For Sickness Kapitel 38
- Förlåt Justin vi bara ville inte att du skulle skada Ryan, sa Louis.
- Lugnt, sa Justin och jag kunde nästan höra hur han log.
- Men allvarligt Bro ska aldrig hända igen, sa Niall och jag visste att han gillade Justin.
Jag hörde dom skratta och krama varandra. jag drog snabbt på mig mina kläder som låg på stolen. sedan öppnade jag dörren och lutade mig mot dörrkarmen.
- Skönt att ni är vänner, sa jag hest och blev nästan påhoppad när alla kramade om mig.
Jag låg i sjukhus sängen dom tvingade mig vara kvar men jag låg inte under täcket som en sjukling utan jag satt med mina kläder på sängen. Sjuksköterskan hade tvingat mig att sätta drop i armen. Dom visste inte var dom hade hänt men det var läskigt för sedan jag gråtit svart hade mina ögon blivit svarta helt och hållet. eller inte hela bara Irisen. ingen hade kommenterat det och jag hade knappt märkt någon skillnad eftersom jag hade mörkbruna ögon och jag såg ju hur bra som helst. sjuksköterskan hade sagt att det skulle förvinna om några dagar. dom hade fortfarande inte listat ut vad som var fel med mig men nu brydde jag mig inte eftersom det kändes som om det var borta på något konstigt sätt. som när man är förkyld och plötsligt så känner man sig frisk fast man fortfarande är sjuk. så var det nu. dörren slogs upp och in kom Niall och Zayn. Jag kunde inte hålla mig frå natt le. Dom satte sig framför mig på den lilla sängen och det såg ut som Zayn skulle ramla ur när som helst.
- Vi tänkte pigga upp dig!, sa Niall och gav mig en High Five.
- lika bra ni vet det är inet bra att tänka så mycket med min hjärna, skämtade jag och båda skrattade.
- Vi tänkte spela lite, sa Niall och drog upp sin mobil.
- Du har ju inga bra spel, fnissade jag.
Zayn lutade sig bakåt och ramlade ner, jag som hade försökt hjälpa honom drogs med. jag skrattade och sa Aj hela tiden. zayn skrattade också.
- Vart gör det ont?, skrattade han fram till slut.
- Droppen åkte ur armen, skrattade jcg och ställde mig upp och hjälpte sedan honom.
- Ska vi sätta tillbaka det?, frågade Niall osäkert.
- Visst ge mig, sa jag och sträkte mig efter slangen.
Jag satte smidigt tillbaka den och sedan log jag stort mot dom båda häpna killarna.
- Woho!, skrek jag när jag flög ut ur dörren från sjukhuset.
Justin gick efter och skrattade men jag brydde mig inte när jag började små dansa och se ganska fånig ut vilket fick Justin att skratta mer. Liam drog sig undan när jga var med Justin så jag hade inte sett honom på ett tag och det oroade mig men vi smsade ganska mycket men det stillade ändå inte min oro.
Liams perspektiv
Jag hade suttit vid datorn en massa när Ryan var med Justin. det var inte det att jag gillade honom han var en snäll kille men efter det han hade gjort mot henne i London så kunde jag inte fatta att hon förlät honom. Utan att ens prata med mig om det först också. jag slåg på datorn igen efter att smsat Ryan att jag längtade efter att få träffa henne igen. Jag gick in på den vanliga bloggen och log stort åt mina och One Directions fans över huvud taget. jag tittade på några kommentarer när jag såg en bild på mig och Ryan. den var tagen i Spanien och det var när vi precis hade kommit dit. jag läste från dom och dom flesta var anonyma men alla sa något elakt om Ryan. som: Den elaka Bitchen hon leker med hans hjärta, Han förtjänar bättre än den där horan, Lämna honom i fred! Kryp tillbaka från din grotta Bitch!
Jag rös. jag var tvungen att sätta stop för det här.
Hon log mot mig på kvällen när hon satt i min famn igen. Vi tittade på Toy Story men jag kunde inte fokusera alls på filmen vilket inte var likt mig. Jag ville inte göra slut med henne. inte nu. det var i sluttet av Oktober och jag älskade henne verkligen. skulle hon någonsin förlåta mig?
- Liam vad är det?, frågade hon och kysste min handflata så jag vart tvungen att le.
- Jo jag tänkte med alla kommentarer du får från fansen, sa jag och såg hur hon blev ledsen.
- Du använder det som mening til att göra slut med mig eller hur? det är därför du har undvikit mig hela den här tiden... jag trodde du älskade mig, sa hon och ställde sig upp.
- Jag älskar dig men jag vill inte se dig ledsen för nåt sånt här, sa jag och ställde mig framför henne.
- du behöver inte skydda mig vet du, sa hon och tittade ner på golvet.
Jag stte handen under hennes haka och lyfte upp ansiktet så hon var tvungen att titta på mig.
- Jag älskar dig av hela mitt hjärta det är därför jag inte vill att du ska gå igenom det här.
- Om du verkligen älskade mig skulle du inte lämna mig, snyftade hon fram.
Hon gick förbi mig och slängde igen dörren. jag ville inte att det skulle sluta så här...
