Ett år innan jag dör del. 20
- mardröm, viskade jag till henne och fick en kort nickning tillbaka.
- jag hoppas att dom kommer tillbaka snart, viskade Danielle till mig.
- jag med, viskade jag tillbaka och kunde äntligen krama om henne.
tystnade var kkompakt och gjorde mig osäker.
- förlåt för att jag har mardrömmar jag menade inte att skrämma dig så mycket. det var ovanligt i drömmen och jag blev bara så rädd.
- vad hände?
- dom dog...
Mardrömmarna blev ibland värre och dom kvällarna skyndade jag in i badrummet och sjönk ner ensam mot dörren och grät ut. Alla slutade inte bara med min död utan även Danielles, Larks, Nialls, Zayns, mammas och pappas. Ibland dog till och med personer som jag knappt kände så bra. Men varje död såg hemsk ut med den röda blandningen på den svart vita bakgrunden i min dröm värld. Tills slut bestämde jag mig för att skriva ner alla. Anteckningsboken som fick bli en drömbok var en liten lila bok med sammets pärm. Den var fin och pennan matchade. Den var snart en fjärde del full men jag brydde mig inte. Ibland la jag in lösa papper på teckningar eller beskrivningar.
- Jenny kom igen nu vi måste hinna med bussen om du vill hålla i en orm på Zoo!, skrek Danielle.
- Jag kommer!, skrek jag tillbaka och drog på mig ett par ljus blå jeans och ett rött linne med en vit kofta.
- Är det okej om Eleanor följer med?, frågade hon och tog min hand.
- Ja då hon får gärna följa med jag har velat träffa Louis tjej ganska länge nu, log jag.
- Åhh har inte du hört dom gjorde slut för någon vecka sedan. Det var hemskt men hon tar det bra och fansen stör henne inte lika mycket längre.
Jag tystnade och följde efter hennes raska steg när vi gick till busshållplatsen. Vi steg på fem minuter senare och snart stannade vi. Eller det var snart för mig eftersom jag somnat på hennes axel men det gjorde inget eftersom hon visste om mina sömnproblem. När vi steg ut i solen igen kom en tjej emot oss. Hon var lika lång som Danielle, Hon hade långt brunt hår som var lite lockigt men inte alls lika lockigt som Danielles. Hon hade ett gulligt leende och jätte fina bruna ögon som ramades in a svarta ögonfransar.
Dom båda vännerna kramade om varandra innan Eleanor ens hann få en blick mot mitt håll. Jag slätade ut mitt blonda hår som envisades med att bli trassligt hela tiden. Jag log mot henne och tänkte precis sträcka fram handen för att skaka hennes när hon drog in mig i en kram också. Hon doftade av jordgubbar och sommar. Jag älskade redan att vara i hennes omgivning fast vi inte ens hade sagt ett ord till varandra.
- Hej jag är Eleanor förlåt att vi inte träffats tidigare, log hon stort.
- Hej jag är Jenny och det gör inget vi träffas ju nu, skrattade jag.
- Gör det något om vi tar en snabb kaffe före Zoo?, frågade hon och tittade från mig till Danielle.
- Nej då kom, log Danielle och tog min hand igen för att jag skulle hinna med deras snabba gång stil.
Vi kom in på ett litet café som var tomt. Vi beställde våra varma drycker och något att äta innan vi slog oss ner längst bak. Vi små pratade och drack. Vi skrattade och åt. Efter ett tag tog Eleanor fram mobilen och tog en bild på mig när jag drack lite av mitt eget kaffe. Sedan tog vi allihopa en bild tillsammans och båda bilderna hamnade på twitter. För att vara ärlig höll jag mig undan från sådana sidor eftersom det var där dom mesta fansen kom. Så jag var inte alls så inne i hatet och jag brydde mig inte heller så mycket.
När vi kom till Zoo så såg jag på alla inburade djur och var tvungen att se alla som hamnade i mitt synfält. Mitt sällskap skrattade åt mig så fort jag la ögonen på ett nytt djur. Dom följde efter och pratade igen den tiden som dom förlorat. Att ha pojkvänner som är kända kanske inte var så dumt ändå och nu träffade jag mer folk och det var exakt vad jag behövde. Ändå gav jag dom en falsk förhoppning om en lång vänskap jag räknade fortfarande dagarna men jag hade slutat att bry mig. Nu levde jag bara. Jag vinkade hej då åt några lejon innan vi gick in i orm huset. Danielle letade upp en ur personalen och pratade lite med honom till att jag skulle få hålla i ormen.
Såklart fick jag en stor orm som kändes hal. Den skimrade i grönt och svart och var inte giftig över huvud taget. Det kändes lite tryggt när den slingrade sig runt mina axlar. Den väste lågt och jag skrattade nervöst. Jag höll i ormens kropp och Danielle och Eleanor fnittrade bredvid säkert åt mitt ansiktsuttryck. Jag ångrade mig lite men när kortet var taget och killen tog tillbaka ormen i sin glasbur så tyckte jag ändå att det hade varit roligt. Och så fick jag se bilden. Det såg ut som om jag skulle bajsa på mig så jag brast ut i skratt när vi klev ut i solens ljus igen.
Den kvällen var det tjej kväll i Liams lägenhet. Vi dukade fram lite godsaker och satte på en film. Vi pratade och blev alla bästa vänner. Det kändes ändå konstigt att ha någon att prata med som inte var Lory eller Lark, jag hade vant mig så snabbt vid att dom skulle finnas där. Tvillingarna som inte var tvillingar påminde jag mig själv och tänkte på gången då dom kysst varandra. Sedan tänkte jag på Niall som skulle komma hem snart. Med ens fick jag ett sms det var från Lory och jag ville nästan skratta men när jag läste så frös jag till is lite. Var det hämnd eller?
True love is not real, unless it is returned //Lory <3