Rachelsnoveller

Jag satt i deras "grupprum" och pratade med Liam. jag satt mellan hans knän och hade flätat in mina fingrar i hans.

 

Now you hold me in your arms

and whisper to me

I know just what I need

I need a kiss from your sweet lips

 

Jag log eftersom det var slutversen av låten jag hade skrivit om oss.

- Du Liam du borde sjunga hela den där låten på nästa konsert.

- Jag och Ryan ska sjunga den, sa Liam som svar till Zayn.

Alla killar hade snabbt lärt sig att ha mig runt dom. fast jag höll mig lite i bakgrunden. alla var som bröder och det var kul att se dom alla tillsammans. Jag satt försjunken i mina tankar när Liam tog sig ur mitt grepp och jag föll rak lång på soffan så Louis började skratta. jag lipade åt honom samtidigt som Zayn tog fram en videokamera.

"Oh Shit dom ska göra sin daily vlog nu" tänkte jag och rullade ner på golvet och snabbt som ögat kom jga in i Liams och mitt rum i hotellet. jag hörde killarna skratta där ute men jag satte mig vid Liams dator istället som han fortfarande inte lärt sig stänga av. jag satte på Liams spotify och såklar blev det One Thing från deras album. jag log och hörde killarna skratta där ute igen. jag gick in på min blogg och accepterade några kommentarer och sedan svarade jag några tillbaka och sedan skrev jag ner allt som hade hänt mig i ett enda inlägg. det blev ganska långt men jag blev nöjd med det så jag publicerade och sedan in på Tumblr. och där hittade jag några bilder som jag också la ut som ett litet bildspel från min senaste vecka. sedan loggade jag ut och in på facebook. nya vän förfrågningar och några av mina "vänner" i skolan skrev att dom saknade mig. jag spelade lite men tröttnade snabbt så jag loggade in på Twitter istället. wow det var många konton man hade som man måste uppdatera skrattade jag för mig själv. jag skrev några små saker och la ut en bild innan jag kollade på alla mina messeges och lite mentions men det hade mest varit elaka om när jag var tillsammans med Bieber. jag kan helt lugnt säga att det inte gjorde lika ont när jag tänkte på honom men tog ändå inte bort mina drömmar eller känslor. jag älskade honom mne jag älskade Liam också. jag loggade ut från mina konton och tittade på vad Liam hade uppe. det var inget intressant eller något som jag fastnade för men jag log när jag såg att han hade en sida upp med en massa snälla kommentarer från hans fans. jag öppnade dörren och tittade ut och han precis se hur Louis började halv gråta skratta och lägga sig ner i Liams knä.

jag stängde dörren igen och gick mot fönstret. jag öppnade det helt och satte mig på fönsterbrädet. jag tittade ner och log mot marken där nere. såklart tänkte jag inte hoppa, jag skulle aldrig våga. jag satte mig bekvämt eller åtminstone så bekvämt man kan sitta på ett fönsterbräde och sedan tog jag en bok från nattduksbordet och började läsa. det var Liams bok. jag läste till andra sidan innan jag fattade att det var hans dagbok. jag la snabbt tillbak aoch tog nästa bok som var min läsbok. jag sjönk ner lite och sedan slog jag upp kapitel 11 och läste.

- Ryan kan du inte sitta på säkrare ställen?, frågade Harry som kom in.

jag som var helt uppe i vad som hände i boken skakade på huvudet och vände sedan sida. jag små skrattade och följde meningen med fingret. jag såg hur Harry satte sig mitt emot mig på fönsterbrädet. det var av sten så det skulle inte gå sönder. vilken lycka för oss va? jag vände sida igen och märkte knappt hur Harry tog tag längst upp på boken. jag följde fortfarande meningen med fingret och började små skratta igen. då röck han boken ur mina händer. jag tittade förvirrat på honom som om han var galen.

- Vad gör du? Harry ge mig boken jag måste läsa vad som händer med Melody och hennes galne bror och deras store bror Harry som är riddare och ska rädda prinsessann Louisa, sa jag och sträckte mig efter boken.

- Haha riddare Harry det skulle jag nog kunna leva med , sa han och posade lite riddaraktigt.

boken föll ur hans grepp och ramlade ner från byggnaden. jag tittade ner with such a horror så Harry började skratta. jag tittade argt på honom och funderade om jag skulle hinna springa ner och ta den innan någon annan hann. min hjärna sattes i högtankläge när mina ben snabbt som satan hoppade av fönsterbänken och hur armarna ryckte upp dörren. jag log mot videokameran och vinkade mot killarna som satt i soffan innan jag öppnade ytterdörren och rusade ner för alla trappor. när jag var nere i entrén var jag tvungen att hämta andan men snart sprang jag ut. jag räknade fönster vilket var ganska dumt gjort eftersom alla killarna hängde ur fönstret och tittade vad jag gjorde. min hjärna räknade ut vart boken landat och mycket riktigt stod en gammal dam där med min bok i sina händer.

- Oh ursäkta mig men det där är min bok, sa jag med ett leende och gick emot henne.

- Hejsan Miss Adams jag trodde jag inte skulle se dig igen.

- Mrs. Dann, sa jag och kramade om henne.

hon räckte mig boken och sedan sa vi hejdå och jag vinkade glädjestrålande mot killarna i fönstret. alla skrattade och jag skyndade mig upp igen. jag öppnade dörren och Liam kom emot mig och kramade om mig i dörröppningen. efter honom kom resten av gruppen och alla pratade i munnen på varandra.

- Det där var ju galet, sa Harry och Niall i munnen på varandra.

- hur blev du så snabb, sa Zayn

- Men du bara..., sa Louis.

och mellan dom där tre meningarna så fanns säkert tusen till och alla tittade stor ögt på mig. jag skrattade lite och mitt i allt det där började dom skämta och jag tittade frågande på dom. då vände sig Niall mot mig.

och jag brast ut i skratt.

 

Justins perspektiv

 

Jag saknade Ryan mer och mer dom här dagarna. Hon hade åkt i väg på turné med One Direction och satt just nu i London och skrattade. Jag tittade upp mot scenen som jag skulle upp på om cirka två minuter och sjunga That Should Be Me och jag visste redan då att jag skulle brista ut i gråt. Jag visste att jag varit idiotisk men mina känslor och magkänsla hade berättat att just då var det det rätta att göra. Om bara hjärtat hade sagt nåt.

- Justin du ska upp

Jag nickade och rättade till micken. om jag brast i gråt så var det åtminstone något som jag kännt på dom närmaste dagarna. jag hade varit helt uppe i tankarna och nu var det tillbaka till jobb, mindre känslor och mer prat. och det skulle börja efter den här låten. jag hoppade up på scenen och tog första tonen.