Rachelsnoveller

Jag tassade ner för trappan och lutade mig över räcket så jag såg in i köket och mycket riktigt stod dom fyra där och lagade mat. Mamma och pappa var borta dom hade checkat in på hotell för att vi alla skulle få plats och dom till lät inte att killarna sov på hotell, Mila satt även vid köksbordet och små pratade med alla medans hon löste korsord.

- Mila!, skrek jag överdrivet och hoppade ner och kramade om henne.

- Ja hej hej, sa hon från varande och fortsatte med korsordet.

Jag tittade på henne lite surt innan jag vände mig om och kramade dom andra.

- Hur var Yvannie igår?, frågade jag.

- Den ungen kunde inte somna även efter filmen. Hon fick så himla mycket energie så vi bussade Zayn på henne, han är bäst med små syskon förutom Louis. Men Louis somnade och då var det Zayn eller Liam och Liam somnade också och jag kan inte handskas med dom så Zayn ta da!!!, skrek Niall och viftade med händerna runt sin vän.

Jag skrattade.

- Tack i alla fall för jag var verkligen tvungen att jobba och Mamma och pappa ve tinte ens gud vart dom tog vägen.

dom viftade bort förklaringen och ställde fram frukosten som Mila knappt rörde. Ändå satt vi där runt bordet och beteede oss som när vi var yngre. jag kunde ibland inte fatta att det gått fem år. Men  bevis skuttade ner för trappan och kramade om mig innan hon smidigt snodde min macka och sprang ut i vardagsrummet och slog på tv:n. Jag log mot henne när hon tittade över soffkanten. Hon fnissade innan hon fortsatte med tv  tittandet.

- jag hörde att du mötte Harry, sa Liam efter ett tag.

- Japp, sa jag och visade att jag inte ville prata om det även om det var allt jag egentligen ville göra.

Harry, med dom bruna lockarna, gröna ögonen, smilgroparna som jämnt syntes när han log. Dom vita tänderna, mint andedräkten, hans parfym. Hans allt, sättet som han gjorde att jag kände mig trygg och varm runt honom. som om allt stämde in. Precis så som det kändes när William hade dött.

klockan slog ett och Jag bärde upp Yvannie från golvet. Hon slog armarna runt min hals medans jag bärde ut henne till bilen. Vi två skulle åka och shoppa lite inför skolstarten. Hon ogillade idén om att börja skolan med Niall hade på något sätt övertygat henne om att börja.

- Char kan vi titta på kläder först?, frågade hon med hundvalps ögon.

- Visst sötnos, log jag och körde in mot Londons centrum.

När vi kom fram så gick vi in på bästa klädaffär som fanns. Såklart hittade Yvannie allt möjligt och jag log och betalade allt, d etvar det underbara med att ha ett eget jobb och att pappa och mamma fått bättre jobb för nu hade vi verkligen pengar i över flöd.

Efter åt så sprang vi vidare och inte försen vid klockan tre kom vi in på Mcdonalds och åt. När det var klart släppte jag av Yvannie hos en kompis. Jag gick en promenad när jag lämnat bilen hemma och när jag till slut stannade för att hämta andan så var jag tillbaka i parken.

- Jag visste inte att du skulle komma tillbaka, stammade Harry från en stock.

- Inte jag heller, log jag.