For Sickness Kapitel 48
Jag gjorde det. jag berättade allt om mina förvirrade känslor allt som hade hänt mellan gruppen, hur mina ögon jämnt blev svarta och jag berättade min hemlighet för dom. inget stoppade mig inte ens stammningen. där emot berättade jag inte vilka jag dödat eller att jag ens dödat någon. När jag var klar var jag så upprörd att Zayn och Selena drog in mig i en står kram.
- Let the sadness kill me, viskade jag till dom
Jag hade återigen somnat i Zayns famn och även om jag inte var det minsta trött lyckades jag sova i tio timmar. Zayn sov när jag vaknade men jag kunde inte sitta still i hans varma famn. Jag gick till mobilen. det var ett sms från Harry.
Liam är vaken nu och hans saknar dig. du har inte varit här på ett tag har det hänt något Ry? xx Harry
Jag bara har haft saker att stå i, folk att träffa, saker att gråta över jag kommer om fem minuter xx Ryan
Jag drog en jacka över mina axlar eftersom det var nu November men det var fortfarande ganska varmt i LA. Sel sov på soffan och var nära att falla i golvet när jag la en lapp på bordet bredvid henne. jag tog en taxi och kom snart in till sjukhuset.
Ryan berätta vad som är fel xx Harry
Never.
Jag kände mig elak mot honom men det räckte med Zayn och Sel just nu. Jag kände mig depremerd nog med att två visste.
- Ry jag har saknat dig Lill Tjejen, sa Liam hest.
Han såg ut att må bättre och jag fick skuldkänslor över att jag inte hälsat på honom på hela natten. jag log och drog in honom i en kram. jag kände lukten av honom, känslan han gav mig var otrolig och i det ögonblicket kändes det underbart. Liam kysste mig ömt på läpparna innan han log. Harry harklade sig och viftade med telefonen. Han hade antagligen berättat för Liam eftersom hans ögon fixerades på mitt öra när jag stirrade mot hans mobil. snälla inte nu när som helst annars bara inte nu, tänkte jag tyst och skakade på huvudet. hade jag inte gråtit nog av det här? jag stängde ögonen och sjönk tyst ner i stolen bredvid Liams säng.
- Älskling snälla berätta, sa han.
- Nej aldrig du kommer hata mig, sa jag och lät hes.
- Vi skulle aldrig hata dig om du så döda personer, sa Harry.
Jag tittade allvarligt på honom. rätt in i hans ögon och bara stirrade med ett neutralt ansikte.
- Jaha..., sa han och kliade sig i nacken.
- exakt det var därför jag inte ville berätta. mina ögon blir svarta vilket betyder otur för den som är i närheten av mig. jag hatar det! när jag grät svart trodde jag det var över men när du sa att dom var svarta igen blev jag ledsen. jag känner hela tiden en kittlande känsla och om jag släpper den så råkar någon illa ut. jag ville inte det här. det ville jag verkligen inte och jag vet inte vad som är fel med mig!, skakade jag.
- Så vilka har du dödat, sa harry tyst.
- åtta personer. jag sger jämnt att det är mindre men åtta personer, eller åtta och en halv Mila var mitt fel om jag inte hade sagt åt henne att hoppa från taket för hon irriterade mig så skulle hon leva nu!, sa jag.
Liam la sin hand på min kind.
- Det är inte ditt fel, sa han.
En doktor kom in. Han log när han såg mig.
- Ryan bra att du är här det verkar bli två goda nyheter idag, sa han och log.
- Liam du åker hem senare ikväll och Ryan om du tar det här i en vecka ska du se att allt blir normalt igen.
han gav mig en burk jag tittade på den och det stod något konstigt på den. det stod inte vad den gjorde men det stod att jag kunde bli trött, illamående och väldigt hungrig. Harry tog burken ur mina händer.
- en gång om dagen klockan 19.00, han log mot mig.
Vi var tillbaka i mitt hus. Liam lutade sig mot mig medans jag hjälpte honom till sängen. han log och kysste mig. han drog ner mig över honom på sängen och hans tunga letade sig in i min mun. han drog in mig i en hård kram och viskade att han älskade mig i mitt öra. Jag log och tittade in i hans ögon. han verkade inte bry sig om min hemlighet och vid det här laget hade Harry säkert berättat för resten av One Direction. Justin visste redan så honom brydde jag mig inte om och Zayn visste. Jag ville inte svika mina killar eller Sel men jag mådde jätte dåligt över allt det här. Jag puttade undan Liam när han kysste mig på halsen. det kittlades och jag drog snabbt handen över den kittliga huden.
- du är irriterande, skrattade Liam.
- mhm du med, svarade jag och kliade mig.
- men du är min irriterande flickvän och jag älskar dig, sa han och log.
- Let the sadness kill me, viskade jag till dom
Jag hade återigen somnat i Zayns famn och även om jag inte var det minsta trött lyckades jag sova i tio timmar. Zayn sov när jag vaknade men jag kunde inte sitta still i hans varma famn. Jag gick till mobilen. det var ett sms från Harry.
Liam är vaken nu och hans saknar dig. du har inte varit här på ett tag har det hänt något Ry? xx Harry
Jag bara har haft saker att stå i, folk att träffa, saker att gråta över jag kommer om fem minuter xx Ryan
Jag drog en jacka över mina axlar eftersom det var nu November men det var fortfarande ganska varmt i LA. Sel sov på soffan och var nära att falla i golvet när jag la en lapp på bordet bredvid henne. jag tog en taxi och kom snart in till sjukhuset.
Ryan berätta vad som är fel xx Harry
Never.
Jag kände mig elak mot honom men det räckte med Zayn och Sel just nu. Jag kände mig depremerd nog med att två visste.
- Ry jag har saknat dig Lill Tjejen, sa Liam hest.
Han såg ut att må bättre och jag fick skuldkänslor över att jag inte hälsat på honom på hela natten. jag log och drog in honom i en kram. jag kände lukten av honom, känslan han gav mig var otrolig och i det ögonblicket kändes det underbart. Liam kysste mig ömt på läpparna innan han log. Harry harklade sig och viftade med telefonen. Han hade antagligen berättat för Liam eftersom hans ögon fixerades på mitt öra när jag stirrade mot hans mobil. snälla inte nu när som helst annars bara inte nu, tänkte jag tyst och skakade på huvudet. hade jag inte gråtit nog av det här? jag stängde ögonen och sjönk tyst ner i stolen bredvid Liams säng.
- Älskling snälla berätta, sa han.
- Nej aldrig du kommer hata mig, sa jag och lät hes.
- Vi skulle aldrig hata dig om du så döda personer, sa Harry.
Jag tittade allvarligt på honom. rätt in i hans ögon och bara stirrade med ett neutralt ansikte.
- Jaha..., sa han och kliade sig i nacken.
- exakt det var därför jag inte ville berätta. mina ögon blir svarta vilket betyder otur för den som är i närheten av mig. jag hatar det! när jag grät svart trodde jag det var över men när du sa att dom var svarta igen blev jag ledsen. jag känner hela tiden en kittlande känsla och om jag släpper den så råkar någon illa ut. jag ville inte det här. det ville jag verkligen inte och jag vet inte vad som är fel med mig!, skakade jag.
- Så vilka har du dödat, sa harry tyst.
- åtta personer. jag sger jämnt att det är mindre men åtta personer, eller åtta och en halv Mila var mitt fel om jag inte hade sagt åt henne att hoppa från taket för hon irriterade mig så skulle hon leva nu!, sa jag.
Liam la sin hand på min kind.
- Det är inte ditt fel, sa han.
En doktor kom in. Han log när han såg mig.
- Ryan bra att du är här det verkar bli två goda nyheter idag, sa han och log.
- Liam du åker hem senare ikväll och Ryan om du tar det här i en vecka ska du se att allt blir normalt igen.
han gav mig en burk jag tittade på den och det stod något konstigt på den. det stod inte vad den gjorde men det stod att jag kunde bli trött, illamående och väldigt hungrig. Harry tog burken ur mina händer.
- en gång om dagen klockan 19.00, han log mot mig.
Vi var tillbaka i mitt hus. Liam lutade sig mot mig medans jag hjälpte honom till sängen. han log och kysste mig. han drog ner mig över honom på sängen och hans tunga letade sig in i min mun. han drog in mig i en hård kram och viskade att han älskade mig i mitt öra. Jag log och tittade in i hans ögon. han verkade inte bry sig om min hemlighet och vid det här laget hade Harry säkert berättat för resten av One Direction. Justin visste redan så honom brydde jag mig inte om och Zayn visste. Jag ville inte svika mina killar eller Sel men jag mådde jätte dåligt över allt det här. Jag puttade undan Liam när han kysste mig på halsen. det kittlades och jag drog snabbt handen över den kittliga huden.
- du är irriterande, skrattade Liam.
- mhm du med, svarade jag och kliade mig.
- men du är min irriterande flickvän och jag älskar dig, sa han och log.
Postat av: Sara
AHA! Zayn och Ryan alltså? ;) ;)
