och slå följe med mig så att mamma nästan fick en hjärtattack." sa jag ironiskt och drog av mig sport bhn med ryggen vänd mot dem. jag tog snabbt på mig en bh, linne och en mag tröja. jag drog på mig ett par jeans och satte upp håret i en sido hästsvans utan at borsta håret.
"Så klar, kom igen nu Zayn du brukade alltid bära mer smink än mig lika bra att starta eller hur?"
som svar fick jag en kudde kastad mot mig och ett par kalsonger vilket bara betydde att Zayn var hel näck. jag visste inte om jag borde kolla eller om jag borde rodna och se bort men jag valde att stirra på honom sedan låta blicken glida uppifrån och ner och sedan tillbaka upp innan jag log stöddigt.
"Verkar som det är mer än bara din längd som vuxit."
"Kaxig du är Calli" skrattade Niall när man såg en rodnad på Zayns kinder.
"Bara när det finns en mening bakom det, snabba på nu Zayn innan du börjar skämma ut Liam också." sa jag och kastade tillbaka kallsongerna på honom.
en timme senare och i en annan byggnad som var mycket lyxigare än vårt hotell så var Niall vid maten. Harry och Louis skämtade med varandra och Liam och Zayn satt med mannen som skulle intervjua dem. Själv stod jag bredvid där alla kameror fanns, arbetare sprang runt omkring mig och på något sätt kändes jag proffesionell även om det oftast Simon som följer med och hjälper killarna med allting.
Detta år skulle jag få göra allt jobb som var nära, som att se till att alla fanns på plats, sminkning och kläder fanns till hands, mat, vatten, jag var tvungen att vara social med andra medarbetare till mina bröder.
jag ville hellre stå bakom disken till min och Scotts bar. spela konstig musik och servera löjliga drinkar.
"Ca-Ca Calli!" Skrek någon bakom mig och jag suckade ljudligt, slog handen för pannan och vände mig om.
"Nej men hej Sharon!" skrek jag och sträckte ut armanra för att välkomna kramen hon annars tänkt tvinga på mig.
"Gud gumman var har du varit?"
"Var har jag inte varit menar du?" sa jag med ett skratt.
"Haha så sant älskling vad gör du här?" hon tuggade tuggummii så högt och med så öppen mun att jag bara väntade på att det skulle falla ut.
"Jag är ju manager för One Direction"
"Just de! Asså ahmen gud vad missar jag egentligen? Men gumman hör här jag måste rusa men vi måste ta ett glas och prata, var ju år sedan!"
"verkligen" jag snörpte på munnen och kunde nästan känna hur Harry himlade med ögonen mot mig och Sharon.
"Ses älskling!" hon pussade mig på vardera kind och försvann sedan bort på sina allt för höga klackar och med tuggummit i behåll.
Jag pustade ut och skrattade lite när jag vände mig om för att se Harry komma springandes emot mig med papper och glasögon på, antingen så var det för att skämta/skräma livet ur mig eller så var det för kamrerona, vilket som så fungerade det.
"JAG ÄLSKAR LUFTEN AV EN NY STAD!" skrek Louis när han stack ut huvudet ur bilen.
"In med huvudet annars kommer det huggas av utav någon skylt eller något!" skrek jag till svar.
"vilken hund du är" sa Liam och skrattade mjukt.
Vi hade precis blivit klara med halva turnén av England och jag började komma i fas med killarna, festa på natten, sova minimalt och ändå göra ett utmärkt jobb.
dock hade jag börjat få mardrömmar, samma varje natt. jag var fast i ett litet rum och jag hörde en kvinna skrika och sedan ett morrande. jag hörde klor som klöste emot väggen och sedan hur någon andades vid min nacke och sedan en enorm smärta vid korsryggen.
sen vaknade jag jämnt.
Jag delade nu mera rum med Zayn och honom använde jag som kudde och dagbok eftersom han var den enda som orkade höra om min mardröm om och om igen. ibland bad han mig beskriva vissa delar av den vilket var lite sjukt men varje gång han gjorde det kom jag ihåg mer som att golvet var av trä, jag hade på mig en mini kjol gjord av jeans. det var inte bara en kvinna utan även en man. mina tankar kollapsade alltid efter ett tag och då låg vi bara och stirrade upp i taket tills vi somnade om.
"Vart är vi nu då?" frågade Harry.
"Vette fan men efter denna är det bara fem städer till sedan kort besök i Irland och sedan iväg på turné genom Europa!" sa jag och skrek glatt.
"PARTY I PARIS, SKANDALER I SPANIEN OCH BÄST AV ALLT ALKOHOL OCH FESTER OCH SHOWER OCH KONSERTER!" skrek Zayn glatt med mig och vi gav varandra en snabb high five.
"är vi framme snart?" frågade Louis
"två timmar" svarade Liam
"Har vi mat?"
"Tyst Niall" sa vi alla i kör.
