Kapitel 13 Home

alla tog foton medans jag och Justin stod och gullade bakom scen.
Selena kom och hon och jag blev riktigt bra kompisar.
Alla hade gått hem och Justin och Jag satte oss i bilen för att åka. Jag tänkte på tävlingen.
- Justin vänta jag måste göra en sak först!, sa jag och gav honom dadressen jag skulle till.
jag vet. det tar flera timmar att åka tillbaka till barnhemmet men Justin köpte flyggbiljetter och vi åkte direkt. Jag var spänd hela tiden och när vi välkom fram så gick jag bara in. Jag hörde Aaron leka. Jag sprang in i rummet men ingen var där. jag letade överallt men jag hittade inte Aaron. Sakta började jag gå upp för trappan men jag vågade inte gå upp längre än några trappsteg.
- Ska jag titta?, frågade Justin.
jag nickade och ställde mig vi foten av trappan och väntade på att Justin skulle hitta något. Det kändes som år innan jag såg Justin igen. han bärde på någon eller någonting.
- Mamma!
jag skrattade och började gråta medans jag tog emot Aaron. jag kramade om honom. gud vad jag hade saknat honom. jag ville inte åka men jag var tvungen. precis när Justin kysste mig och tog Aaron i sina armar kom Aris in genom dörren. han gick med snabba steg fram och örfilade mig. jag tittade ner i marken medans han örfilade mig igen. Han skrek något och jag såg i ögonvrån hur Justin blev arg. han höll för öronen på Aaron men han var så van vid Aris skrik att det skulle inte spelat någon roll. Aris tog sitt pekfinger under min haka och tvingade mig se på honom. Han spottade mig ansiktet och knuffade mig på marken där han sparkade mig. Han tog tag i mitt hår och slängde in mig i ett litet rum. Jag hörde Aaron och Justin som sa något. efter ett tag hörde jag en dörr smällas igen och sanrt öppnades min dörr. Justin blev inkastad rätt in i hyllan.
- förlåt att jag tog med dig hit. jag skulle gått hit själv, sa jag och grät.
Justin kröp bort till mig och kramade om mig. Han kysste mig och lovade att allt skulle bli bra. han tog fram mobilen och skickade iväg några sms.
- hjälpen kommer om en timme, sa han tyst.
- om vi överlever så länge, svarade jag och kysste honom.

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: