Faithful Kapitel 8
hur kunde gud bara döda honom?
hade han ingen tanke till mitt liv?
han skulle säkert döda mig med men jag orkade inte tänka mer.
när jag vaknade var det första jag tänkte på
"min bror ligger i koma,
jag skulle bo själv här tills någon av dom blev tillräkligt friska
och sedan skulle jag? jag vet inte vad jag ska göra?"
jag duschade och tog på min varma kläder.
jag satte på en film och sedan en till och en till.
jag hade ingeting att göra och Justin svarade inte på sms om han ens
fick mina vill säga. jag satte på en fjärde film och popade popcorn.
det var en engelsk film om en tonårspojke
som kommer bort från sin familj och måste börja om sitt liv
på andra sidan jordklotet.
jag såg utan text för att hålla uppe min engelska.
jag grät medans pojken kämpade genom sitt liv.
jag kände igen mig lite men ändå så verkade det så obekant.
jag stängde av filmen och precis då ringde telefonen.
- ahh hallå.
- jag söker Linus. jag heter Lina.
- jaha nej han är inte här, sa jag uppgivet.
- okej kan du be honom ringa mig när han kommer hem?
- han ligger på sjukhus så lämna mig ifred.
sa jag och la på. jag var otorligt lugn.
jag bet mig i läppenoch satte på mig ytterkläder.
jag cyklade till sjukhuset och när jag kom in stod det flera bilar
runt sjukhuset. det var fullt med papparatzzis och när jag närmade mig
så vände sig alla runt och började ta kort.
jag fattade ingenting och jag bara tittade på dom som i trans.
någon tog tag i min arm och drog in mig i sjukhuset.
dom trygga dörrarna stängdes och jag stod själv med den som hade dragit mig undan.
jag tittade runt mig och såg att det var Scooter.
- Justin wanted me to see if you were okay.
- Yes my whole family is dying but I feel pretty good
sa jag och log snett. han nickade och sedan visade jag honom till rummet
där dom låg och sov.
mamma såg sjukare ut och Linus hade inte ändras. när jag tittade genom rummet såg jag Lina
. eller jag trodde det var Lina efter som hon viskade något till Linus.
hon log när hon såg mig och hon sprang fram och kramade mig.
Lina satte upp sitt bruna hår i en bulle på huvudet och drog åt skärpet runt midjan.
- jag är så ledsen för det här, sa Lina och smetade på mera läppstift.
jag nickade men sa inget. Scooter stod bredvid mig och jag fick översätta.
Lina såg ut som ett dumhuvud efter som hon tittade chockat på mig.
Scooter skrattade när jag sa det så då började hon le.
Lina åkte snart hem så jag och Scooter blev ensama med min familj.
mamma vaknade till och från och jag satt hela tiden vid hennes sida.
pipet från maskinen störde mig och jag blev rädd varje gång det tog
lite extra tid för nästa hjärtslag.
jag gick därifrån när en sjuksköterska kom in.
Scooter följde med hem till mig och förklarade lägget med Justin.
Justin skulle ut och turnera i Europa och skulle inte svara på ett tag.
jag nickade och sa att jag förstod.
jag hade alltid förståt att vid något läge skulle jag bli själv.