GBU Kapitel 29. Campfire
Jag nickade och sedan gjorde vi klart soundcheket innan vi gick till omklädningsrummet. Hon böt om till en knä lång blå klänning och satte håret i en knut bak i nacken. Hon sminkade sig lätt och väntade sedan på mig. Hon var för underbar och hon var bara min. Ändå hade jag en dålig känsla att hon inte berättade något för mig.
Harrys perspektiv
jag sparkade till en sten argt och den ramlade ensamt ner i vattnet. Jag sjönk ner i sanden och försökte tänka klart. Jag ville inte att det skulle hända Alison eller Louis någonting men dom var riktigt nära bristnings gränsen. Och var skulle vi göra om Louis hamnade i fängelse? Jag kastade iväg lite sand och suckade trött. Jag hade gått runt på stranden i tre timmar nu. Jag skakade av ilska fortfarande och tankarna gick runt. Var det så här Alison hade känt när hon brände huset? Jag skulle inte prova men jag kände för att se något förstöras. Slitas itu precis som jag kände mig.
- Hej, sa någon bakom mig.
Jag kände igen den rösten överallt. Jag nickade sorgset och visade att hon kunde sätta sig ner bredvid mig. Hon drog upp knäna till hakan och tittade på mig.
- Jag är ledsen att jag inte hållit kontakten så mycket, sa jag lågt.
- Det är lugnt. Det har varit lite krångligt med Louis. Och jag vet att ni hellre åker till Canada och träffar Alison. Men jag har vant mig.
- Jag menar mer efter att ni gjorde slut.
- Jag älskar Louis och jag vet att han älskar mig men han måste gå vidare. Det gäller mig också. Jag tror nog det blir bättre så här Harry. Tror inte du?
- Nej jag tror inte det, sa jag surt. Dels för att Louis har brutit mot lagen och kan hamna i fängelse. Alison har flyttat hit och hela vårt liv har rasat samman på grund av en tjej. Det ska inte vara så Elenor.
- Du vet jag pratade med henne tidigare imorse. Louis ville att jag skulle göra det. Dumt nog lyssnade jag på honom men... Alison är en snäll tjej och mycket har hänt henne.
Elenor satte sig i skräddarställning och tittade ut över vattnet som låg vid våra fötter. Jag tänkt ett tag. Jag undrade hur hon hade hittat mig men sedan kom jag ihåg att vi hade varit dom bästa vännerna och vi hade ofta kommit hit men sen så blev allt så komplicerat. Jag saknar henne ibland.
- varför slutade vi prata?, frågade jag.
Vi satt och skrattade. Det var skönt att glömma allt för några minuter. Niall drog fram gitarren och tittade menande på Alison som nickade. Han spelade några ackord innan hon började sjunga. Jag visste inte vad låten hette men den var riktigt bra. Snart sjöng Niall med och dom lät underbart tillsammans. När dom tystnade kramade hon om Niall med ett leende. Som om dom jämnt hade gjort sådär.
- Ni borde sjunga den på en konsert, log Zayn.
- Jag tänker aldrig stå på en scen igen! Jag kan inte förstå hur ni kan gilla det. Jag trodde jag skulle dö eller att någon skulle kasta tomater på mig, sa hon seriöst men Niall började skratta så hon slog honom på armen.
- Jag är ärlig.
- När stod du på scen?, frågade Louis.
- Justin bad mig öppna för honom. Dom hemskaste tjugo minuterna i mitt liv! Ja om man bort ser från... ah ni vet.
- Haha vad sjöng du då?, frågade Liam och rufsade om hennes platta hår.
- Vill du inte ens veta för det var så fult!, skrattade hon.
Niall puttade till henne innan vi körde flera sånger. Vi åt marshmallows och pratade och satt och hade kul. Vi skulle snart till stugan och vara där i en vecka. Alison skulle bort med Justin till norden. Vi skulle bli splittrade men just nu tror jag att det är det som behövs. alla började sakta dra sig undan utom jag och Alison. Alla gick tillbaka till bilen men Alison satte sig bredvid mig och tog min hand innan hon lutade huvudet på min axel.
- Tack att du inte berättade för Justin.
- Det är inte min hemlighet att berätta men du borde göra det snart.
- älskar dig Harry.
- älskar dig, svarade jag trött och tittade ut över vattnet.
Alisons perspektiv
- Justin jag måste berätta något.
- Shoot me baby, svarade han glatt.
- Jo jag låg med Louis.
Det tystnade på andra änden. Jag blev rädd och kunde se rubriken på tidningen imorgon. Hjälpte det att jag inte setts av papparazzin så mycket som jag brukar? Jag var rädd och hjärtat gick i hundra åttio. Snälla svara tänkte jag.
- Hej då Alison
