For Sickness Kapitel 25

vad skulle jag säga hon hade det säkert bättre med Liam. hon hade det bättre med alla eftersom jag hade lovat att aldrig göra illa henne och se vad som hände. hon hade det bättre med det där pojkbandet och jag tror faktiskt att det var den närmsta familjen hon hade nu. jag hoppas bara att hon inte slutar prata med Ryan efter vad jag hade gjort.

Jag andades in dedet var  luften och log. det började bli höst och det var riktigt skönt med skillnaden från sommarens händelser. Liam kramade om mig bakifrån och jag skrattade och pussade honom på kinden. Zayn gick några steg bakom oss och smsade. jag hade precis blivit släppt från sjukhuset och vi gick över parkeringen och var på väg mot hotellet som knappt låg en halvtimme här i från.
- Jag undrar om du vill köra vår låt på sista konserten ikväll, sa Liam och log större.
- Självklart vill jag det. jag vet ju hur mycket du älskar den där scenen och det skulle vara en stor ära att stå där med dig en gång till, Han kysste mig och gick till Zayn.
Jag svängde runt en byggnade och blev nästan attackerad av alla fansen. jag tittade bakåt och såg hur Liam och Zayn som frös till is. jag vände mig till fansen och klistrade på ett stort leende mot dom.
- Ryan kan du skriva en autograf.
- du är så snygg
- mår du bättre nu
- we have been praying for you!
- aww, vad gulliga ni är, sa jag och började skriva autografer och krama om dom.
när alla hade fått sitt så stod killarna fortfarande gömda bakom en tidning och viskade lite lågt. jag gick fram till dom och slet tidningen ur Zayns händer. jag log och visade att alla fansen var borta och sedan brast dom ut i skratt. det fick mig att le ännu mer.


jag kände hjärtat öka farten och för ett ögonblick kände jag hur allt skulle förstöras men då tittade jag ut mot scenen och möttes av fem underbara leenden. vi var på soundcheck men jag hade sagt nej till att gå ut och prata med fansen som dom alla gjorde. jag såg hur Liam pekade på en liten flicka med svart hår som räckte upp handen.
- what is your question sweetie?, frågade han snällt och en av vakterna lyfte upp henne på scenen.
- Is Ryan here?, frågade hon och alla i publiken och killarna sa aww^^
- Yeah she is here do you wanna talk to her?, frågade han och vinkade åt mig att komma ut.
jag svalde oron och log mot den lilla flickan när jag steg ut på scenen och alla började applådera. jag bärde upp henne i min famn och hon kramade om mig ganska hårt.
- you are my hero Ryan, sa hon och pussade mig på kinden.
- and you are mine, you are such a brave little girl what is your name honey?, frågade jag.
- Becca, sa hon och log.
- do you wanna hear your favorite song tonight?
- yeah, sa hon och log stort.
- Which one is your favorite, frågade Liam som kom fram bakom mig.
- More Than This, sa hon och tittade in i Liams bruna ögon.

När vi hade sjungit för Becca och svarat på flera frågor var det äntligen dags för själva konserten. jag dansade runt på scenen och jag hade nästan glömt boibort hur underbart det var att improvisera när man dansade. det var jag och sedan några bakgrundsdansare som stod och dansa men jag dansade inget som dom gjorde förutom på Tell Me A Lie. jag sjöng tyst med och dansade som om det verkligen gällde livet medans killarna hela tiden sneglade mot mig. men jag brydde mig inte eftersom jag äntligen fått tillbaka dansen.  musiken till vå låt började och jag var direkt på närmaste mick och började sjunga. det blev mörkare i lokalen och det var helt romantiskt. när vi kom till andra refrängen kastade fansen upp blommor på scenen och från taket kom det ballonger och konfetti. jag tappade nästan bort mig i sången när jag blev helt tårögd. det var helt magiskt. när låten tog slut så tittade Liam på mig.
- Älskling detta är för att vi varit ihop i två månader och för att du aldrig svikit mig, jag älskar dig.
- och jag älskar dig, sa jag och kysste honom passionerat.
Alla applåderade och jag började rodna. innan jag bröt ut i ett leende.

vi satte oss bakom det vanliga bordet och alla kom fram och vi småpratade, kramade om dom och signerade allt från pappersbitar till stora A4 block. jag satt bredvid Harry och Niall. Liam satt längst bort på höger sida medans Niall satt längst ut på vänster. jag log mot Becca som kom gående. ag kramade om henne igen och signerade hennes hand och hennes autigrafblock. då kom jag på att eftersom jag var klar med alla musikvideos förutom Justins så hade jag inte tagit One Directions autografer. jag log lite fånigt och snart var vi klara. dom skulle precis resa sig upp när jag sprang framför bordet och dom skrattade.
- Vad jag måste ju ha bevis att jag träffat er, sa jag och räkte fram mitt autograf häfte med flera tusen autografer. dom skrev i och jag tog tillbaka häftet och tittade igenom. mamma och pappa hade skrivit dom första och det gjorde nästan ont att se dom nu. jag hade glömt att dom var först. Louis tog häftet och tittade snabbt igenom och sedan gav han den till Harry som sedan gav den till Niall och sist Liam. jag tittade efter Zayn men han syntes inte till.
- Jag går ut efter Zayn stoppa ner den i min väska sedan, sa jag och pussade Liam på kinden och gick sedan ut. det luktade rök innan jag ens hunnit öppnat dörren. jag visste att Zayn rökte men jag visste inte att han brukade ta en efter konserter.

jag ställde mig bredvid honom och log. han tittade tyst på mig medans han andades in röken och gjorde små ringar. han märkte säkert hur imponerad jag blev eftersom han sa.
- Jag kan lära dig, han räckte mig en cigarett och tände den.
jag nickade och drog in röken men vart tvungen att hosta som en galning. han skrattade vilket fick mig att pröva igen. det smakade hemskt och jag fattade int ehur man kunde fastna för det. jag drog in och klarade av att inte hosta den här gången.
- Okej dra in och sedan gör du så här, sa han och visade mig.
jag gjorde som han sa men det kom ändå inga ringar. precis då fick Zayn sms.
- Vi måste in igen, sa han och släkte våra cigaretter.

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: