24 He..... no

- Jag slutar med kändisskapet. jag får inte ens ha ett privat liv!



Jag tog argt tag om hans arm och tvingade honom att stanna. han tittade surt på mig och såg ut som han när som helst skulle slå mig. jag stod rak ryggad och tittade hårt på honom. Han skulle aldrig slå mig det visste jag men ändå lät jag den där känslan som jag jämnt brukade få när Aris slå mig komma över mig. känslan av maktlöshet och rädsla. nästan direkt släppte jag den men det var försent Justin hade redan sett min reaktion.
- Du ska inte alls sluta du älskar att stå där uppe i uppmärksamheten!, sa jag argt.
- Jag vet men jag vill ha ett privatliv!, nästan skrek han åt mig.
- lägg av Justin jag känner dig! du skulle inte klara dig i fem minuter om du valde bort det där här och nu. du skulle ångra dig men det skulle vara försent!
- sluta säg åt mig vad jag ska känna!
- om det är för att alla fotar och sånt eller för att du drar med mig ner i det här så kan du glömma det. jag bryr mig inte, på dom sista orden skrattade jag men jag var fortfarande otroligt arg på honom att han sagt så.
- lägg av Miranda.
- med vad?!
- du vet att jag hatar dom där, du vet att jag hatar allt förutom att stå där på scenen och sedan se min fans så glada.
- gör det för fansen då.
- men sluta säg åt mig vad jag ska göra!
jag fick ont i kinden. Han örfilade mig och gick argt bort ifrån mig.
jag började gråta och sprang. jag sprang förbi honom på väg mot hotellet. jag hörde ett skrik men inte vad skriket handlade om. jag fortsatte att springa och så fort jag kom in i hotellet gick jag direkt upp till Ryan. det var bara Ryan och Mecky där dom andra hade gått ner till Justins och mitt rum. jag grät och kunde knappt andas efter springturen. jag sjönk ner mot dörren och kände hur Mecky kramade om mig.
- vad har hänt?, frågade Ryan.
- han slog mig, fick jag fram.
- vilken jävel slog dig?.....

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: