Rachelsnoveller

- Hej vad gör du?, skrek Pink till mot mannen som gick över vår bakgård.

- Jag hjälper till med döden på Ashley och.... Ashley, sa han och såg förvirrad ut.

- Måste inte du fråga om lov först?, frågade jag då och tittade upp mot honom.

han tittade frågande på mig och påminde lite om en hundvalp. det var något med ögonen eller något som fick honom att verka omännsklig men vad tänkte jag med.

Pink drog in mig i sin famn men jag tittade fortfarade in i hans ögon och härmade honom med att lägga huvudet på snedden. jag gav honom ett stort leende innan jag öppnade munnen men stängde den snabbt då han sträckte fram handen mot oss. Jag tog den och skakade hand med honom fast Pink hade bakat bakåt och gjort så jag nästan ramlat, jag fattade inte varför hon ogillade mannen han verkade verkligen snäll. lite missförståd men snäll. jag bestämde mig snabbt för att jag gillade honom.

- Blue Madison Line Night och Pink Clovis Night?, den frågande tonen lät det som om han gissade.

- Ja Clovis hette våran mamma, sa Pink argt.

Jag petade henne på höften jag tyckte inte alls om hennes tonfall till mannen.

 

Blue verkade irriterad på sin syster inspekterade Castiel snabbt. det hade inte alls varit meningen att dom skulle hitta mig här Dean hade sagt åt mig att vänta eftersom han hade fler frågort men flickorna hade helt överraskat mig. deras närvaro var överallt i huset så jag kunde inte riktigt tala om vart dom var men det var Blues ögon som nu borrade sig in i mig. Pink var inte alls nöjd med min närvaro inte ens att jag uttalade hennes namn. oftast hade dom flesta lugnat ner sig eftersom dom trodde vi var gamla vänner som dom glömt bort. Pink var en svårt person ändå hade hon gjort mycket gott. jag s¨g det runt omkring henne. hennes aura och nu försökte hon skydda sin syster som alla andra dagar också. jag visste inte vad jag skulle göra.

Dean gick in på gården och såg Castiel stå vid flickorna.. Han reagerade inte så mycket utan ökade på stegen för att komma fram och rädda ängeln från situationen. Cas hade aldrig varit bra i sådana här pratsituationer. Ibland var det rent ut sagt skrattretande hur han pratade med folk. Dock såg Dean att Blue hade fått ett tycke för honom men hur Pink reagerade på helt andra sidan. Castiel såg Dean och rörde sig bakåt från systrarna. Pink slappnade av men Blue stelnade till. man såg tydligt vilka relationer som fanns på gården mellan fyra personer. Cas gick fram till Dean och viskade lågt till honom men nyheterna var inte bra och Dean ville helst förstöra något eller svära men flickorna var där och stirrade på dom. Sam kom in springandes med systrarnas pappa efter sig.

- Pappa lägg av dom försöker reda ut allt om Ashley!, skrek Pink desperat innan deras fulla pappa hann säga något.

- Det är som Colvis helt om igen!, skrek han upprört och man hörde likheten mellan dottern och fadern.

- Du kan vara lugn Mr. Night jag tänker inte skada dom, log Dean.

- Så fan heller!, sa han och riktade en smäll mot Dean som stod närmast.

 

Jag tittade upprört på pappa som slog sig igenom dom tre männen. Tårarna sköt upp i ögonen och jag kände hur jag kanppt kunde hålla det inom mig längre Pinks armar runt mig försvann och jag sprang in på mitt rum och stängde in mig. Ljudet från dom hördes förtfarande så jag smög in till Pinks rum och la mig i hennes säng. det luktade som henne och på något sätt tänkte jag på mamma. hennes bruna hår som föll elegant till axlarna, det stora leendet, gröna ögonen och dom mjuka händerna som brukade läggas på mina kinder när jag vart ledsen. hennes lena ord som tröstade mig. allt jag hade var Pink nu...

 

- Men fyfan lägg av NU SER DU INTE ATT BLUE BLIR LEDSEN DET BLIR PRECIS SOM NÄR MAMMA DOG OM IGEN. UPPFÖRD DIG SOM EN PAPPA NÅGON GÅNG INTE BARA EN GÅNG I MÅNADEN! det är ju fan du som ska vara vuxen, sa jag skakande och kände gråten stocka sig i halsen.

Männen stirrade på mig och jag såg att Dean blödde näsblod, Sam hade fått några rejälla slag på kinden och axeln medans pappa såg ut som skit som vanligt efter hans dagliga slagsmål som han jämnt hann duscha bort innan jag kom hem med Blue. Mannen som var här först såg också nästan helt opåverkad ut förutom gräsfläckar på benen. alla stirrade på mig och det kändes som om jag var mamma och tittade på mina tre småpojkar.

- Bara för att mamma dog betydde det inte att vi slutade finnas pappa. Jag fick ta ansvar för allt. jag betalar maten, räkningarna, spriten som du jämnt köper. Jag ser på när du slåss och kommer hem blodig, full med gräsfläckar varenda dag och ber dig att snygga till dig så att Blue inte ska märka. Hon är nio pappa.... nio hon förtjänar något bättre än den som du är. Ibland önskar jag att det va rdu som dog och inte mamma. hon skulle ha behandlat situationen bättre.  Dean... Sam snälla bara lista ut vad som hände med Ashley och Ashley!

Jag gick upprört där ifrån jag visste exat vart jag kunde hitta min lilla syster. min säng, gömd under täcket och hon tror att hon inte syns. hon tänker på mamma och på mig men tankarna på pappa är som bortblåsta. jag hade rätt och jag visste att om pappa var full skulle han ändå komma ihåg mina ord vart enda ett. jag ville bara att Ashley och Ashley inte skulle ha dött för inget.

 

Castiel tittade mot marken långt där nere. Sam och Dean satt vid bilen och alla tre männen tänkte. hur skulle dom kunna hjälpa. efter att Pink skrikit färdigt så hade deras pappa försvunnit och Winchester bröderna var snabba att göra detsamma. Cas hade däremot tittat till tjejerna som sov bredvid varandra. 

- Cas vad menar du med att du inte vet Vi har redan dödat henne, sa Dean irriterad efter en stund.

- Hon har kommit tillbaka det enda som återstår är att hitta samma spegel igen och bränna ramen, suckade Castiel.

- Vi måste rädda Pink och Blue vem var det mer som Pink berättade om?

- Jade Sammon och deras pappa, suckade Dean.