Rock Me! Chapter 1
"Nialler, Calli det är mat!" skrek våran mamma.
Kvinnan som lyckades stå ut med sex barn som är galna och som en dag kommer riva ner huset. Jag och min tvillingbror sprang ner för trappan och knuffades med varandra för att komma först.
"Vad är det för mat?" frågade Niall när han hoppade ner för det sista trappsteget.
" Jag beställde din favoritmat" sa vår mamma och log medans hon ställde fram maten.
Louis satt och spelade på sitt gameboy och åt lite pommes medans han hade en hamburgare som svalnade, Zayn satt och tittade på kycklinggrytan han hade framför sig, Liam hade vanliga köttbullar med macaroner och en stor sallad, Niall fick sin Nandos som han nästan åt varje dag och jag hade samma som Louis.
"När kommer pappa?" frågade Liam försiktigt.
"Han kommer hem ikväll älskling så det är ingen idé att vänta" sa Louis och tog en till pommes.
Jag suckade och började äta. ibland var det svårt att vara syster till fem bröder, jag vart ofta bort glömd och oftast gick jag bara runt i jeans och någon tröja, det var knappt troligt att jag fixade mitt hår eller sminkade mig förutom när jag gick i skolan eller när jag skulle ut med mina tjejkompisar som var väldigt få.
"vad händer idag då?"
"det är ny år så jag antar att Calli stannar hemma och räknar fyverkerier som vanligt, Lou, Li and Zayn-la kommer antagligen gå ut och dricka med sina kompisar och jag kommer att gå till Shane och spela tv-spel" sa Niall snabbt vilket faktiskt stämde. året 2012 skulle snart kommer och vi gjorde ingenting, vi hade inga läxor, ingen pappa att hurra för, mamma jobbade och vi var alla sex lite utstötta från Doncasters gator.
"klockan är snart tolv gumman hur många tror du att du ser i år?" frågade mamma medans hon flätade mitt hår. jag skrattade eftersom jag brukade se över tre hundra men i år visste jag inte de rycktades om att ingen skulle skjuta upp några fyverkerier men jag hoppades att se minst hundra i alla fall.
"minst hundra mamma när kommer de andra tillbaka?" frågade jag vidare.
jag var ofta orolig över mina bröder även om vi alla var 18 eller över. det kändes som om hela livet hade spungit förbi oss på bara några dagar.
Mamma låg och sov nu, jag hade räknat till två hundra när en full Louis kom hem och jag var tvungen at bädda ner honom i soffan medans han somnade till smttrandet av regn och dundrandet av fyrverkerierna. tre hundra och Liam kom hem dragande emd en full Zayn. Liam pussade mig på kinden innan han gick in med Zayn i deras sovrum och la sig för att sova (efter att han hade bäddat ner Zayn vill säga). Fyra hundra och Niall kom hem. VI satt vid fönstret, hade samma filt runt oss vilket fick oss att sitta riktigt nära varandra, han snodde min kroppsvärme men jag brydde mig inte. Jag älskade min bror på det sättet att vi aldrig behövde prata med varandra. Vi höll handen och jag sov nästan mot hans axel.
"Hey Calli" sa Niall i en viskning.
"mm vad är det Nialler?"
"gott nytt år och hoppas att du får ett bättre 2012" sa han med ett leende.