Ett år innan jag dör del. 27
- vi kunde prata om allt, viskade han.
jag blev sur och gick där ifrån och ut genom bakdörren. trädgården var underbart stor med många träd och blommor som slingrade sig runt stammarna. jag log och kände vinden slita mig medans solen strålar värmde mig.
- var det inte kul nog där inne hos One Direction?, skrattade Luke.
han hade på sig ett par jeans och en lång ärmad randig tröja. han log stort mot mig. kunde han bli mer perfekt?
jag log mot honom och gick mot trädet där han satt. Han hjälpte mig up mot grenen där han satt och jag slätade till klänningen. jag var glad över att jag var så liten och att trädet var ganska stort. vi syntes knappt där i trädkronan som vi satt. Jag kände mig lugn och säker även om jag hela tiden kände Lukes blick som vandrade över min kropp.
- Nå vad sa Zayn till dig?, frågade jag och bet mig i läppen.
- något om att hlla mig borta från dig, något om vakter och sen lite hot, sa han och tittade allvarligt på mig fast han nästan skrattade och lät jätte glad på rösten.
- Ändå smög du hit, log jag.
- nej jag bor här på hotellet. min mamma och jag lever här. hon är städerska och hjälper till och i utbyte får hon mat och rum här. jag hjälper till med pengar genom den lilla affären så jag har slutat gå i skolan och träffar knappt mina vänner men det är värt det när mamma och jag sitter hemma på kvällen och kramar varandra godnatt för jag vet att jag kommer träffa henne nästa dag. jag älskar henne.
han slet av ett blad från grenen och lekte med det. han såg inte alls ut som en sjutton åring men det spelade ingen roll om han så var äldre och ljög mot mig. han gav mig en trygghets känsla som jag helt hade tappat.
- min mamma stack, mumlade jag och tittade ner på marken där gula och röda blommor spred ut sig.
- vad hände?
- pappa slogs jämnt för han var full och jag antar att hon inte orkade med det längre, sa jag tyst.
- vad hemskt...
han såg riktigt ledsen ut men sedan sken han upp.
- vill du träffa Matilda?, sa han.
jag nickade och antog att det var hans mamma.
när vi kom in i det lilla huset så var det fint och lite större än vad det såg ut att vara på utsidan. där inne fanns ett litet kök, ett badrum som var halv gömt bakom två andra dörrar. sovrummet var litet men dubbelsängen som stod där verkade mysig och varm. vardagsrummet innehöll en soffa och en tv samt ett litet matbord.
Matilda var runt trettiotvå år gammal, hade det mörka håret uppsatt i två långa flätor. hon var lång och smal och var verkligen både vacker och snäll och jag förstod direkt varför Luke älskade henne. dom båda hade kommit hit när Luke fyllt nio och sedan åkte dom aldrig hem till kalifornien igen.
- tack för att jag får äta här, log jag och tänkte på stackars Niall som jag lämnat.
maten var enkel det var makaroner och ostsås vilket var väldigt gott, Luke och jag satt i soffan medans Matilda satt vid matbordet. vi små pratade lite och jag gillade verkligen den här familjen.