Rachelsnoveller

När Hilda och Sarah kommit upp ur vattnet köpte vi glass och sedan lärde dom oss små ord på spanska och några på franska och dom var den närmaste familjen jag hade och jag älskade dom även om jag knappt kände dom. men sedan drev mina tankar iväg till det Liam sagt. En mini me av honom och en mini me av mig. jag log åt tanken men tänkte på döds hoten jag fick skulle våra barn också få det?

---

Jag hade sömnproblem den kvällen även om Sarah kört slut på oss med lekar och Hilda som jämnt bad om ursäkt efter att Sarah rivit ner något eller råkat trötta ut oss extra mycket. jag hade slagit bort ursäkterna och sagt att jag gillade att ha Sarah eftersom hon hade så mycket energie och att hon liknade sin far. jag satt och läste i andra sidan rummet med musik i öronen. ganska lågt men jag behövde inte högre eftersom jag bara kunde höra musiken och när jag vände blad men det var lugnande. när boken tillslut var slut läst så gick jag runt och hoppade på stället för att göra mig trött men det gick inte, så jag beslag tog Liams dator och sjönk ner i internet. jag gick in på några bloggar som hörde till både Justin och One Direction. det första jag såg var hatet. över allt såg jag folk som skrev mitt namn i fula meningar och som sa åt mig att sluta umgås med killarna. det stack till i hjärtat och jag bytte blogg. snart gick jag över till youtube och titta på videorna jag var med i. samma sak ytterst få kommenterade med att jag var bra. det kändes nästan lite som Rebecca Black och när jag tänkte det fick det mig att skratta. jag gick in på Tumblr och sköljdes igenom av känslan som var sammhörighet. jag rebloggade och följde tillbaka dom som börjat följa mig. snart såg jag även hatet på Tumblr tur för mig att jag aldrig berättat vem jag var. och det var då jag började gråta.

Jag hade stängt av datorn och satt med ryggen i mot dörren till vårt sov rum. jag satt i korridoren och klockan var ungefär fem på morgonen men ingenrörde på sig. jag suckade och torkade bort mer tårar men det fortsatte att strömma ner för mina kinder. jag hörde hur någon sjönk ner bredvid mig och jag visste redan att det var serverings pojken som ibland kom med mitt godis vid elva ungefär på kvällen. han gav mig en näsduck men jag skakade på huvudet torkade bort snoret på tröjärmen.
- Varför gråter du?, frågade han. han var inte mycket äldre än tolv år men ändå så var han lång och stark precis som vilken sjutton åring som helst.
- Jag har precis upptäckt att ungefär 75% av världen hatar mig, sa jag och log innan jag trokade bort mer snor.
- Jag är inte så bra på råd men om killen du är med är värd detta så ska du ha kvar honom.
- För att vara ärlig är jag inte värd honom, sa jag och kände mer tårar komma.
Så nu satt jag med en tolv årig spanjor i ett hotel i korridoren och grät och öppnade alla mina känslor för honom. Han påminde lite om Zayn eftersom båda var bra lyssnare. tillslut vart klockan sju och pojken var tvungen att gå. dörren öppnade och jag föll till marken och stönade när huvudet slog i golvet.
- Förlåt men jag hörde dig prata med honom och jag lev orolig, sa Liam som nu stod över mig.
- Nej förlåt mig som ite sa något, sa jag och satte mig upp och stängde igen dörren.
Han log blekt mot mig och jag visste redan att han hört vartenda ord av min konversation med pojken. Liam tog mig i sina armar och berättade åter igen om hur det hade varit för dom när dom fått hat eller fortfarande fick. han visade lite av det genom hans mobil och jag kände hur sorgsen han blev och sedan berättade han hur man kommer över det. jag älskade att ha honom vid min sida.
- I've tried playing it cool
But when I'm looking at you
I can’t ever be brave
'Cause you make my heart race

Shot me out of the sky
You're my kryptonite
You keep making me weak
Yeah, frozen and can't breathe

Something’s gotta give now
'Cause I’m dying just to make you see
That I need you here with me now
'Cause you've got that one thing

Now I'm climbing the walls
But you don't notice at all
That I'm going out of my mind
All day and all night

Something’s gotta give now
'Cause I'm dying just to know your name
And I need you here with me now
'Cause you've got that one thing

You've got that one thing

Get out, get out, get out of my head
And fall into my arms instead

So get out, get out, get out of my head
And fall into my arms instead
I don't, I don't, don't know what it is
But I need that one thing

So get out, get out, get out of my mind
And come on, come into my life
I don't, I don't, don't know what it is
But I need that one thing
Yeah, you've got that one thing

viskade han mot mitt öra och jag kunde inte le bredare.


Dagen efter skrev jag ett brev till Hilda och Sarah och skickade även med dom mammas ring och halsband. sedan åkte jag coh Liam tillbaka till Anton i Los Angeles. det skulle bli skönt att komma hem och träffa Selena igen. det skulle bli skönt att ta hand om oredan i mitt hus och göra om allt så det såg ut som jag ville. och det första jag gjorde när jag kom fram var att tacka Liam för allt och sedan sa jag att jag var tvungen att åka hem och titta till mitt hus ensam och att jag skulle smsa med honom hela tiden så han itne skulle tro att jag dött i all smuts. jag skrattade när jag kom in i huset. om det var en sak jag älskade så var det stor städning och jag hade parkerat ett stort flyttflak framför huset till alla möbler jag skulle kasta bort och byta bort. jag hade pappas kreditkort i byxan fickan och jag hade fått reda på att jag fått allting. Stackars Hampus och Tory hade inte ens fått ett öre. Dom hade såklart tagit sina saker och även några av min fars och sedan hade dom åkt. ändå åkte jag igenom huset som en virvelvind och hittade en massa saker. snart stannade jag coh såg att någon stod i dörröppningen. jag tittade på honom med stora ögon.
- Jag trodde inte att du skulle våga dig tillbaka hit, sa han med ett skratt.
- Mitt hus, mina regler nu... Justin.