Ett år innan jag dör del. 12
jag älskade idéen om att bo ensam med Danielle och jag kunde se hur enkelt mitt liv skulle bli även om jag knappt kände henne än. jag svarade och det visade sig vara pappa som ville ha hem mig till lunch. ett plus i kanten nu var väl att han skulle bry sig mer när mamma inte var i närheten. När jag kom hem så luktade det rent och mat. jag satte mig och åt och hade en normal konversation med pappa. tänk att allt har ändrats
en vecka senare
en vecka senare
Jag städade i mitt rum. jag var helt rastlös men Niall hade lovat att ge mig en överraskning. än så länge hade vi bara gjort en sak på "vår" lista och det var att vi tagit ett foto när vi kysst varandra. den var nu min bakgrund på mobilen och även hans bakgrund på hans mobil. Jag hade inte träffat Lory eller lark och det enda som inresserade mig förutom att man fick sovmorgon nu var att jag hela tiden kunde göra vad som helst. Pappa arbetade nästan hela tiden nu för att få ihop med pengar. Han sparade till något möjligt vis en resa som jag säkert skulle se fram emot.
- Älskling vad tänker du på?, Niall kom in i mitt rum.
- åhh förlåt jag märkte inte att du kom, log jag och märkte att jag fastnat i en ställning där jag dammade av spegeln.
- du är inte ledsen va?, frågade han och hans irländska dialket gjorde att det pirrade i mig.
- Nej jag bara tänker på lite saker.... som den där överraskningen, sa jag och kramade om honom.
han skrattade innan han kysste mig.
Ögonbindeln satt åt lite men det spelade ingen roll. Nialls hand passade perfekt i min och känslan av att han styrde mig mot överraskningen gjorde att det kliade i mig. Ett leende kom på läpparna när jag hade vatten. Den doften som svepte in oss var färsk och luktade regn. Jag skrattade och förde handen till ögonbindeln men Niall stoppade mig och ledde mig vidare.
- bara lite längre älskling.
jag nickade och följde efter honom längre in. efter ungefär tjugo meter så satte han mig ner. stolen var mjuk och läderaktig. jag skrattade och drog av mig ögonbindeln. jag var omringadav det stora blå vattentankerna. vi satt i en tunnel helt omgiven av vatten. fiskarna skimrade i flera olika färger.- wow det är underbart, sa jag och tittade runt omkring mig.
det var verkligen vackert, jag ställde mig upp och gick mot närmaste "vägg" jag lät handen lägga sig mot den svala ytan och log lite fånigt. ett par fiskar åkte snabbt emot min hand och folkades runt den. små bubblor rymde från deras munnar och jag vart helt förtrollad.
Vår middag var helt underbar och allting såg så fint ut när det reflekterade vattnet. det var som om vi själva var en del utav det, mest för skuggorna som landade på oss fick oss att se blå och böljande ut och dels för att fiskarna stal vår uppmärksamhet hela tiden.
- är du redo för din andra överraskning, log han stolt.
- ännu en?, frågade jag förvånat men följde efter honom.
(lyssna medans ni läser)
vi gick tunneln ut och när vi kom in i det andra rummet stod två stycken personer ur personalen och väntade på oss. båda hade på sig våtdräkter och räckte fram ytterligare två åt oss. jag log mot Niall medans jag drog på mig min. ena kvinnan ur personalen hjälpte mig på med en lätt dykarutrustning. egentligen gav dom mig bara ett par glasögon och visade mig tecken jag skulle andvända när jag ville ha luft. dom satte upp mitt hår i en fläta och sedan följde vi med dom mot mitten av rummet. det var som ett hål ner i golvet. det var mörkt men stort och någonmeter längre ner såg man vattnet och några fiskar som simmade runt i lugnan ro och trodde att ingenting skulle hända, dom hade ingen aning om att fyra personer skulle hoppa ner till dom och förstöra deras trista liv.
Den första kvinnan som hjälpt mig på med utrustningen hoppade ner i hålet först. hon höll för näsan och tog djupa andetag ända tills man hörde ett plask. Jag tittade ner i hålet lite rädd men sedan kom hon upp igen och visade att det fanns en brett utrymme att komma upp på. Niall hoppade i efter med ett stort leende på läpparna, sedan hoppade den andra kvinnan och jag stod ensam kvar här uppe. jag fick lite panik över att vara i en så stor tank. jag repiterade signalerna i huvudet innan jag satte mig ner och höll för näsan och lät mig själv falla genom hålet. jag ville skrika men jag kvävde det och fokoserade bara på hur skönt det var med den fria luften runt en tills jag kände hur jag bröt igenom vatten ytan. jag simmade direkt uppåt då det kändes som något skulle ta tag i mig och dra mig längre ner. när jag kom upp log jag och kände hur fritt det var. inga problem utan bara jag och det stora blå som jag delade med tre andra personer och tusentals fiskar.
- är ni redo nu? vi ska simma neråt så vi kommer fram till tunnelns glass och sedan simmar vi mot öppningen som finns så kommer vi till det stora fisk rummet. där ifrån signalerar vi vidare vart vi ska okej?.
vi nickade alla. vi drog in så mycket luft vi kunde innan vi simmade ner åt. det var helt otroligt att känna vattnet runt en men ju längre ner vi kom desto mer huvudvärk fick jag. jag vissade att jag behövde luft och tog ett djupt andetag innan jag log och simmade vidare. det var onaturligt tyst här under vilket gav mig tid att se allt och ta in det. Niall lekte runt bland ett stimm med fiskar och kvinnorna simmade bakom mig med inget bekymmer alls att Niall lekte runt. jag höll på att simma in i glaset när en stor fisk simmade under min fingertoppar och jag ryckte till. jag signalerade fort till luft, paniken välde in över mig men jag lugnade ner mig när jag såg Niall dansa med ett par sköldpaddor. han brydde sig verkligen inte. han kom simmandes mot mig och pressade sina läppar emot mina. jag log och kysste honom tillbaka, vi tog ny luft och simmade in i det andra rummet. det var mörkare vatten, eller dåligare belysning. det var varmare och det simmade mycket större fiskar här. däremot såg jag redan vart vi skulle även om kvinnorna pekade på öppningen åt oss. jag tog lugna simtag och flöt runt. jag gjorde en piruett och log stort. jag kände en fisk simma under mig och mot min förvåning om att det skulle vara en liten blå fisk som skulle se ut som Doris från hitta nemo såg jag istället en haj. jag smekte den försiktigt över ryggen men den simmade snabbt iväg. jag tittade storögt efter den. snart simmade en till haj bredvid mig och en till. det kändes inte riktigt säkert, jag kände någon grabba tag i min arm och såg att det var Niall. Jag log mot honom och märkte hur efter jag hade hamnat vår lilla grupp. jag simmade med Niall vid min sida upp mot öppningen. när vi bröt igenom vatten ytan så kom två delfiner upp efter oss.
