Rachelsnoveller

- Det går super faktiskt och Mila mår jätte bra, svarade jag medans jag kramade om Niall.

- Och hur mår Yvannie?, frågade Liam.

- Jag trodde ni hade mött henne efter att hon praktiskt taget släppade runt på Louis på övervåningen, skrattade jag och visade åt mamma och pappa att lämna rummet.

Ibland kändes det inte som om jag var över tjugo eftersom jag fortfarande bodde med dom. men det var skönt och jag ville vara nära Yvannie och Mila. Zayn hade sitt vanliga svarta hår i samma gamla frisyr men han hade mer skäggstub och mörkare ringar under ögonen, likadant med Liam fast Niall såg verkligen oförändrad ut förutom några få ålderstecken. Jag hade verkligen saknat dom. Dom var mina bröder nästan och verkligen det som hänt efter William. Jag log åt alla våra minnen. VI satt och prtaade ganska länge och log och skrattade. Det var verkligen tillbaka till stunden då jag var sjutton. Ett skrik hördes från övervåningen och jag visste direkt att det var Yvannie. Jag sprag upp för trappan två steg i taget. När jag kom upp så satt hon och skrattade i Louis famn.

- Du skrämde mig Annie!, skrek jag upprört.

- Du kan vara lugn Char när jag är här händer inget vår lilla prinsessa, skrattade Louis och pussade henne på pannan innan han kramade om mig.

När jag kom ut från arbetet så gick jag genom parken. Det var sent men jag oroade mig inte eftersom killarna tog hand om Yvannie, dom hade smsat och sagt att dom såg film för att trötta ut henne. Jag hade nästan börjat gråta av skratt eftersom det gjorde henne bara mer pigg. Jag gick genom den gräsbevuxna stigen och kom fram mellan träden vars löv blåste i vinden så det såg ut som dom dansade runt mig. det var ganska mörkt ute så gatulamporna lyste dystert och det såg faktiskt ganska tryggt ut även om det var en park och säkert tio på kvällen. Jag andades saktare och började sjönga högt vilket jag gjorde nu för tiden mer och mer. Jag hörde hur buskarna prasslade och hur grenar slogs åt sidan när en gestalt trängde sig fram framför mig. Hans lockar såg precis ut som då och dom gröna ögonen också även om dom nu mera speglade en stor sorg. Jag vände mig om men hans hand höll mig kvar.

- Varför lämnade du mig, sa jag tyst.

- Jag insåg hur mycket jag skadade dig, kom svaret nästan som en viskning.

- Varför inte direkt för?, jag älskade dig mer än något annat och du lämnade mig bara.

- Jag såg hatet, alla människorna Char.... Jag älskade dig och det gör jag fortfarande. men när jag såg dig på skype såg jag din sorg, smärta och allt speglas i dina ögon det var som när du förlorade William om igen. Jag ville inte släppa dig men Simon övertygade mig.

- Harry du vet den gången, dagen då jag fick Yvannie... du sa att det skulle vara oss en dag.

- Jag kommer ihåg, hans hand hittade min och våra händer blev sammanlänkande.

- Tänkte du in i den planen att du skulle lämna mig då?, sa jag bryskt och ville slå mig själv.

- Nej Char för jag älskade dig då så mycket att det gjorde ont att se dig ibland ändå stannade jag, jag stannade jämnt eller hur, log han mot mig.

- Jag kan inte förlåta dig för att du lämnade mig Harry... Förlåt

sa jag samtidigt som Hans läppar slogs ihop med mina. kyssen var hård och bestämd men även passionerad och lätt som om dom alltid hade hört ihop. Fast jag inte ville slet jag mig ur hans öma grepp och sprang där ifrån. Jag satnnade vid grindarna till parken och tittade bakåt. Harry stod gömd bland träden men ändå kändes det som om han tittade precis på mig med sina görna underbara ögon. Jag började vägen hem och när jag väl kom hem hittade jag Niall, Liam och Louis sovande i soffan. Jag pussade alla på kinden medans jag drog filtar över dom. Jag steg upp för trappan och hittade Yvannie sovandes bredvid Zayn i min säng. Jag pussade Yvannie på kinden och pannan och Zayn på pannan men han slog upp ögonen och gav mig ett varmt leende.

- Har du gråtit?, viskade han och smekte mina kinder.

- Jag träffade Harry, sa jag och han nickade. Men sov nu Zayn.

han pussade mig på kinden och la sig ner med en beskyddande arm över min lilla syster. Själv la jag mig i soffan i rummet och somnade snabbt med den enda tanken på Harry.