Chapter 9. Kissing
- Vi hinner inte släppa av henne Sam vi måste åka direkt precis som du sa, mumlade Dean.
- Det kan bli farligt och Pink skulle säkert döda oss, sa Sam.
- Nej då hon skulle skrika lite bara... men jag vill följa med, sa jag och gjorde en sur min.
- hon kommer döda oss, sa Sam med ett flin som han riktade mot Dean.
Våra läppar masserade varandras och jag var konstigt nog lycklig över att jag satt och kysste en ängel. Han hade slagit vingarna om mig så värmen spreds som nålar i min trötta kropp. Mitt hjärta ville ha mer men min hjärna skrek i från och tvingade min kropp att slita sig ifrån Castiel. Jag vände ryggen åt honom och jag kände hur vingarna lämnade min kropp.
- Förlåt, sa jag.
- Det skulle inte kunna bli något i alla fall jag är över hundra år gammal och du är bara fjorton.
- Jag..jag... jag vet, sa jag till slut.
- Du är trevlig men du är jätte liten.
- Jag vill bara hem okej vi behöver inte prata om det här, mumlade jag.
- Detta kan kännas konstigt.
Cas la pekfingret och långfingret på min panna och sedan sög det till i magen och jag stod i mitt hus igen. Jag undrade var Blue var så jag sprang igenom huset men varken hon eller Winchesters syntes till. Jag skulle precis fråga Castiel när jag märkte att jag var själv. Jag ringde till Jade hon var den enda som skulle förstå mig.
- Dean?, Cas lutade sig över Dean som satt vid en rasthållplats på vägen till att hitta ramen.
- Cas skräm mig inte sådär, sa Dean lite argt men såfort han tittade på den andra mannen så började han undra vad det var som var så fel.
- Pink, sa Cas enkelt och lyfte på ögonbrynen.
- vad är det med Pink?, frågade Sam och slog sig ner på andra sidan bänken.
- Vi kysstes.
- Kysstes?, frågade Dean.
- kysstes.
det blev tyst mellan dom tre.
- Vad pratar ni om?, frågade Blue som hoppade upp i Sams knä med ett leende.
- Ingenting, sa Dean snabbt innan Castiel hann berätta för henne.
- Vi är där om en halvtimme Blue snälla var rädd om henne, sa Dean och syftade på bilen.
- Men jag vill inte sitta här längre!, gnydde Blue.
- En hlavtimme det klarar du väl? här lekt med min mobil, sa Sam och gav Blue sin mobil.
- Jag vill inte, sa hon men tog ändå emot mobilen.
- du får en glass sen, sa Dean och var orolig över att Blue skulle förstöra bilen.
- okej, sa hon och log.
Postat av: Ninjapower
Haha slutet var bäst. :)