- Lugnt, sa Justin och jag kunde nästan höra hur han log.
- Men allvarligt Bro ska aldrig hända igen, sa Niall och jag visste att han gillade Justin.
Jag hörde dom skratta och krama varandra. jag drog snabbt på mig mina kläder som låg på stolen. sedan öppnade jag dörren och lutade mig mot dörrkarmen.
- Skönt att ni är vänner, sa jag hest och blev nästan påhoppad när alla kramade om mig.
Jag låg i sjukhus sängen dom tvingade mig vara kvar men jag låg inte under täcket som en sjukling utan jag satt med mina kläder på sängen. Sjuksköterskan hade tvingat mig att sätta drop i armen. Dom visste inte var dom hade hänt men det var läskigt för sedan jag gråtit svart hade mina ögon blivit svarta helt och hållet. eller inte hela bara Irisen. ingen hade kommenterat det och jag hade knappt märkt någon skillnad eftersom jag hade mörkbruna ögon och jag såg ju hur bra som helst. sjuksköterskan hade sagt att det skulle förvinna om några dagar. dom hade fortfarande inte listat ut vad som var fel med mig men nu brydde jag mig inte eftersom det kändes som om det var borta på något konstigt sätt. som när man är förkyld och plötsligt så känner man sig frisk fast man fortfarande är sjuk. så var det nu. dörren slogs upp och in kom Niall och Zayn. Jag kunde inte hålla mig frå natt le. Dom satte sig framför mig på den lilla sängen och det såg ut som Zayn skulle ramla ur när som helst.
- Vi tänkte pigga upp dig!, sa Niall och gav mig en High Five.
- lika bra ni vet det är inet bra att tänka så mycket med min hjärna, skämtade jag och båda skrattade.
- Vi tänkte spela lite, sa Niall och drog upp sin mobil.
- Du har ju inga bra spel, fnissade jag.
Zayn lutade sig bakåt och ramlade ner, jag som hade försökt hjälpa honom drogs med. jag skrattade och sa Aj hela tiden. zayn skrattade också.
- Vart gör det ont?, skrattade han fram till slut.
- Droppen åkte ur armen, skrattade jcg och ställde mig upp och hjälpte sedan honom.
- Ska vi sätta tillbaka det?, frågade Niall osäkert.
- Visst ge mig, sa jag och sträkte mig efter slangen.
Jag satte smidigt tillbaka den och sedan log jag stort mot dom båda häpna killarna.
- Woho!, skrek jag när jag flög ut ur dörren från sjukhuset.
Justin gick efter och skrattade men jag brydde mig inte när jag började små dansa och se ganska fånig ut vilket fick Justin att skratta mer. Liam drog sig undan när jga var med Justin så jag hade inte sett honom på ett tag och det oroade mig men vi smsade ganska mycket men det stillade ändå inte min oro.
Liams perspektiv
Jag hade suttit vid datorn en massa när Ryan var med Justin. det var inte det att jag gillade honom han var en snäll kille men efter det han hade gjort mot henne i London så kunde jag inte fatta att hon förlät honom. Utan att ens prata med mig om det först också. jag slåg på datorn igen efter att smsat Ryan att jag längtade efter att få träffa henne igen. Jag gick in på den vanliga bloggen och log stort åt mina och One Directions fans över huvud taget. jag tittade på några kommentarer när jag såg en bild på mig och Ryan. den var tagen i Spanien och det var när vi precis hade kommit dit. jag läste från dom och dom flesta var anonyma men alla sa något elakt om Ryan. som: Den elaka Bitchen hon leker med hans hjärta, Han förtjänar bättre än den där horan, Lämna honom i fred! Kryp tillbaka från din grotta Bitch!
Jag rös. jag var tvungen att sätta stop för det här.
Hon log mot mig på kvällen när hon satt i min famn igen. Vi tittade på Toy Story men jag kunde inte fokusera alls på filmen vilket inte var likt mig. Jag ville inte göra slut med henne. inte nu. det var i sluttet av Oktober och jag älskade henne verkligen. skulle hon någonsin förlåta mig?
- Liam vad är det?, frågade hon och kysste min handflata så jag vart tvungen att le.
- Jo jag tänkte med alla kommentarer du får från fansen, sa jag och såg hur hon blev ledsen.
- Du använder det som mening til att göra slut med mig eller hur? det är därför du har undvikit mig hela den här tiden... jag trodde du älskade mig, sa hon och ställde sig upp.
- Jag älskar dig men jag vill inte se dig ledsen för nåt sånt här, sa jag och ställde mig framför henne.
- du behöver inte skydda mig vet du, sa hon och tittade ner på golvet.
Jag stte handen under hennes haka och lyfte upp ansiktet så hon var tvungen att titta på mig.
- Jag älskar dig av hela mitt hjärta det är därför jag inte vill att du ska gå igenom det här.
- Om du verkligen älskade mig skulle du inte lämna mig, snyftade hon fram.
Hon gick förbi mig och slängde igen dörren. jag ville inte att det skulle sluta så här...
Postat av: Sara
gillar liams perspektiv ^^ vet inte varför.. O.o