Faithful Kapitel 11

Sam och jag blev jätte bra vänner och vi var nästan varje dag.
jag gick till sjukhuset så fort jag inte var med Sam.
mamma började må bättre precis som jag gjorde. jag var glad igen.
Scooter skulle snart tillbaka och då skulle Lina flytta in.
det skulle inte jag till låta men jag hade inget val.

Jag tittade på mig själv i spegeln i mammas rum.
jag såg ut som henne. hade likadan näsa och mun och ögon.
jag hade fått pappas hårfärg och ögonfärg.
jag var lika lång som mamma och jag var lika snäll och trevlig
precis som jag blivit uppfostrad.
jag sparkade till spegeln så den gungade till men den gick inte sönder.
jag hatade hur jag såg ut och jag skulle inte vilja leva om mamma dog
att ständigt påminas om henne genom att bara se på sig själv.
Nej tack!
jag satte på mig ett par jeans shorts och ett lila linne som jag köpt
i usa. jag satte på mig smink och låsades kyssa mig själv i spegeln.
jag gick ut och började gå mot skolan.

Sam stod med händerna i fickorna medans jag kom
gående emot honom.
- men det var väl du som var tillsammans med Justin i usa?
jag log och nickade.
första lektionen var historia och det var såklart om dom gamla grekerna.
jag gillade det efter som det handlade om myter och gudar.
jag klottrade ner i mitt anteckningsblock medans läraren gick igenom
igen om vad vi skulle göra på provet.
jag ritade ner afrodite och en ram med blommor.
läraren stod bakom mig men jag visste inget. jga fortsatte att rita ner min
verision av afrodite och jag vände hela tiden på pappret och arbetade
med bilden.
- Michelle skulle du vilja visa bilden för klassen?
jag vände mig om och log, jag nickade ivrigt och gick fram.
jag rev ut pappret där bilden var på och hängde upp den på tavlan.
alla i klassen klappade händerna och jag bugade djupt.

smile tänkte jag när Sam tog ett foto av mig och min bild.
han skrev något och skickade, antagligen till hans program på tv.
dagen flög förbi och alla sa hela tiden att jag var bra på att teckna.
väl hemma slog jag mig ner på soffan och öppnade posten.
det hade kommit något från usa.
jag öppnade kuvertet och där i låg ett halsband.
det var ett berlock halsband med en klocka.
inut i låg en dikt ihop vikt och sedan en bild på mig och Justin.
jag läste dikten och blev glad.
han förstod mig verkligen.
Gud vad jag älskade honom!
jag la i hans ipod i kuvertet och sedan gick jag ner
till postkontoret.
jag skrev vart det skulle och sedna lämnade jag posten.
jag gick direkt till sjukhuset ooch somvanligt var det fullt
med folk där. jag gick som vanligt förbi dom utan att ens
bry mig om dom. jag började bli van.
jag frågade vart mamma låg efter som dom pratade om att byta rum senast
jag varit här. hon i receptionen bara skakade på huvudet och visade mig till mammas
doktor. doktorn började prata och jag bad både Sam och Lina komma ner.
jag ville inte vara själv efter som jag kände på mig
att det hemska hade hänt.

när vi alla tre satt i det lilla kontoret med läkaren framför oss
blev jag genast mycket nervös. vad hade hänt med mamma
och varför hade ingen berättat något än?
- Jo nu är det så här att Ms. Davis var väldigt sjuk.
"var det här kan bara inte hända!" tårarna började rinna.
- Hon hade en väldigt svår cancer och medicinen tog inte.
"Cancer!" jag kunde kanppt få luft.
- hon dog för bara några timmar sedan men hon bad mig lämna den
här lappenåt dig Michelle.
"hon var död. hur kunde hon bara lämna mig?"
jag föll gråtandes ner på golvet
och kände hur löljig jag var. hon var död, hon hade haft cancer ganska
länge men varför inte berätta för mig. hade hon bara gett upp för att
Linus dog eller var det för att jag inte hade varit här?
döden i min familj var stor och jag hade ingen annan än min pappa
och tre farbröder kvar. alla hade dött av antingen cancer eller
ålder. det var hemskt att cancer låg i familjen.
en våg av illamående kom över mig när jag tänkte att jag kunde
bära på cancer just nu.

den 3 augusti dog mamma.
jag hade varit i skolan. jag
spelade med och visade inte att alla i min familj hade dött.
jag saknade dom men jag visade inte.
mamma begravdes bredvid Linus och jag la en lapp och en rosa ros på
hennes grav.

jag tyckte det var konstigt att jag skrivit så efter som hon
redan var död. hon var min största hjälte och pappa skulle ta hand om mig.
men varför hade jag skrivit som om hon skulle dö.




------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
så nu har jag kommit en bit och jag tycker om den men vad tycker ni?
jag tänker inte börja skriva så mycket på engelska
som jag gjorde förut jag tyckte det blev jobbigt.
men ni får gärna skriva en kommentar om vad ni tycker :)


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: