Rachelsnoveller

jag svalde hårt och precis då kom han och Liam in genom dörren. Zayn såg plågad ut och Liam log ett stort leende. ÖVERRASKNING att min pojkvän och min vän som var kär i mig kom in genom dörren efter att han öppnat sitt hjärta för mig. vad skulle jag göra?

---

Zayn satte sig ner i köket. Liam drog fram en massa mat och log sedan mot mig igen.
- Hur mycket tror du vi äter?, frågade jag och fnittrade.
- Niall kommer senare, sa Zayn och log.
- Det förklara ju saken, skrattade jag.
Zayn log större mot mig och jag kände mig varm inombords när han tittade på mig sådär. jag stirrade ner i bordet medans Liam sprang runt i köket.
- Vill du ha hjälp?, frågade Zayn.
Liam nickade och jag och Zayn gick in i köket. Vi lagade maten och skojade runt. kastade mjöl på varandra och jag såg ut som ett levande spöke. Liam kysste mig och dunkade sedan Zayn i ryggen eftersom det var han som hällt mjölpåsen över mitt huvud. jag tog upp tomatsås och när Zayn tittade bort kastade jag så han skrek.
- KALLT!, skrek han och försökte få bort allt som hamnat på ryggen.
Liam och jag brast ut i skratt men när Liam ställde sig med Zayn visste jag redan att det skulle bli matkrig.



Niall kom in och fick tzatziki i ansiktet. Han började skratta och kriget tog slut. jag var full i mjöl, olika såser, jag hade skinka i håret och ett flertal grönsaker inne i tröjan och en lång remsa bacon som hängde över tröjkanten. jag såg värst ut men även om alla tre killarna var täckt i mat så såg dom sexiga ut. jag såg mer ut som ett frukostbord som någon vällt. Jag skrattade och tog upp baconet. Killarna tittade på mig och min mobil pep till innan Keshas låt Cannibal spelades upp.
- Whenever you tell me I'm prettyThat's when the hunger really hits me Your little heart goes pitter patter I want you liver on a platter, skrattade jag och höll upp den rosa remsan.
killarna skrattade och sjöng med lite lågt till Kesha medans jag städade upp det värsta. det mest otroliga var att vi fått ganska mycket mat innan vi börjat kriga. jag ställde fram maten och hörde att killarna bytit låt. jag gick in i vardagsrummet och stirrade på dom när låten började sjöng alla tillsammans och tittade på mig. jag satte handen för munnen och började rodna.  när låten var klar kramade dom om mig. rodnaden gick snart över och jag fnittrade lite generat. Liam och Niall gick för att hämta det sista.
- Du vet att jag har känslor för dig, sa Zayn tyst.
- och jag har för dig men jag kommer alltid älska Liam, sa jag lika tyst.
- Så du gillar mig mer än en vän också?, frågade han.
Jag nickade tyst och fick en puss på kinden av honom.
- Det är väl okej att jag gör så?, frågade han.
Jag nickade och Zayn fick ett strort leende och visade tummen upp.
- Zayn Approves, sa jag med mörk röst och han brast ut i skratt.

Vi åt och sämtade och jag radade upp några bromance insidenter mellan dom fast det verkade dom gilla. sedan pratade vi om deras turné och sedan bara vanligt prat.  Liams telefon ringde och Harry medelade att dom var tvungna att komma tillbaka eftersom dom skulle upptidigt. Liam kysste mig hejdå och Niall kramade mig innan dom gick ut och möte taxin. Zayn kysste mig snabbt på läpparna och sprang ut. ingen hade märkt det men han hade kysst mig och jag hade gillat det. det hade räkt med Harry dramat men nu var Hrary och jag bara vänner igen. skulle jag ha en romans i alla i bandet innan jag tillslut bröt Liams hjärta och gick tillbaka för att vara singel 4ever?

Jag puttade undan Liam när han kysste mig på halsen. det kittlades och jag drog snabbt handen över den kittliga huden.
- du är irriterande, skrattade Liam.
- mhm du med, svarade jag och kliade mig.
- men du är min irriterande flickvän och jag älskar dig, sa han och log.

---

Jag vaknade trött i Liams starka famn. Jag log och gnugggade sömnen ur ögonen. Jag slöt armarna runt honom och mina fingrar åkte över ärret på armen. Jag blev illamående men svalde oron och bara njöt av att ligga i hans armar. han andades tungt i mitt öra och jag log stort. jag älskade den här killen av hela mitt hjärta. jag fingrade på ringen och log. han hade lovat att förlova sig med mig. det kändes som om världen inte kunde bli bättre. ett par kalla händer kom innan för täcket och åkte ner mot min mage. kroppen var varmare och värmde min kalla rygg. Jag kände igen lukten men kunde inte säga vem det var. han ströck undan en av mina hårlockar och pussade mig på kinden. Liam flyttade på sig och jag la mig bekvämt mellan dom båda. jag somnade om och hörde två tunga suckar som fick mig att le.

Jag vaknade när jag hörde Liam skrika. Jag tittade oförstående på honom. han stod upp vid dörren och såg ut som om han hade fått en hjärtattack. ett par armar låg runt min migja och jag tittade ner på Zayns uppspärrade ögon. Så vad hade Zayn kommit in till oss tidigt på morgonen för att somna om.
- Jag måste gått i sömnen, sa han och tittade på Liam som åter satte sig på sängen.
- Liam varför skrek du?, frågade jag.
- Han smekte min kind och jag trodde det var du men när jag såg att det inte var du skrek jag, sa han.
- Förlåt det har hänt någon gång förut men jag trodde jag hade växit ur det, sa Zayn.
- Det är lugnt, sa Liam och kramade om honom.
Jag log mot dom och såg säkert ut som en dåre eftersom dom båda skrattade när dom såg mig.
- nej nej fortsätt ni var jätte gulliga... Ziam, sa jag coh skrattade medans jag kröp ur sängen och gick mot min gaderob.
- Zayn hur kom du till mitt hus?, frågade jag.
- jag vet inte, sa han och tittade på mig.
jag ryckte på axlarna och drog av mig linnet så dom såg min nakna rygg. jag satte på mig en blå bh och en rosa tröja som var igenomskinlig. Jag drog av mig byxorna och gick längre in i garderoben tills dom inte såg mig då böt jag trosor och drog på mig mina svarta skinny jeans. ingen kille skulle se mig sätta på mig mina jeans. jag såg jätte fet ut när jag gjorde det men när jag kom utt började jag kamma håret. Liam kom på hans fötter och tog på sig ett par mjukisbyxor jag tagit fram igår och matchade det med en svart tröja med en stor gul smilis på. Zayn satt kvar undertäcket antagligen i bara kalsonger.
- Zayn jag har någr akläder i lådan där borta. jag tog ner några till Liam men dom passar dig säkert, sa jag coh pekade på en byrolåda.
han nickade och jag satte upp håret i en sido fläta och började sminka mig. jag satte på foundation, mascara och läppglans. när jag var klar stirrade dom på mig.
- Okej så snygg är jag inte, sa jag och satte händerna i sidorna.
Zayn drog på sig några hörlurar och log mot mig innan han sträkte på sig.


Zayn gick tillbaka till hotellet och Liam och jag hade en innedag. vi satt med glass och tittade på filmer medans jag tog kort och skrev en massa. Liam hade ingenting emot när jag skissade av honom hans problem var mer att sitta still. snart var han tvungen att lämna mig.
- Jag kommer snart älskling, sa han och kysste mig paasionerat medans han la en papperslapp i min hand.
Så fort han stängt dörren efter sig tittade jag på pappret. han hade ritat av mig och han hade gjort ett hjärta runt mig och jag hade stora ängla vingar och en gloria över huvudet. han var bara för romantisk ibland.

dom följande dagarna såg vi varandra knappt eftersom han uppträde med dom andra och gick på intervjuer och mötte fans. han var gullig och smsade mig så fort han fick tid. jag höll kontakten med dom andra också men jag hade en känsla av att Zayn ignorerade mig.
- Zayn svara någon gång jag måste prata med dig, sa jag efter pipet.
han hade tryckt av mitt samtal för tionde gången. jag smsade honom snabbt och svaret fick mig att flyga av stolen och tappa mobilen på golvet.

I think you're the most beautiful girl I've ever met, and I'm so in love with you I can't stand it

jag svalde hårt och precis då kom han och Liam in genom dörren. Zayn såg plågad ut och Liam log ett stort leende. ÖVERRASKNING att min pojkvän och min vän som var kär i mig kom in genom dörren efter att han öppnat sitt hjärta för mig. vad skulle jag göra?

Jag gjorde det. jag berättade allt om mina förvirrade känslor allt som hade hänt mellan gruppen, hur mina ögon jämnt blev svarta och jag berättade min hemlighet för dom. inget stoppade mig inte ens stammningen. där emot berättade jag inte vilka jag dödat eller att jag ens dödat någon. När jag var klar var jag så upprörd att Zayn och Selena drog in mig i en står kram.
- Let the sadness kill me, viskade jag till dom

---

Jag hade återigen somnat i Zayns famn och även om jag inte var det minsta trött lyckades jag sova i tio timmar. Zayn sov när jag vaknade men jag kunde inte sitta still i hans varma famn. Jag gick till mobilen. det var ett sms från Harry.

Liam är vaken nu och hans saknar dig. du har inte varit här på ett tag har det hänt något Ry? xx Harry
Jag bara har haft saker att stå i, folk att träffa, saker att gråta över jag kommer om fem minuter xx Ryan

Jag drog en jacka över mina axlar eftersom det var nu November men det var fortfarande ganska varmt i LA. Sel sov på soffan och var nära att falla i golvet när jag la en lapp på bordet bredvid henne. jag tog en taxi och kom snart in till sjukhuset.

Ryan berätta vad som är fel xx Harry
Never.

Jag kände mig elak mot honom men det räckte med Zayn och Sel just nu. Jag kände mig depremerd nog med att två visste.


- Ry jag har saknat dig Lill Tjejen, sa Liam hest.
Han såg ut att må bättre och jag fick skuldkänslor över att jag inte hälsat på honom på hela natten. jag log och drog in honom i en kram. jag kände lukten av honom, känslan han gav mig var otrolig och i det ögonblicket kändes det underbart. Liam kysste mig ömt på läpparna innan han log. Harry harklade sig och viftade med telefonen. Han hade antagligen berättat för Liam eftersom hans ögon fixerades på mitt öra när jag stirrade mot hans mobil. snälla inte nu när som helst annars bara inte nu, tänkte jag tyst och skakade på huvudet. hade jag inte gråtit nog av det här? jag stängde ögonen och sjönk tyst ner i stolen bredvid Liams säng.
- Älskling snälla berätta, sa han.
- Nej aldrig du kommer hata mig, sa jag och lät hes.
- Vi skulle aldrig hata dig om du så döda personer, sa Harry.
Jag tittade allvarligt på honom. rätt in i hans ögon och bara stirrade med ett neutralt ansikte.
- Jaha..., sa han och kliade sig i nacken.
- exakt det var därför jag inte ville berätta. mina ögon blir svarta vilket betyder otur för den som är i närheten av mig. jag hatar det! när jag grät svart trodde jag det var över men när du sa att dom var svarta igen blev jag ledsen. jag känner hela tiden en kittlande känsla och om jag släpper den så råkar någon illa ut. jag ville inte det här. det ville jag verkligen inte och jag vet inte vad som är fel med mig!, skakade jag.
- Så vilka har du dödat, sa harry tyst.
- åtta personer. jag sger jämnt att det är mindre men åtta personer, eller åtta och en halv Mila var mitt fel om jag inte hade sagt åt henne att hoppa från taket för hon irriterade mig så skulle hon leva nu!, sa jag.
Liam la sin hand på min kind.
- Det är inte ditt fel, sa han.
En doktor kom in. Han log när han såg mig.
- Ryan bra att du är här det verkar bli två goda nyheter idag, sa han och log.
- Liam du åker hem senare ikväll och Ryan om du tar det här i en vecka ska du se att allt blir normalt igen.
han gav mig en burk jag tittade på den och det stod något konstigt på den. det stod inte vad den gjorde men det stod att jag kunde bli trött, illamående och väldigt hungrig. Harry tog burken ur mina händer.
- en gång om dagen klockan 19.00, han log mot mig.

Vi var tillbaka i mitt hus. Liam lutade sig mot mig medans jag hjälpte honom till sängen. han log och kysste mig. han drog ner mig över honom på sängen och hans tunga letade sig in i min mun. han drog in mig i en hård kram och viskade att han älskade mig i mitt öra. Jag log och tittade in i hans ögon. han verkade inte bry sig om min hemlighet och vid det här laget hade Harry säkert berättat för resten av One Direction. Justin visste redan så honom brydde jag mig inte om och Zayn visste. Jag ville inte svika mina killar eller Sel men jag mådde jätte dåligt över allt det här. Jag puttade undan Liam när han kysste mig på halsen. det kittlades och jag drog snabbt handen över den kittliga huden.
- du är irriterande, skrattade Liam.
- mhm du med, svarade jag och kliade mig.
- men du är min irriterande flickvän och jag älskar dig, sa han och log.

- Jag har saknat dig, viskade jag mot hans läppar.
- Hur länge har jag varit borta?, frågade han och kysste mig igen.
- en vecka, sa jag och smekte hans kind.
- Det förklrar varför jag har så ont i ryggen, skrattade han.

---

Hans hjärta stannade och jag for upp från stolen.
- Liam nej nej! kom tillbaka nej!, skrek jag så det ekade i rummet.
In genom dörren kom hans doktor och flera sjuksköterskor. Zayn drog ut mig ur rummet medans en massa tårar hindrade mig från att se vart jag satte fötterna.
- Ryan andas, sa han och satte händerna på mina kinder.
Jag tittade bort jag ville inte andas om inte Liam levde. Jag ville inte leva utan honom. Hur skulle mitt liv gå vidare om han dog. alla jag älskade dog och jag orkade inte med det. Zayn försökte att se in i mina ögon men jag tittade trotsigt bort.
- Ryan det var inte ditt fel, sa han tyst och drog in mig i en hård kram.
Jag hatade det men jag lät honom krama mig, känna medlidande och trösta mig. jag hatade det men jag lät honom göra det. en del trygghet borde jag ge honom. Så snart han lättade greppet om mig slet jag mig loss och sprang in till toaleten. Jag satte mig ner på toaletlocket och grät mot mina händer. När jag inte orkade längre tvättade jag ansiktet. Jag hade inte haft smink på mig på flera dagar och jag hade bytt kläder några gånger. detta hade jag satt på mig idag. det var ett par blå skinnyjeans, Liam älskade dom och sedan hade jag en stor t-shirt som var Liams. den luktade av honom och jag saknade honom. ligga i hans armar, känna hans läppar mot mina. det gjorde mig galen att veta att han när som helst kunde dö. vara borta för evigt. jag torkade bort några nya tårar och gick ut. jag ville inte till väntrummet och lyssna på när dom andra besviket grät. jag gick ut på sjukhusets trädgård. Jag gick sakta och tänkte på alla glada och sorliga minnen Liam och jag haft. Jag tänkte på mitt fotoalbum som låg hemma. vad skulle jag göra om jag inte fyllde det med bilder av Liam? jag skakade av mig tanken och satte mig under ett träd. jag drog upp knäna mot hakan och la armarna runt dom. Jag suckade och tittade ut över sjukhusets omgivning. Det var stort, grönt och glatt alltså inget som ett sjukhus var på insidan. Jag vilade mig mot trädstammen men när en kall vind blåste upp och fick min tröja att åka ner över armarna så gick jag in igen. jag skulle tagit höger för att komma till Liam men jag kunde itne. Hur orolig jag än var kunde jag inte. jag svängde vänster och kom till barnavdelningen.
- dålig dag?, frågade en sjuksköterska.
Hon var runt tjugoårs åldern, hennes blonda hår räckte till axlarna och luggen var precis över hennes blåa ögon. hon hade rött läppstift som utmärkte dom stora läpparna. hon verkade trevlig och jag nikade sorgset.
- Kom med mig, sa hon och tog min hand i sin.
Jag följde med henne och släppte tankarna om oro för ett tag. bebisar. det var det hon visade. ett rum fullt med nyfödda änglar. jag log stort. hon lyfte upp en flicka.
- Det här är Karen Green, sa hon och la flickan i mina armar.
Jag log och kände tårar komma upp. jag vaggade henne i mina armar och sjuksköterskan tog upp en till.
- och detta är hennes tvilling Marleen, sa hon och vaggade barnet i sin famn.
- dom är så gulliga, sa jag och skrattade när Karen gäspade och slät sin hand runt mitt finger.
- hit går jag jämnt när jag mår dåligt, sa hon.
- Jag heter Ryan föresten, sa jag och log.
- Rachel. Vill du se ditt familjeträd?, frågade hon frånvarande.
Jag nickade och jag la sakta ner Karen i sin lilla säng igen.

Rachels fingrar skrev snabbt på tangent bordet.
- Ahh här jag visste att jag kände igen dig, sa hon och visade mig skärmen.
Jag ville falla av stolen. Jag var verkligen tvilling med Demi. Jag var inte den sexton åringen jag ville vara. Jag var till och med äldre än Liam! Jag var född 20 augusti 1992 Demi hade kommit först och jag en timme senare. dom hade adopterat bort mig till det snälla paret Adams som inte kunde få barn. Jag rös. Jag ville vara sexton! jag var 19. det var tre år äldre! hur kunde dom bara ljuga om min ålder och vart jag kom ifrån. man brukade aldrig ljuga om åldern på ett barn man adopterat och varför hade jga helt plötsligt tappat tre år av mitt liv?
- Jag måste ta frisk luft, sa jag stelt och Rachel nikade.
- om du vill komma tillbaka någon gång så heter jag Rachel Adams, sa hon och log.
Världen snurrade runt mig när jag förvirrat gick tillbaka till Liam. jag kände mig lite ensam.


- Ryan!, skrek Harry oroligt.
Jag tittade upp. Jag var nära att snubbla när jag såg att Liams doktor stod med dom. det var mer dåliga nyheter, räckte det inte med att jag förlorat tre år. eller ska jag ignorera det och låsas vara sexton fortfarande. jag tror jag låsas.  Jag gick in i Harrys famn och lyssnade halv örat på vad doktorn sa.
- Vi har lyckats rädda honom.... han måste stanna här..... Ryan måste hem...... Någon måste se efter henne, det finns en risk för att hon gör sig själv illa, sedan var han borta.
Jag ville inte höra men jag lät Harry dra ut mig ur sjukhuset, sätta mig i en bil och köra till Sel.


- Ta hand om dig nu Lill tjejen, sa han och pussade min panna innan han åkte iväg.
Sel stod bakom mig och drog snart in mig i en omfamning innan vi gick i i huset. Jag lättade mitt hjärta om allt som hänt på sjukhuset. hur jag tappat tre år och hur mina föräldrar varit dumma nog att ljuga för mig. eller hur dum jag var som föll för det. jag grät mot hennes axel och jag tjatade om hur idiotisk jag var, berättade mer om Liam och mig, berättade om gammla minnen och alla nya och jag stammade mig igenom hälften men ändå lät hon mig prata på. Hon log och nickade och sköt in kommentarer. hon lyssnade verkligen. Zayn kom snart in genom dörren och sjönk ner bredvid Sel och visade att jag skulle fortsätta. Jag gjorde det. jag berättade allt om mina förvirrade känslor allt som hade hänt mellan gruppen, hur mina ögon jämnt blev svarta och jag berättade min hemlighet för dom. inget stoppade mig inte ens stammningen. där emot berättade jag inte vilka jag dödat eller att jag ens dödat någon. När jag var klar var jag så upprörd att Zayn och Selena drog in mig i en står kram.
- Let the sadness kill me, viskade jag till dom

Jag hörde flera komma in i rummet. stolarna skrapade mot golvet och snart kände jag Zayns arm runt mina axlar och såg Harry, Louis och Niall sitta på andra sidan. alla log blekt mot mig och jag såg sorgen i deras ögon. det var mitt fel alltihop.

---

Jag satt i bortre hörnet och låsades sova. Jag hade suttit vaken hos Liam i flera timmar när Harry fått nog och beodrat mig att sova. Jag hade suttit mig i mörkret och lagt en fillt runt mig men jag kunde inte sova. Niall satt med Louis och Zayn i väntrummet och spelade kort medans jag och Harry satt kvar. Harry satt och pratade om deras minnen och jag kunde inte sova när jag inte visste om Liam skulle vakna när som helst eller inte. Jag flyttade på mig lite besvärat när dörren öppnade sig och Zayn hoppade in. Harry pekade på mig och alla tystnade. Jag kisade mot dom och log sedan lite. Niall skulle ta en stol som stod vid mina fötter. precis när han tog tag i stolsryggen flög jag upp. Han skrek till och jag började skratta. sedan kom jag på vart vi var och jag tystnade direkt. Niall kramade om mig och sedan ledde han ut mig i väntrummet.
- Du behöver inte vara hos honom hela tiden, sa han och drog ner mig i hans knä.
- Det var mitt fel, sa jag tyst och la huvudet på hans axel.
- Det var ingens fel Ryan. Du måste sova och äta. Tro mig det var inte ditt fel, sa han igen och vaggade mig i sin famn. Jag ville slå honom för att han var så lugn.
- Kan du berätta något om Liam från era konserter och hur ni skämtar?, frågade jag efter att det varit tyst en stund. Han nickade.
Jag somnade någonstans mellan att Liam skämtade med Harry och hur dom brukade tönt dansa över allt. jag sov utan att dröma något men jag var hela tiden medveten om att han ströck undan mitt hår eller smekte mitt ben eller vaggade mig. jag kände mig som tre år och i mammas famn igen och jag ville vara lite igen. liten och utan problem. Jag hörde Zayns röst och hur Niall försökte flytta sig. Jag grepp hårdare tag om hans axel och han sjönk ner igen och svarade Zayn något. Niall bar upp mig och jag kände hur Zayn tog tag om mig. Niall sa något och innan Zayn satte sig ner med mig i sin famn. Jag la mig tillrätta mot hans axel och njöt av hans värme och hans andhämtning som gjorde mig lugn. Snart föll jag i en djupare sömn som jag ständigt drogs ut ur för varje röst som kom inom hör hål för mig. Zayn viskade saker till mig och jag kunde inte hjälpa att le i sömnen. När han flyttade på sig tog jag ett hårdare tag jag ville inte släppa honom. Han gav upp om att röra på sig och lutade sitt huvud på mitt. Jag slog upp ögonen och såg hans hår. jag kittlade honom så han vaknade och då stängde jag ögonen och låsades sova.
- Om du fortsätter så får du sova själv, sa han retsmat.
- Nej gå inte, mumlade jag och flyttade mig ännu närmare honom.
han skrattade.

klockan var snart två på eftermiddagen när jag vaknade till ordentligt. jag hade somnat hos Niall vid tre på natten och somnat om i Zayn klockan sex på morgonen. När jag vaknade så låg jag på bänken själv. jag for in i Liams rum men han låg fortfarande och sov. rummet var tyst förutom maksinerna. Harry satt i ett hörn med mobilen tryckt mot örat men förutom honom var det ingen där. Harry la på och tittade ner i golvet medans han kliade sig i nacken.
- Var är dom andra, frågade jag hest.
- Dom åkte på intervju dom var tvunga men vi bråkade om vem som skulle vara kvar. Liam förslog lottning.
- Var Liam vaken och ni väckte inte mig?, sa jag argt.
- Du sov äntligen på tre dygn, han lät själv väldigt trött.
- Sluta bråka, sa Liam svagt.
- Du kan alltid hitta jobbiga flickvänner, sa Harry med ett skratt.
- är jag jobbig, sa jag ledsamt och la armarna i kors över bröstet.
- Ja det är du, sa Liam.
Jag gick fram till stolen bredvid honom. han tog min hand och han var så blek och svag. Jag kände tårarna komma men jag pressade undan dom och log stort mot Liam istället.
- Jag är så ledsen för allt det här, viskade jag och hörde Harry lämna rummet.
- Det var inte ditt fel. Bara för han var din släkting var det inte ditt fel, sa han och fingrade på ringen.
Jag log stort och kysste honom lätt på munnen.
- Jag har saknat dig, viskade jag mot hans läppar.
- Hur länge har jag varit borta?, frågade han och kysste mig igen.
- en vecka, sa jag och smekte hans kind.
- Det förklrar varför jag har så ont i ryggen, skrattade han.

Ingen hade märkt att jag inte var Demi och röst mässigt så lät jag lite hesare och jag hade lite märkare hår än hon men annars var vi som sagt kopior. applåderna hördes och jag gick sakakandes av scenen. Demi log mot mig.
- Jag skulle vilja att du möter några personer senare inte idag men vi hörs senare, sa hon och kramade om mig.
Min egen tvilling syster kanske...

---

Jag stod på parkeringen. Liam och jag skulle ta en taxi hem till honom senare och jag väntade nu på att han skulle komma tillbaka. han hade sagt att han glömt något där inne. jag frös och skakade som ett asplöv men jag brydde mig inte längre när jag såg honom.
- Förlåt att du fick vänta här ta den här, sa han och la sin kavaj runt mina axlar.
Han gav mig ett litet paket och i det var en ring. Jag log stort och tittade på den. det var rent silver med tre blåa stenar på och orden Forever inristade.
- Jag vet att det är tidigt att förlova sig men det där är ringen som lovar att jag en dag ska göra det. så vill du förlova dig om att vi ska förlova oss, sa han och log.
- Ja, sa jag och kysste honom medans han trädde på ringen på mitt ringfinger.
Han log och tog min hand. Vi gick mot gatan och stadens alla lampor glittrade i nattens mörker. Jag slappnade av och började bli varmare. Det var nästan iskallt och jag fattade inte att jag inte tagit med mig en jacka. Liam ledde in mig på en ny gata som ledde hem till honom det visste jag eftersom vi gått förbi här förut. Jag kände hur Liams hand skakade och jag masserade hans hand med min tumme. Jag tittade bakåt och såg en mörkskepnad torna upp sig bakom oss gömd av mörkret. Liam la sin hand på min kind och tittade in i mina ögon.
- Dina ögon är svarta igen, mumlade han.
- Oh nej är dom, sa jag och la händerna för ögonen.
- Dom är jätte fina, sa han och tog tag i mina händer.
Jag hörde stegen komma närmare jag kanske bara var paranoid men det hade sett ut som pappa. jag vet att det var omöjligt men vissa kunde bli galna av sånt dom gjort tidigare och jag vet att jag tänkt mycket på det men han vet att det inte var meningen. jag vände mig tillbaka men gatan låg tom i ett matt sken från lamoprna. jag tittade nervöst ner i marken varför sa inte Liam något. vi hade släppt varandras händer och när jag tittade upp mot hans varma ögon så såg jag personen som förföljt oss. han hade ett hårt grepp om Liams arm och visade att han skulle vara tyst. jag tvärstannade och stirrade. Det såg ut som min pappa det gjorde det verkligen men den här mannen hade kort blondt hår, skäggstubb, var ganska lång och hade en mycket mörkare röst. han verkade inte gå att lita på och värmen från en trevlig person var borta. som om han var kall det var då jag såg det pistolen som var mot Liams rygg. min hand for upp mot munnen.
- Ryan det är otrevligt att stirra, sa mannen och flyttade ut sig mer i ljuset.
han hade ett långt ärr från ögonbrynet ner till mungipan. mitt hjärta stannade.
- morbror vi trodde du var död, sa jag och mådde genast illa.
- det är väl det man vill att folk ska tro när man låsas dö din snorunge.
- Snälla gör honom inte illa, sa jag när jag såg att han pressade in pistolen hårdare in i Liams rygg.
- Så den lilla prinsessan har fått en pojkvän, pengar, stort hus och allt hon önskar sig. har du glömt bort vad din mor lärde dig? att det är rätt att döda. vem var ditt första offer? grannens fem åriga son?
- Nej sluta, sa jag och ville flytta på mig men pistolen riktades snabbt mot mitt bröst.
- vad var det han hette? Robin var det inte han som gillade ditt hår och när han rörde det så bröt du nacken på honom? stackars Robin han var ju så snäll precis som honom här, sa min morbror och tryckte ner Liam på knäna. Jag såg hur en tår fälldes från Liam.
- Snälla låt honom vara, sa jag och flyttade mig närmare även när han laddade om pistolen.
Jag sjönk ner bredvid Liam och när min morbror släppte taget om honom sjönk Liam ner i min famn. Jag smekte hans arm och ströck undan hans hår från pannan.
- Ryan vem är han?, viskade han.
- Andy lägg av snälla låt honom gå, sa jag argt och tittade upp.
Andy nickade lite halvt och ryckte upp Liam på fötterna.
- Du kanske inte vill se det här prinsessan.
Jag hörde skottet, jag såg Hur Liam tog sig för armen och jag hörde mitt skrik men allt verkade så overkligt. Jag sprang fram till Liam och såg hur han svettade och hur blod började komma ur hans skottskada. då hörde jag skottet igen och kände hur Liam ryckte till. Andy hade skjutit honom i benet. När det tredje hördes väntade jag rädd för att se om Liam reagerade men det gjorde han inte. en svidande känsla spred sig vid revbenen. kulan hade misat men den hade gjort ett svidande rött sår där det nu rann blod ur. jag pressade handen mot det och tittade upp mot Andy. han sprang när han plötsligt fälldes.
- Liam, sa jag och skakade om honom.
Han svarade inte, han var svettig och blek, hans arm var varm av blodet och jag letade snabbt efter hans puls. den var svag och när tittade mot hans ögon var dom nästan stängda.
- Liam snälla lämna mig inte... snälla, tårarna strömmade ner mer och mer.
- Ry jag skulle aldrig, han hostade.
- Liam bara var tyst din dumsnut, skrattade jag mellan tårarna. han log svagt och tog tag i min hand.
- Jag älskar dig Ry, viskade han knappt hörbart och kramade om min hand.
- Jag älskar dig också Liam, sa jag och pussade honom lätt på munnen.
Han kände kall. Han stängde ögonen och ljudet av sirener ljöd i luften. blått sken landade på oss och skrik hördes. jag kramade om honom och kände hur någon lyfte bort mig. Jag skrek och försökte komma tillbaka till Liams famn. personen som hade armarna runt mig viskade lugnande och jag insåg att det var Zayn. mitt tag om honom hårdnade och jag grät mot honom. Han tröstade mig och när jag försökte titta så pressade han mig mot hans bröst. var det så här det skulle sluta? jag skulle gråta i Zayns famn medans Liam dog? jag kände en hand på min axel och jag tittade srogset bakåt för att se in i en sjuksköterska gråa vänliga ögon.
- följer ni med in?, frågade hon.
Det betydde att han levde!


- Ni kan komma in nu, sa sjuksköterskan och log mot mig.
Jag tittade på Zayn och Niall som lyckats komma in snabbt. dom visade att jag skulle gå in själv. Själv hade dom undersökt mig snabbt och lagt förbannd på mitt sår men jag hade stressat dom så mycket att det gjorde fortfarande ont i sidan. jag ignorerade så fort jag kom in i Liams rum. det var litet och fullt av maskiner. Han var lika vit som förut men han svettades inte längre och han såg mer fridfull ut. han hade slangar från armarna och så fort jag såg honom fylldes mina ögon av tårar. jag satte mig i stolen bredvid och tog hand hand.
- Hej... jag är här nu allt kommer bli bra Liam. om jag inte träffat dig skulle det här aldrig hänt. du skulle inte skadat dig det är mitt fel, snyftade jag och tittade på honom.
Jag hörde flera komma in i rummet. stolarna skrapade mot golvet och snart kände jag Zayns arm runt mina axlar och såg Harry, Louis och Niall sitta på andra sidan. alla log blekt mot mig och jag såg sorgen i deras ögon. det var mitt fel alltihop.

Jag hade rouge på kinderna och matt rosa läppstift. Jag satte på mig ett stort silver armband och ett guld halsband med en medaljong på. jag sminkade över några lever fläckar som jag hade på benen och sedan tog jag bort sminket som hamnat på kläderna vilket var enkelt. När jag kom ut hittade jag killarna i kostymer och Sel som dansade till en av sina låtar. Dom stirrade på mig med ett leende och Liam kom fram och kysste mig med ett stort leende.
- Du är jätte snygg älskling, sa han och kramade om mig.
När vi kom ut stod resten av One Direction och väntade på oss framför den svarta limon.

---

Sel satt i Justin knä och skrattade medans jag kände mig obekväm eftersom det skulle vara första gången jag skulle på en prisutdelning. Jag flyttade oroligt på mig samtidigt som någon höjde musiken i bilen och Zayn började sjunga med och dansade löjligt tillsammans med Louis och Niall. Harry satt mest tyst och tittade på alla i bilen och Liam pratade med chauffören.
- WE FOUND LOVE IN A HOPELESS PLACE!
skrek Zayn och dansade tillsammans med Niall.

Jag skrattade och bilen stannade. Vi steg ut och möttes av kamerablixtrar, skrik och en lukt av mat. Den röda mattan under mina fötter var lång och kändes som flera mil när vi gick och stannade för att posa och svara på frågor. Jag hade nöjt mig med att springa ner för mattan och slå mig ner längst bak i mörkret. Men när jag satte mig så var vi nästan längst fram vid scenen och alla småbord runt oss var propfulla med andra kändisar. i det ögonblicket fattade jag att alla jag mött tidigare var inget som det här.
- Ryan gumman jag såg dig sjunga med dom här underbara pojkarna det vore en ära om du kunde sjunga med mig någon gång, Framför mig stod Demi.
Det kändes lite konstigt eftersom jag liknade henne jätte  mycket och jag var bästa vän med hennes bästa vän. men Sel hade aldrig nämnt henne. jag kanske var Demis hemliga kopia och Sel tog mig för Demi fast använde mitt namn? Jag log mot Demi.
- Det skulle vara jätte roligt!
- Great! jag ska sjunga i pausen du får vara med på scen. jag ska sjunga skyscraper jag skulle bli jätte glad om du sjöng med mig, sa hon och gick.
Min kopia eller var en kopia av henne. Hon var äldre än mig så jag var kopia av henne. eller jag kanske var lika gammal som henne bara det att mina döda föräldrar ljugit eller dom kanske inte var mina biologiska föräldrar. jag kanske hade en syster en riktigt som var Demi Lovato men vi hade ju levt två helt olika liv. eller var vi lika fast jag bara inte visste det. Snart kom Demi ut på scen och vinkade och sedan började hon prata och presentera den första vinnaren. Det var Joe Jonas med sin singel See No More. alla applåderade och han tackade. efter det priset verkade allt gå i spolning. kändis efter kändis klev upp och alla applåderade och sedan stod jag där bakom scen livrädd. Demi log och visade att jag skulle börja. Jag nickade och gick ut på scenen. Alla applåderade och jag började sjunga.

Skies are crying, I am watching
Catching tear drops in my hands
Only silence, as it's ending
Like we never had a chance

Do you have to make me feel like
So there's nothing left of me?

Demi kom ut och tog min hand och vi sjöng vidare. Ingen hade märkt att jag inte var Demi och röst mässigt så lät jag lite hesare och jag hade lite märkare hår än hon men annars var vi som sagt kopior. applåderna hördes och jag gick sakakandes av scenen. Demi log mot mig.
- Jag skulle vilja att du möter några personer senare inte idag men vi hörs senare, sa hon och kramade om mig.
Min egen tvilling syster kanske...

- fortfarande arg, viskade Liam och tittade på mig.
- Ja!, sa jag och rösten skärde sig igen och jag hostade.
- Varför?, frågade han så oskyldigt han kunde och la en hand på mitt lår.
- Jag skulle inte berätta om du så satte en pistol mot mitt huvud. Du skulle hata mig och säkert spärra in mig om du visste allt jag gjort, sa jag och tittade bort när tårar började rinna ner. Men det skulle ändå inte synas att jag grät eftersom det regnade.
- Jag skulle aldrig hata dig inte ens om dina ögon blev svarta igen och du skulle ta ner jordens alla plågor på oss, sa han och log.
- Det är just det jag brukade göra när jag var yngre. Jag har gjort hemska saker som du aldrig kommer få veta mer än sådär men om du fick reda på av någon annan lova att fråga om min förklaring snälla, sa jag och tittade på honom.
Han la sin hand på min kind och tittade mjukt in i mina ögon.
- Jag lovar av hela mitt hjärta, sa han coh kysste mig ömt på läpparna.

---

När jag kom hem så var jag kall och genom våt. Liam följde efter med resten i släpp tåg.
- kolla där uppe om det finns några av Hampus kläder kvar. Jag tror han glömde någon låda eller något från pappa, sa jag coh kliade mig i nacken.
Alla nickade trött. Jag satte på mig ett rosa linne som gick till naveln och var svagt lila med en stor röd pussmun på. som underdel satte jag på mig trosor och ett par svarta hotpants. jag satte håret i en hästsvans och sköljde tvättade ansiktet och armarna och benen. jag torkade mig och gick upp till killarna. Alla letade efter något som passade så ingen märkte när jag satte mig i en stol bakom. Dom skrattade och pratade så när jag lutade armbågen mot skrivbordet och stolen gnistlade så vände sig alla mot mig. Jag log och skrattade innan jag hjälpte dom. Alla fick en enkel vit t-shirt sådana som Hampus oftas gick runt i. det som var bra var att man såg deras magrutor och sedan fick dom varsin mjukisbyxor i olika färger. dom bytte snabbt om och sedan satte jag på värmen i huset och vi kröp ner i min säng. Det var mysigt och jag log emellan Niall och Liam i den nu rena sängen eftersom vi hade hjälpt varandra med att byta lakan och det. Liam log och pussade mig på näsa och sedan pannan. mina fingrar smekte hans sida medans våra fötter lekte med varandra.
- Har du förlåtit mig?, viskade han när det varit helt tyst ett tag.
- Ja men jag vet inte om vi kan bli ihop än... jag menar jag gillar dig verkligen och jag älskar dig precis som jag gjorde förut och jag blir helt svag när du är runt mig. Jag älskar dina kramar, dina kyssar och dina sena sms som väcker mig. Jag älskar att du skyddar mig och får mig att må bra. Men jag vet inte Liam. Du sårade mig verkligen när du gjorde slut. Och om vi går tillbaka hur vet jag at du inte gör slut igen om fansen gör likadant igen? för senast jag kollade har dom fortfarande inte slutat. Hur vet jag om du stannar hos mig Liam?, frågade jag och tittade ner på våra händer.
- Och sen kan vi vara tillsammans i all evighet Ryan, sa Louis som tittade up bakom Liam.
- Äsch håll käften Louis det där var gulligt, Hörde jag Harry bakom Niall.
- Sluta bråka, sa Niall.
- Liam när kommer ditt tal, sa Louis och hoppade upp och ner i sängen.
- Sluta jag ramlar ut!, skrek Zayn.
- Asså ni förstör den gulliga stunden, srek jag.
Liam skrattade och pussade mig på kinden. Då for dörren upp och In kom Justin och Selena.
- KYSS VARANDRA!!!!, skrek dom och hoppade ner i den redan överfulla sängen.
- Nej inte tills ni lugnat ner er, sa jag surt och tittade på Justin som hoppade i sängen med Louis.
Alla stannade och stirrade på oss och Liam log när jag lutade mig fram. Hans läppar nuddade mina och jag smälte i hans armar. Han särade på läpparna och hans tunga åkte in i min mun. Alla applåderade och jag log mot Liam när vi låg isängen med nu två ytligare. 

- Kom nu annars missar ni stranden!, skrek Selena.
Jag följde efter. det var oktober och vattnet var iskllat säkert. jag vet inte efter som jag oftas satt någon annan stans och skrev eller fotade. Justin hoppade runt och skämtade bakom oss med Liam. dubbeldejt var inte precis vad jag hade tänkt mig men Liam och jag var fortfarande inte ihop men jag såg hur mycket han ville det. Selena gick ner i vattnet och sträckte ut armarna och suckade. Hon njöt av att inte ha en massa folk runt sig. Vädret var ganska varmt runt oss så jag slog mig ner på stranden och sjönk in i mina tankar. Liam och Justin lekte redan i vattnet med Sel. Jag visste redan hur jag kände för alla precis här och nu. Jag älskade Liam, Sel var min syster som jag hade hittat och Justin var som en sur lillebror när han inte fick som han ville men jag älskade dom alla även om jag inte kunde eller vågade säga det.
- Kom nu Lill Tjejen, sa Liam och lyfte upp mig och sprang ner till vattnet.


en vecka senare

Jag satt hos Selena och tittade på när hon böt kläder fram och tillbaka genom garderoben. Liam var nere i köket med Justin och jag låg helt utdöd på sängen men tittade jämnt upp när hon kom med en ny klänning eller annan outfit. Jag visade tummen upp eller tummen ner och ibland ryckte jag på axlarna så det fanns tre stora högar när killarna kom upp. Liam höll i dricka medans Justin hade mat med sig. Selena kom ut med en ny och började genast rodna när hon såg killarna. Jag visade tummen upp och hon nickade och log innan hon förvsann in och slängde ut den så jag tog emot kläderna och la dom i Ja högen.
- tufft arbete du har, sa Justin och skratta när jag suckandes la mig ner igen.
- Ja faktiskt efter tjugo stycken olika outfits så är det tråkigt, sa jag.
- Vi tar över, sa Liam glatt och jag visade vilken hög som var vilken.
När Selena kom ut med ett par jeans och en lila tunika så kommenterade killarna och diskuterade väldigt länge så hon gick in tog av sig kläderna och kastade ut dom för hon tröttnade på deras prat och jag bara skrattade. kläderna hamnade i kanske högen. Sedan fortsatte det så. fats kommentarerna blev kortare och Sel böt om snabbare. snart satt hon med oss och gick igenom Ja högen. Jag hittade en kort vit klänning med svarta blommönster på. Jag slängde den till Sel och hoppade in i garderoben och kom ut med ett svart diadem, vita tights med ett par svarta hög klackade skor som liknade ballerina skor. Selena blev över lyckligt övet mitt val och satte på sig outfiten. lockade håret och sminkade sig med sotade ögon, maskara och röda läppar. Hon blev jätte snygga och killarna tappade hakan.
- Ryan din tur för du och killarna ska med, sa hon och log.
- Vart ska vi?, frågade jag.
- Dom har prisutdelning för bara kändisar, sa Justin och log.
- VIsste du inte det Ryan, frågade Liam och tittade på mig.
- Nej men det hade hjälpt om ni kunnat sagt något men jag vet exakt vad jag vill ha om jag får låna det av dig Sel, sa jag och tittade på henne med valpögon.
- Ta för dig, sa hon och satte sig på sängen.
Jag gick in i gareroben och hittade min outfit snabbt. Det var en svart klänning som räckte ner till halva låren. Den hade nitar längst ner och en urringning så man såg min svarta spets bh. klänningen var ganska enkel så jag smyckade ut den med ett grönt skärp och svarta läder stövlar med dragkjedjor på. jag plattade håret och sminkade mig med grön ögonskugga och kajal. Jag hade rouge på kinderna och matt rosa läppstift. Jag satte på mig ett stort silver armband och ett guld halsband med en medaljong på. jag sminkade över några lever fläckar som jag hade på benen och sedan tog jag bort sminket som hamnat på kläderna vilket var enkelt. När jag kom ut hittade jag killarna i kostymer och Sel som dansade till en av sina låtar. Dom stirrade på mig med ett leende och Liam kom fram och kysste mig med ett stort leende.
- Du är jätte snygg älskling, sa han och kramade om mig.
När vi kom ut stod resten av One Direction och väntade på oss framför den svarta limon.

Jag log och tittade in i Liams varma ögon och när vi sjöng sista så stannade ljuset runt oss och det var bara vi som syntes på den nu mörka scenen. Han log stort och jag kramade hårt om honom.
- Jag har saknat dig men jag är inte redo att förlåta riktigt än, viskade jag till honom. Ingen hörde oss eftersom vi höll undan head setet.
- Jag kommer alltid vänta på dig, sa han och pussade mig på kinden.

---

KLockan var tio på kvällen och jag låg och smsade med Zayn. Han verkade ha somnat eftersom han inte hade svarat på tio minuter. Det knackade tre gånger på mitt fönster jag skyndade fram coh drog upp fönstret för att se en svettig och kall Niall hoppa in och sätta sig på golvet under. Jag satte mig förvirrat framför honom och la en hand på hans axel. Hans näsa hade läkt fint och när han tittade in i mina ögon så böev jag chockad. skräckfyllda ögon stirrade in i mina. En tår rann ner från hans öga.
- V-va-vad har hänt?, stammade jag.
- Det blev mörkt i vårt hotell rum och sedan skrek någon... det lät som en tjej. Harry och Louis gick och kolla och Zayn skämtade om skräckfilm. Men sen kom dom inte tillbaka och Zayn gick efter. Hans mobil började ringa och Liam hörde skrik. Ryan dom försvann allihopa, sa han och kramade om mig.
- Det kommer bli bra Niall lita på mig, viskade jag och tröstade honom.
Min hjärna letade efter orsaker som kunde gjort att dom försvann men själv var jag vett skrämd så hela jag skakade mer än vad jag egentligen ville. Niall grät mot min axel och snart ställde jag mig upp och hjälpte honom att lägga sig i min säng. Det var otroligt mörkt för att bara några minuter över tio och jag var mycket tröttare än vad jag ville medge. Niall somnade snart av uttmattning men jag låg kvar. fönstret var fortfarande öppet och den kalla vinden åkte runt i rummet och gav mig gåshud. Jag kröp ur sängen och tittade till Niall så han inte hade vaknat. Jag gick till köket och hällde upp Cola i ett stort glas. Jag tog lång tid på mig och var så tyst jag kunde. När det var lite kvar gick jag tillbaka. Jag hörde hela tiden någon som gick runt på övervåningen eller hur något flyttades bakom mig men jag brydde mig inte så mycket. Jag stängde sovrums dörren, det första jag la märke till var att fönstret var stängt och att det var knäppt tyst.

- Niall, sa jag och skakade om honom.
Det kändes varmt och klettit på hans mage. Han andades svagt med stängda ögon. Jag tände lampan över sängen och såg blodet. Över hela sängen var det blod och Niall var kritvit. Han hade ett långt sår på halsen och flera sår på magen och armarna.

- Niall, min röst skar sig och jag tittade mot dörren som nu stod vid öppen.
In kom Zayn. Han hade blod som rann från ögonen och höll i en kniv. ett äckligt leende som gick upp till ögonen. Han stirrade direkt mot mig. Något tog tag i mitt ben när jag försökte flytta mig. Jag föll skräckslagen ner på golvet i ett högt skrik. Zayn brast i skratt och tappade kniven. Niall satte sig upp och skrattade. Liam och Harry kom ut från under sängen och Louis hoppade fram bakom Zayn. Jag skakade och slog Liam med närmaste kudde så han fick låsas blod i hela ansiktet.
- Ni får inte skrämma mig sådär!, skrek jag och tänkte på morden som kom upp för min inre syn.
Precis så som Niall hade legat så var mitt första mord. Det var blod över allt och istället för att Zayn kom in hade poliser stormat in och kramat om mig. Jag hade varit åtta. Jag skakade och gick ursinnigt ut från rummet.
- Happy Halloween, skrek dom efter mig.


- Kom igen Ryan förlåt, sa Niall bakom.
Jag hade gått ur huset och gått ner för vägen mot ingenstans. Jag skulle till lekplatsen men dom hade följt efter.
- Ryan sluta var så arg, sa Harry och fnissade.
Jag hade lust att vända mig mot dom och skrika hur det egentligen var. Att jag dödat personer och jag sett dom ligga så där. Hur polisen kom och tog hand om mig varenda gång. Hur ledsen jag var över det och hur många mardrömmar jag hade över det. Hur illamående jag blev såfort det var Halloween. Jag hade helt glömt bort datumet och nu när jag stod här halvt täckt i låsas blod och håret helt tovigt i min rosa barnpyjamas med regnbågar på och helt barfota så kände jag mig helt urlöjlig men mest skämdes jag för dom sett mig i min pyjamas jag haft sedan jag var tio. Jag skakade på huvudet och ströck undan en lock av mitt hår som föll framför mitt synfällt. Jag korsade gatan snabbt och tittade på klockan som hängde utan för klockaffären. Den var ett på natten. såklart min hade väl stannat. Jag gick snabbare och kände en vind storma emot mig som nästan slog i kull mig men jag fortsatte gå. Regnet piskade snart ner över mig och jag frös så mycket att jag trodde mina läppar var blå. då såg jag lekplatsen. det var öde och gungorna och klätterställningarna verkade så små från när man kom ihåg dom som liten. Jag satte mig argt på en av gungorna och lät regnet piska min rygg. Hagglet fastnade i mitt hår och vinden blåste så gungan rörde sig utan att jag ens försökte göra fart. Liam slog sig ner på gungan bredvid mig och Louis och Harry hoppade upp i klätter ställningen. Niall gick till räckena och började snurra runt medans Zayn ställde sig bredvid och bara såg cool ut medans sminket rann av. Alla såg hemska ut när sminket från dom rann ner för kinderna och låsas blodet som blandades med vatten på deras kläder. Jag värmde mina händer i knäväcken och huttrade till.
- fortfarande arg, viskade Liam och tittade på mig.
- Ja!, sa jag och rösten skärde sig igen och jag hostade.
- Varför?, frågade han så oskyldigt han kunde och la en hand på mitt lår.
- Jag skulle inte berätta om du så satte en pistol mot mitt huvud. Du skulle hata mig och säkert spärra in mig om du visste allt jag gjort, sa jag och tittade bort när tårar började rinna ner. Men det skulle ändå inte synas att jag grät eftersom det regnade.
- Jag skulle aldrig hata dig inte ens om dina ögon blev svarta igen och du skulle ta ner jordens alla plågor på oss, sa han och log.
- Det är just det jag brukade göra när jag var yngre. Jag har gjort hemska saker som du aldrig kommer få veta mer än sådär men om du fick reda på av någon annan lova att fråga om min förklaring snälla, sa jag och tittade på honom.
Han la sin hand på min kind och tittade mjukt in i mina ögon.
- Jag lovar av hela mitt hjärta, sa han coh kysste mig ömt på läpparna.

- Jag fattar varför Liam gjorde som han gjorde du borde inte bli arg, sa Zayn.
- Varför skulle jag inte bli arg, sa jag surt och tittade bort.
- Kom vi går vi kommer snart tillbaka, sa Niall och log innan han kramade om mig.
Harry kramade mig längst och pussade mig på kinden innan dom försvann. Jag hoppade i säng coh undrade varför jag kysst Harry. Mitt liv är en enda röra just nu!

---

Jag vaknade och gjorde iordning mig. Sel skulle snart komma med limon. jag drog på mig första bästa och såg ut som en uteliggare med mina tusen lager. jag kammade inte håret och drog tungan över tänderna innan jag sköljde ner andra matrester med lite cola. jag är äcklig ibland men Sel sa inget när jag hoppade in bredvid henne. hon började istället dra av mig alla lager och snart satt jag i mitt underlinne och mina  leggings. jag drog på mig min rosa kofta igen som hade öron och log. Jag var sämst idag och det syntes när resten av Selena crew kom och såg as snygga ut till och med Justin som hade byxorna vid knäna såg snyggare ut än jag.
- Tjena Lill Tjejen, skrek Justin och jag slog mig för pannan.
- Tjabba mannen, sa jag och hoppade upp i luften och gjorde en air kick.
- Ombytta roller, viskade Selena och försavnn in i ett rum.
- Så du står för underhållningen underbart men nu måste jag gå och öva på min sång, sa jag och log mot Justin.
- Inte så snabbt du ska hitåt, sa han coh drog med mig in i ett annat rum.
Framför mig stod Liam och resten av One direction. Jag tappade hakan över att han var här. det hade gått fra dagar och jag var fortfarande sur och raderade alla sms fortfarande. Jag log blekt mot honom och det gjorde så himla ont att se honom le uppriktigt mot mig och verkligen verkade glad. Ett lågt OOOOOHHHH:ande kom från dom andra när Liam och jag stirrade på varandra. Jag en aning rädd och blek som jag sett ett spöke och Liam som en glad unge som äntligen fått sin hundvalp tillbaka. jag mumlade något om att Sel ville ha hjälp med sminkningen och jag sprang ut från rummet. nej det gjorde jag inte jag gick lugnt och kände hur stämningen i rummet sjönk. Jag kände mig illamående och försvann in i första bästa rum. Jag hittade Sel hånglandes med en kille i nittonårs åldern. När hon såg mig så försökte hon förklara men jag stormade ut ur rum nummer två och krockade rätt in i Liam. jag började rodna och mumlade något som inte ens jag själv hörde och sedan försvann jag bort från honom. Jag kände hans blick i ryggen men jag fortsatte gå tills jag hittade ett tomt rum och började sjunga på Breakeven.


- Din tur att gå upp Ryan, Kill them with kindness, viskade Justin och log när han räckte mig micken.
jag andades ut och ställde mig på scenen först var det dans intro till mig och jag dansade svårare dans än bakrgundsdansarna. alla skrek och sedan började låten. jag hade gjort en mix på några låtar så det lät helt otroligt. när jag sjöng tystnade alla.

Skies are crying, I am watching
Catching tear drops in my hands
Only silence, as it's ending
Like we never had a chance

Do you have to make me feel like
So there's nothing left of me?

You can take everything I have
You can break everything I am
Like I'm made of glass
Like I'm made of paper
Go on and try to tear me down
I will be rising from the ground
Like a skyscraper

I'm still alive but I'm barely breathing
Just praying to a God that I don't believe in
'Cause I got time while she got freedom
'Cause when a heart breaks no it don't break even

His best days will be some of my worst
He finally met a girl that's gonna put him first

Liam steg ut och sjöng om samma vers och tittade på mig med ledsna ögon och låt bytet kom för andra gången.

Ice Ice Baby Vanilla
Ice Ice Baby Vanilla
Ice Ice Baby Vanilla

Jag dansade och hörde honom skratta och sedan kom sista refrängen som var tillägnad lite åt honom.

Once upon a time I was falling in love
But now I'm only falling apart
There's nothing I can do
A total eclipse of the heart
Once upon a time there was light in my life
But now there's only love in the dark
Nothing I can say
A total eclipse of the heart

Turnaround bright eyes

Sista meningen sjöng Liam så fint att jag trodde att han grät. Jag tittade mot honom och mimade Mår du bra? Han nickade och peka på mig som också följdes av en nickning.
- Dansa för oss Ryan!!, skrek publiken.
Jag skrattade och vissade till Dj:n uppe på scenen av starta något. Mycket riktigt kom en riktig dans låt och jag började dansa snart böt han låt till All About Us med He Is We. Kan du sjunga den? viskade Liam och jag nickade. Bra jag med sjung med nu viskade han och tittade på mig. våra mickar hade blivit headsets som vi nu sjöng i.

Han tog min hand och ledde mig till scenen och drog med mig in i en vals. Jag log och sjöng. Han mimade om jag kunde dansa fokuserad på låten som jag var skakade jag omärktbart på huvudet. pardans var det enda jag inte kunde. Jag hade inga skor eller strumpor på scxen golvet så när Liam lyfte upp mig på hans fötter så kändes hans skor varmare än golvet. Snart kom andra dansare upp på scen och dansade runt oss alla i vals. Harry och Louis dansade men jag fick inte skratta så jag fokuserade på Liams ansikte och hur vi dansade och hur vi båda sjöng. Det kändes underbart och såfort han lyfte på fötterna så kände det som att hoppa upp utan att kontrollera att marken inte försvann under en. jag tog ett hårdare tag om Liam som log större.
- Cause Lovers dance when they feeling inlove, sjöng vi båda och jag slappnade av och lät honom ta över min kropp helt och hållet.
Jag litade på honom och nu var det upp till bevis för oss båda att vi verkligen var ämnade för varandra. Han lyfte ner mig från sina fötter och snurrade runt mig och in i famnen på Niall. Jag log och dansade när jag kunde titta såg jag Liam dansa med Harry. Vi båda sjöng och nu var det slut delen.
- Do you hear that love,
they're playing our song, Vi sjöng varannan och när jag tittade in i Nialls ögon log han stort.
- Do you think we're ready,
oh I'm really feeling it, Liam höjde rösten och när jag tittade på honom stod han coh dansade med en av tjejerna.
- Do you hear that love,
Do you hear that love
Do you hear that love,
they're playing our song
- Do you think we're ready,
oh I'm really feeling it
- Do you hear that love,
-Do you hear that love
Do you hear that love,
they're playing our song
- Do you think we're ready,
oh I'm really feeling it
- Do you hear that love,
Do you hear that love

lovers dance when they're feeling in love
Spotlight shine, its all about us
its all
And every heart in the room will melt
This is a feeling I've never felt
but its all about us

Cause lovers dance when they're feeling in love
Spotlight shine, its all about us
its all about us
And every heart in the room will melt
This is a feeling I've never felt
but its all, all about us

När vi sjöng Lovers dance så snurrade Niall över mig till Liam igen som skickade bakgrunds dansaren till Harry. Jag log och tittade in i Liams varma ögon och när vi sjöng sista så stannade ljuset runt oss och det var bara vi som syntes på den nu mörka scenen. Han log stort och jag kramade hårt om honom.
- Jag har saknat dig men jag är inte redo att förlåta riktigt än, viskade jag till honom. Ingen hörde oss eftersom vi höll undan head setet.
- Jag kommer alltid vänta på dig, sa han och pussade mig på kinden.

Jag la undan brevet och slängde resten av reklambladen. Jag slog på tv:n och åt på en macka och sedan somnade jag när jag ätit upp.

---

Jag vaknade upp stel och frusen men jag brydde mig inte. Jag sträckte på mig och kände hur jag genast blev lite varmare, jag gick in i mitt rum och tog på mig det första jag såg. Jag kammade igenom mitt hår och sminkade mig lite lätt och sedan så visste jag inte vad jag skulle göra. min hjärna hade brist på idéer. Jag slog upp en bok som jag hittat i min garderob. Sista Andetaget hette den och var lite små spänande fast det inte hände så mycket i kapitel 1. Jag blev trött av att läsa så på kapitel tio stängde jag boken och satte på mobilen för första gången på fyra dagar. Jag har aldrig varit riktigt mobilberoende så jag hade klarat mig utmärkt. det första som kom upp var 45 missade samtal alla från okänd. sedan hade jag fått jätte många sms. Dom mesta var från One Direction killarna som jag lyckats undvika ett tag nu och några var från Justin. Jag raderade alla utan att titta och sedan rensade jag bilder från mobilen. Jag skrev ut dom jag inte ville ha och stoppade dom i ett av mina fotoalbum. Jag tog nåt för att äta och titta på klockan.  klockan var tre och jag ville göra något. Det plingade på dörren som en önskan blivit uppfylld. jag öppnade och in kom Harry, Louis, Zayn och Niall. Alla log och kramade om mig en efter en. När jag sa att det blev mat så skrek alla till och rusade in i köket förutom Zayn som lugnt gick efter.
Harry stod vid spisen.
- Tjugo dollar om du kan flippa pannkakan i luften, sa jag och log.
- femtio om du kan och inte jag, sa Harry och blinkade.
- taget, sa jag och tog en annan stekpanna.
- på tre... ett...två... tre!, skrek Louis.
Jag flippade och fångade pannkakan och Harry försökte men fångade halva i stekpannan och resten fick golvet smaka. jag log.
- 35 dollar till mig för det där var halvt, sa jag och log stort när Harry uppgivet gav mig pengarna.


- NEJ GÅ INTE IN DÄR!!, skrek Niall när vi tittade på film.
Zayn och Louis brast i skratt eftersom det var en barnfilm jag hittat. jag var inte mycket för film eftersom jag nästan aldrig var i huset men den här hittade jag och huvud perosnen Jill skulle hämta sin nalle och Niall skrek eftersom han visste att Jill skulle bli tagen av sin pappa. Harry hade lagt armen runt mina axlar och jag lutade huvudet mot hans axel. Jag var riktigt sömnigt eftersom vi haft filmmarathon. Niall hade haft med sig några rysare och Harry hade tagit med sig en kärleks film, Zayn hade tagit med sig en om krig och Louis två komidier. klockan var exakt tolv när jag tittade på klockan. Jag rös. Jag trodde inte på spöken men när klockan var exakt tolv och ett på natten fick jag rysningar. Harrys grepp om mig hårdnade som han kände min skräck och sedan när det gått en minut var vi tillbaka till att bara njuta av varandras närvaro. Jag gillade inte Harry på det sättet vi var kompisar. jag undrar bara hur Harry känner. Jag flyttade mig närmare honom och atomatiskt flyttade sig Louis närmare mig och Niall flyttade efter och Zayn efter Niall. Louis satt precis bredvid mig och lutade sig mot mig och Niall lutade sig på Louis och Zayn satt med armbågen på Nialls axel. Jag kände mig lite mosad men det såg jätte gulligt ut. tur för mig att jag hade min kamera på tv:n. jag tog ett kort med fjärrkontrolen i min ficka och bilden blev perfekt hade utan blixt så dom fattade ingenting.
- Zayn kan vi byta!, skrek jag efter ett tag.
- Haha nej jag vill inte sitta mellan Harry och Louis!, skrek han tillbaka.
- Mina öron, klagade Niall.
- Ohh Harry vad sexigt du ler, sa Louis och hoppade på honom utan att bry sig om att jag hamnade under honom.
- Öhh ursäkta mig men jag tror jag ligger på fel ställe, sa jag när jag hade Louis gren rätt i ansiktet på mig.
Niall började dö skratta och Louis flyttade på sig helt röd om kinderna. Jag tog ett till foto och skrattade så mycket att jag ramlade ur soffan. Harry försökte hjälpa mig upp men Louis var tvungen att ta tag i Harrys skärp och släppa så han ramlade över mig. Jag stönade till när jag fick hans armbåge i magen.Jag hörde ett stort OHHH i bakgrunden. Jag fotade igen och log stort mot Harry. Mår du bra? mimade han mot mig. Ja du då? Han log och nickade. Det sög till i magen när jag kände ännu en person lägga sig på Harry och jag var tvungen att skrika trekant så Louis började dö skratta. Harrys kinder blev ill röda. Ingen såg oss där vi låg mellan soffan och soffbordet och med Louis över oss. Jag tog tag om hans heta kinder och kysste honom lätt på munnen. Jag hörde min mobil ringa.
- zayn kan du svara och sätta på högtalare?, frågade jag med Harry och Louis fortfarande över mig.
- Ryan älskling du måste sjunga på min konsert imorgon, sa Sel.
- Hej Selena! skrek Louis, Niall och Zayn till henne men hon skrattade bara.
- Kom och hämta mig imorgon så diskuterar vi i bilen, ett stort ohh hörde från Louis.
- Du ska sjunga, Sa Niall lite frånvarande.
- Aja ses älskling trevligt att höra från er killar, sa hon och gjorde ett puss ljud.


När vi alla satt i Soffan igen satt Harry och Louis i mitten i famnen på varandra. Niall satt på Zayn och Jag satte och tittade på dom. Jag visste väl att det fanns bromance men är dom ihop med alla.
- Hörni Bromancen kan ta slut nu, sa jag på skämt.
Louis reagerade direkt genom att lägga Harry på soffan och hoppade på honom och började hångla med honom. på låssas såklart. Zayn tittade skrämd på Niall som skrattade. Sedan tittade båda på mig. Mitt leende försvann när båda hoppade på mig och böjrade kyssa min hals Niall tog höger sida och Zayn vänster.


Klockan var tre på kvällen och killarna hade verkligen lugnat ner sig mest för dom var trötta. Vi stod vid dörren coh små pratade.
- Jag fattar varför Liam gjorde som han gjorde du borde inte bli arg, sa Zayn.
- Varför skulle jag inte bli arg, sa jag surt och tittade bort.
- Kom vi går vi kommer snart tillbaka, sa Niall och log innan han kramade om mig.
Harry kramade mig längst och pussade mig på kinden innan dom försvann. Jag hoppade i säng coh undrade varför jag kysst Harry. Mitt liv är en enda röra just nu!

- Jag älskar dig av hela mitt hjärta det är därför jag inte vill att du ska gå igenom det här.
- Om du verkligen älskade mig skulle du inte lämna mig, snyftade hon fram.
Hon gick förbi mig och slängde igen dörren. jag ville inte att det skulle sluta så här...

---

- Ryan nu stiger du upp, skrek Selena och drog ur mig ur sängen så jag ramlade ner på golvet och slog i axeln. jag total ignorerade smärtan och bara tittade trött upp på henne. Mina ögon var röd svullna, jag var snorig och jätte äcklig eftersom jag legat i sängen i tre dagar. jag visste inte och jag ville inte veta av att Liam gjort slut med mig. alla har smsat mig som galningar. jag hade till slut stängt av den och låst in mig på rummet tills Selena hittade nyckeln. Hon tittade trotsigt på mig och jag torkade av snor på ärmen av min pyjamas.
- Euw ditt äckel!, sa hon och jag började skratta innan jag brast ut i tårar igen.
Selena satte mig upp och sedan kramade hon om mig.
- I know how it is to be heart broken, viskade hon. Men jag vet vad som botar!, hon sken upp.
- Sh-Sh-Shopping, snyftade jag fram och hon nickade.
- Men först ska du duscha, sa hon och puttade in mig i badrummet.

När jag kom ut kände jag mig fräshare och jag såg mycket bättre ut. jag hade fått tillbaka färgen och svullnaden hade gått över. mina läppar var röda efter det varma vattnet och håret var fylligt igen och hängde i en stor lejonmann runt mitt huvud. Selena hade lagt fram kläder som jag snabbt gled ner i och sedan sminkade jag mig lite lätt och tog min väska. jag sprang ner och hittade Sel framför dörren. Hon log mot mig ohc när vi steg ut tog hon min hand. När vi gick in i centrum så var det skönt. den friska luften gjorde underverk och jag kände mig som en ny människa fast med mer smärtor än före. När Liam gjort slut så hade jag rymt hem till Selena men när jag hade shoppat skulle jag hem igen.
- Ryan vart ska vi gå först?, frågade hon och log stort som på ett upprymt barn som skulle till disneyland för första gången.
- Jag följer dig så du väljer, sa jag och skrattade när hon klappade händerna och tittade på vilka val vi hade.
vi gick in i fem olika affärer och när vi satte oss på starbucks så hade vi båda minst tio påsar. Vi skrattade och pratade medans vi drack våran latte och åt våra blåbärs muffins. Ingen hade reagerat så mycket att vi kommit in och servitrisen var riktigt snäll. En femton årig flicka med blått hår och svarta läppar. hon var verkligen pratglad och hade många frågor. efter ett tag när vi hade för ont i magen att skratta mer bad vi henne att slå sig ner hos oss och sedan började förhöret. Hon frågade om allt mellan vart vi handlade till hur det kändes att vara känd. vi svarade och log och innan hon var tvungen att gå tillbaka till jobbet.
- Det var trevligt att möta dig...
- Elvira, sa hon och log.
- trevligt att träffa dig Elvira, sa Sel och log mot henne innan hon gav Elvira en kram.
när vi gick ut för att shoppa ännu mer så gick Sel nästan in i Harry. Jag log ursäktande innan jag drog med henne bort. Jag sa inte hej eller något utan jag bara gick och när jag log såg jag att han saknat mig men jag hade inte vågat möta mina känslor så jag hade gått. Vi skyndade oss att shoppa klart sedan tog vi en taxi som lämnade av mig först. Jag tackade för skjutsen och sedan låste jag upp. Jag slängde påsarna in på min dubbelsäng och sedan kollade jag posten. inget nytt förutom en tonårstidning som jag snabbt bläddrade igenom och sedan där låg det. ett brev från någon. det stod inte vem det var från.

Ryan

Jag vet att du antagligen inte pratar med någon förutom Selena nu men du måste förstå att Liam var en dåre som lät dig bara gå iväg. Jag är ledsen för allt som vi gått igenom och jag hoppas att när du är redo att prata igen att du söker upp mig. Jag skriver inte vem jag är men du har möt mig i dag och Jag saknar dig Lill Tejejen

Jag log det var Harry. Sedan hittade jag ett foto längre ner i kuväret och jag var tvungen att le.

Jag la undan brevet och slängde resten av reklambladen. Jag slog på tv:n och åt på en macka och sedan somnade jag när jag ätit upp.

- Förlåt Justin vi bara ville inte att du skulle skada Ryan, sa Louis.
- Lugnt, sa Justin och jag kunde nästan höra hur han log.
- Men allvarligt Bro ska aldrig hända igen, sa Niall och jag visste att han gillade Justin.
Jag hörde dom skratta och krama varandra. jag drog snabbt på mig mina kläder som låg på stolen. sedan öppnade jag dörren och lutade mig mot dörrkarmen.
- Skönt att ni är vänner, sa jag hest och blev nästan påhoppad när alla kramade om mig.

---

Jag låg i sjukhus sängen dom tvingade mig vara kvar men jag låg inte under täcket som en sjukling utan jag satt med mina kläder på sängen. Sjuksköterskan hade tvingat mig att sätta drop i armen. Dom visste inte var dom hade hänt men det var läskigt för sedan jag gråtit svart hade mina ögon blivit svarta helt och hållet. eller inte hela bara Irisen. ingen hade kommenterat det och jag hade knappt märkt någon skillnad eftersom jag hade mörkbruna ögon och jag såg ju hur bra som helst. sjuksköterskan hade sagt att det skulle förvinna om några dagar. dom hade fortfarande inte listat ut vad som var fel med mig men nu brydde jag mig inte eftersom det kändes som om det var borta på något konstigt sätt. som när man är förkyld och plötsligt så känner man sig frisk fast man fortfarande är sjuk. så var det nu. dörren slogs upp och in kom Niall och Zayn. Jag kunde inte hålla mig frå natt le. Dom satte sig framför mig på den lilla sängen och det såg ut som Zayn skulle ramla ur när som helst.
- Vi tänkte pigga upp dig!, sa Niall och gav mig en High Five.
- lika bra ni vet det är inet bra att tänka så mycket med min hjärna, skämtade jag och båda skrattade.
- Vi tänkte spela lite, sa Niall och drog upp sin mobil.
- Du har ju inga bra spel, fnissade jag.
Zayn lutade sig bakåt och ramlade ner, jag som hade försökt hjälpa honom drogs med. jag skrattade och sa Aj hela tiden. zayn skrattade också.
- Vart gör det ont?, skrattade han fram till slut.
- Droppen åkte ur armen, skrattade jcg och ställde mig upp och hjälpte sedan honom.
- Ska vi sätta tillbaka det?, frågade Niall osäkert.
- Visst ge mig, sa jag och sträkte mig efter slangen.
Jag satte smidigt tillbaka den och sedan log jag stort mot dom båda häpna killarna.


- Woho!, skrek jag när jag flög ut ur dörren från sjukhuset.
Justin gick efter och skrattade men jag brydde mig inte när jag började små dansa och se ganska fånig ut vilket fick Justin att skratta mer. Liam drog sig undan när jga var med Justin så jag hade inte sett honom på ett tag och det oroade mig men vi smsade ganska mycket men det stillade ändå inte min oro.

Liams perspektiv

Jag hade suttit vid datorn en massa när Ryan var med Justin. det var inte det att jag gillade honom han var en snäll kille men efter det han hade gjort mot henne i London så kunde jag inte fatta att hon förlät honom. Utan att ens prata med mig om det först också. jag slåg på datorn igen efter att smsat Ryan att jag längtade efter att få träffa henne igen. Jag gick in på den vanliga bloggen och log stort åt mina och One Directions fans över huvud taget. jag tittade på några kommentarer när jag såg en bild på mig och Ryan. den var tagen i Spanien och det var när vi precis hade kommit dit. jag läste från dom och dom flesta var anonyma men alla sa något elakt om Ryan. som: Den elaka Bitchen hon leker med hans hjärta, Han förtjänar bättre än den där horan, Lämna honom i fred! Kryp tillbaka från din grotta Bitch!
Jag rös. jag var tvungen att sätta stop för det här.


Hon log mot mig på kvällen när hon satt i min famn igen. Vi tittade på Toy Story men jag kunde inte fokusera alls på filmen vilket inte var likt mig. Jag ville inte göra slut med henne. inte nu. det var i sluttet av Oktober och jag älskade henne verkligen. skulle hon någonsin förlåta mig?
- Liam vad är det?, frågade hon och kysste min handflata så jag vart tvungen att le.
- Jo jag tänkte med alla kommentarer du får från fansen, sa jag och såg hur hon blev ledsen.
- Du använder det som mening til att göra slut med mig eller hur? det är därför du har undvikit mig hela den här tiden... jag trodde du älskade mig, sa hon och ställde sig upp.
- Jag älskar dig men jag vill inte se dig ledsen för nåt sånt här, sa jag och ställde mig framför henne.
- du behöver inte skydda mig vet du, sa hon och tittade ner på golvet.
Jag stte handen under hennes haka och lyfte upp ansiktet så hon var tvungen att titta på mig.
- Jag älskar dig av hela mitt hjärta det är därför jag inte vill att du ska gå igenom det här.
- Om du verkligen älskade mig skulle du inte lämna mig, snyftade hon fram.
Hon gick förbi mig och slängde igen dörren. jag ville inte att det skulle sluta så här...

i bilfärden med Liam så sa vi inte mycket jag såg att han ogillade att jag var med Justin igen, men jag skulle aldrig kunna bli ihop med honom av två skäl. första var för jag inte såg på honom på det sättet han var min vän, och andra var att Justin var ihop med Sel.



- Sel kom igen ge mig den, sa Justin när Selena satt med hans telefon.
- Ohh dirty texting, sa jag och ryckte mobilen ur hennes händer när hon började rodna.
Jag hade inte hört något från Liam på hela dagen och det oroade mig lite. jag hade därför börjat reta Justin och Selena lite för att släppa oron och släppa loss. jag skummade igenom hans sms och hittade Ryan. dom hade pratat om någon som Justin tydligen hade dåligt samvete för. Justin tog mobilen och stoppade ner den i bakfickan på den hängande jeansen. jag kände mig rastlös så jag skrek efter honom.
- I see London I see France I see someones underpants!
Selena började skratta och Justin lipade mot mig när han drog upp byxan ungefär en millimeter men man såg fortfarande dom lila ellen kalsongerna han hade på sig. jag bussvislade och Selena slog till mig på armen. jag log mot henne och ryckte på axlarna.

Liam satt på min vänster sida och Justin på min höger. vi satt i mitt hus och tittade på vad Maggie hade gjort. vardagsrummet hade gröna väggar en stor tv, två stora läder soffor och en stor rund matta som var jätte skön att gå på. Liam hade sin hand på mitt lår och Justin satt precis bredvid mig på våra axlar var mot varandra. Jag suckade och vände mig om så jag slog till Justin med mitt hår. Jag hörde Liam börja skratta innan båda killarna vände sig om efter mig. vi stirrade ut i köket. dom hade rivit väggarna mellan och hallen fanns knappt kvar. köket var stor och ganska svart. bänkarna var brun ek som var polerad och nästan såg svarta ut. diskmaskinen och spisen var i svart och kylskåpet var gråaktigt men jag hade redan hängt upp några färgglada bilder och satt tillbaka några av magneterna så köket fick färg. det var vita kakel väggar som jag älskade och sedan likadant trägolv som i vardagsrummet. det knackade på dörren och Liam var snabbast med att hoppa över soffkanten och öppna dörren. In kom nu ffyra killar med ruffsigt hår från vinden och blöta kläder eftersom det regnade ute. alla log stort och nästan hoppade på mig av glädje. Jag skrattade och tittade sedan på dom en efter en.
- men Zayn vad har du gjort, sa jag och fingrade på ärret över hans ögonbryn.
- Niall vad har du gjort med näsan?, frågade jag sedan utan förklaring och drog pekfingret över hans näsrygg.
- Louis och Harry säg att det inte var ni, sa jag och tittade surt på dom.
- Haha nej Lill tjejen Niall hamnade i ett slagsmål på en bar och Zayn försökte hjälpa till, skrattade Harry.
Harry, Zayn och Liam var dom enda som vågade säga lill tjejen till mig. mest för jag inte gillade och en liten del för att jag oftas gav tillbaka genom någon kommentar som skämde ut dom. Justin kom fram och ställde sig bakom mig. Jag såg reaktionen som en löpeld i deras ögon. En efter en blev dom arga. Niall ställde sig lite bakom dom andra men jag såg fortfarande att han var förbannad. Justin satte upp händerna i en uppgivande gest och jag ställde mig lite framför honom. jag hade precis blivit sams med alla igen varför skulle det gå utför nu?
Liam drog mig ur vägen så det gjorde ont i armen och sedan såg jag hur Louis och Zayn tillsammans tryckte Justin mot väggen och Harry som slog till honom i magen. en, två, tre gånger jag vände bort huvudet och brast i gråt. Jag hörde Justin stöna till av smärta när jag till slut gjorde det. Mina ögon var svarta jag visste det när jag rörde mig. jag gav efter för kittlandet i fingertopparna. Jag drog bort Harry så han slog i golvet två meter ifrån mig. Zayn och Louis släppte snabbt och jag sköt undan känsla och fick åter en kittlande känsla i fingertopparna. jag andades ut och tittade på Justin som nickade. Jag var rädd. jag gick fram och hjälpte Harry upp.
- Förlåt jag ville bara..., min röst dog bort och tårarna började strömma ner igen.
jag masserade min arm där Liam tagit tag. Alla killar stirrade på mig. jag visste det mina tårar blev svarta utan att jag hade maskara. jag kände mig inte arg eller något längre. Justin slog händerna för munnen.

Sedan blev det svart. Jag föl till govet och jag hörde Hary skrika och ta emot mig.

det förvånade mig inte när jag slog upp ögonen och såg sjukhusets vita väggar. Det kändes som om jag fortfarande grät och min hand kände på kinderna. det gjorde jag också. Ingen satt i rummet men jag hörde deras röster. dom stod i korridoren och pratade. jag smög ur sängen vilket var enkelt när jag inte hade något dropp eller något i armen. jag gick fram och lutade mig mot dörren.
- Förlåt Justin vi bara ville inte att du skulle skada Ryan, sa Louis.
- Lugnt, sa Justin och jag kunde nästan höra hur han log.
- Men allvarligt Bro ska aldrig hända igen, sa Niall och jag visste att han gillade Justin.
Jag hörde dom skratta och krama varandra. jag drog snabbt på mig mina kläder som låg på stolen. sedan öppnade jag dörren och lutade mig mot dörrkarmen.
- Skönt att ni är vänner, sa jag hest och blev nästan påhoppad när alla kramade om mig.

jag hade pappas kreditkort i byxan fickan och jag hade fått reda på att jag fått allting. Stackars Hampus och Tory hade inte ens fått ett öre. Dom hade såklart tagit sina saker och även några av min fars och sedan hade dom åkt. ändå åkte jag igenom huset som en virvelvind och hittade en massa saker. snart stannade jag coh såg att någon stod i dörröppningen. jag tittade på honom med stora ögon.
- Jag trodde inte att du skulle våga dig tillbaka hit, sa han med ett skratt.
- Mitt hus, mina regler nu... Justin.

---

När Hilda och Sarah kommit upp ur vattnet köpte vi glass och sedan lärde dom oss små ord på spanska och några på franska och dom var den närmaste familjen jag hade och jag älskade dom även om jag knappt kände dom. men sedan drev mina tankar iväg till det Liam sagt. En mini me av honom och en mini me av mig. jag log åt tanken men tänkte på döds hoten jag fick skulle våra barn också få det?

---

Jag hade sömnproblem den kvällen även om Sarah kört slut på oss med lekar och Hilda som jämnt bad om ursäkt efter att Sarah rivit ner något eller råkat trötta ut oss extra mycket. jag hade slagit bort ursäkterna och sagt att jag gillade att ha Sarah eftersom hon hade så mycket energie och att hon liknade sin far. jag satt och läste i andra sidan rummet med musik i öronen. ganska lågt men jag behövde inte högre eftersom jag bara kunde höra musiken och när jag vände blad men det var lugnande. när boken tillslut var slut läst så gick jag runt och hoppade på stället för att göra mig trött men det gick inte, så jag beslag tog Liams dator och sjönk ner i internet. jag gick in på några bloggar som hörde till både Justin och One Direction. det första jag såg var hatet. över allt såg jag folk som skrev mitt namn i fula meningar och som sa åt mig att sluta umgås med killarna. det stack till i hjärtat och jag bytte blogg. snart gick jag över till youtube och titta på videorna jag var med i. samma sak ytterst få kommenterade med att jag var bra. det kändes nästan lite som Rebecca Black och när jag tänkte det fick det mig att skratta. jag gick in på Tumblr och sköljdes igenom av känslan som var sammhörighet. jag rebloggade och följde tillbaka dom som börjat följa mig. snart såg jag även hatet på Tumblr tur för mig att jag aldrig berättat vem jag var. och det var då jag började gråta.

Jag hade stängt av datorn och satt med ryggen i mot dörren till vårt sov rum. jag satt i korridoren och klockan var ungefär fem på morgonen men ingenrörde på sig. jag suckade och torkade bort mer tårar men det fortsatte att strömma ner för mina kinder. jag hörde hur någon sjönk ner bredvid mig och jag visste redan att det var serverings pojken som ibland kom med mitt godis vid elva ungefär på kvällen. han gav mig en näsduck men jag skakade på huvudet torkade bort snoret på tröjärmen.
- Varför gråter du?, frågade han. han var inte mycket äldre än tolv år men ändå så var han lång och stark precis som vilken sjutton åring som helst.
- Jag har precis upptäckt att ungefär 75% av världen hatar mig, sa jag och log innan jag trokade bort mer snor.
- Jag är inte så bra på råd men om killen du är med är värd detta så ska du ha kvar honom.
- För att vara ärlig är jag inte värd honom, sa jag och kände mer tårar komma.
Så nu satt jag med en tolv årig spanjor i ett hotel i korridoren och grät och öppnade alla mina känslor för honom. Han påminde lite om Zayn eftersom båda var bra lyssnare. tillslut vart klockan sju och pojken var tvungen att gå. dörren öppnade och jag föll till marken och stönade när huvudet slog i golvet.
- Förlåt men jag hörde dig prata med honom och jag lev orolig, sa Liam som nu stod över mig.
- Nej förlåt mig som ite sa något, sa jag och satte mig upp och stängde igen dörren.
Han log blekt mot mig och jag visste redan att han hört vartenda ord av min konversation med pojken. Liam tog mig i sina armar och berättade åter igen om hur det hade varit för dom när dom fått hat eller fortfarande fick. han visade lite av det genom hans mobil och jag kände hur sorgsen han blev och sedan berättade han hur man kommer över det. jag älskade att ha honom vid min sida.
- I've tried playing it cool
But when I'm looking at you
I can’t ever be brave
'Cause you make my heart race

Shot me out of the sky
You're my kryptonite
You keep making me weak
Yeah, frozen and can't breathe

Something’s gotta give now
'Cause I’m dying just to make you see
That I need you here with me now
'Cause you've got that one thing

Now I'm climbing the walls
But you don't notice at all
That I'm going out of my mind
All day and all night

Something’s gotta give now
'Cause I'm dying just to know your name
And I need you here with me now
'Cause you've got that one thing

You've got that one thing

Get out, get out, get out of my head
And fall into my arms instead

So get out, get out, get out of my head
And fall into my arms instead
I don't, I don't, don't know what it is
But I need that one thing

So get out, get out, get out of my mind
And come on, come into my life
I don't, I don't, don't know what it is
But I need that one thing
Yeah, you've got that one thing

viskade han mot mitt öra och jag kunde inte le bredare.


Dagen efter skrev jag ett brev till Hilda och Sarah och skickade även med dom mammas ring och halsband. sedan åkte jag coh Liam tillbaka till Anton i Los Angeles. det skulle bli skönt att komma hem och träffa Selena igen. det skulle bli skönt att ta hand om oredan i mitt hus och göra om allt så det såg ut som jag ville. och det första jag gjorde när jag kom fram var att tacka Liam för allt och sedan sa jag att jag var tvungen att åka hem och titta till mitt hus ensam och att jag skulle smsa med honom hela tiden så han itne skulle tro att jag dött i all smuts. jag skrattade när jag kom in i huset. om det var en sak jag älskade så var det stor städning och jag hade parkerat ett stort flyttflak framför huset till alla möbler jag skulle kasta bort och byta bort. jag hade pappas kreditkort i byxan fickan och jag hade fått reda på att jag fått allting. Stackars Hampus och Tory hade inte ens fått ett öre. Dom hade såklart tagit sina saker och även några av min fars och sedan hade dom åkt. ändå åkte jag igenom huset som en virvelvind och hittade en massa saker. snart stannade jag coh såg att någon stod i dörröppningen. jag tittade på honom med stora ögon.
- Jag trodde inte att du skulle våga dig tillbaka hit, sa han med ett skratt.
- Mitt hus, mina regler nu... Justin.

- Ryan upp och hoppa, sa Liam och slet av täcket.
Min nakna kropp rös och jag sprang fram till honom. där han stod i kalsonger och tittade på mig upp i från och ner. jag slet åt mig täcket och mumlade att han var elak innan jag la mig ner i sängen igen.

---

- bered?, frågade han.
Vi stod utanför huset som skulle tillhöra min kusin. klockan var fyra på eftermiddagen och det hade tagit oss fem timmar att komma hit. vi hade åkt vilse och stannat till ibland för att äta. på något sätt hade jag blivit van att äta många gånger efter att ha Niall med sig överallt men jag antar att Liam också var van i så fall som stått ut med honom avsevärt mycket längre. Jag hade på mig slitna jeans shorts och ett rosa linne som nästan skymde dom. om man såg mig på långt håll skulle dom säkert bara tro att jag hade linne på mig. under hade jag badkläder och jag hade det långra håret i en slarvig tofs. Liam tog min hand och jag pressade fram ett leende innan jag knackade. jag vändade i vad som kändes en evighet innan jag hörde någon på andra sidan dörren. hon eller han låste upp vad som verkade som hundra lås och sedan möttes jag av ett leende.
- Hejsan vem söker ni?, frågade kvinnan.
Hon hade en gul klänning som räckte till knäna och hon såg snäll ut. jag litade på henne och på något sätt kände jag mig trygg och jag glömde helt bort att Liam stod bredvid mig och att jag nästan klämde sönder hans hand.
- Paul Sharpe, sa jag och log mot henne.
- Åhh tyvärr han och hans gammel mormor Helga dog för några veckor sedan. jag är så ledsen. Jag är Pauls fru jag heter Hilda. vill ni komma in?, frågade hon och flyttade sig ur dörröppningen.
Liam nickade och log och sedan följde vi med henne in i det lilla huset. hon började förklara allt som hänt sedan min mamma varit med om bilolyckan. det mesta verkade vara bra i deras familj och helt oberörd av vår sjukdom. eller var det bara något påhittat för att dölja att vi var vildsinta. jag svalde och fortsatte lyssna samtidigt som jag tog stöd ifrån Liam hela tiden.

Hilda berättade om deras dotter som var precis som Paul var.
- Vill du möta henne?, frågade hon med ett leende och jag nickade.
Jag följde med till bakgården med Liam bakom mig jag hade släptt hans hand och tittade nu på flickan som satt på gungorna under ett träd. hon hade långt svart hår ner till midjan och när hon tittade upp mot mig såg jag hennes blåa ögon. hon hade en liten näsa och barnsliga ögon. hon var sex år gammal och var verkligen precis som Paul. livfull och helt omöjlig att bestäma över. hon sprang fram till mig och jag log mot henne. hon hade kramat om mig och sedan hade hon berättat en massa historier som Paul berättat för henne. jag log och kände hur jag snart skulle gråta. Hur kunde Sarah vara så oskyldig av sig när jag och Paul hade varit helt tvärtom. alla skyllde på oss när det hänt något och nu satt hon här och höll i mina händer.
- Varför gråter du?, frågade hon och la huvudet på snedden med ett mysitskt leende på läpparna.
- För jag är lycklig, svarade jag och kramade om henne.

Vi satt på stranden igen. Hilda och Sarah hade följt med oss och Sarah lekte i vattnet med Hilda precis på strandkanten och höll ett vakande öga på sin dotter. jag satte med Liam och solade.
- Har du någonsin önskat dig barn?, frågade Liam efter ett tag.
- Jag vet inte. jag har alltid älskat att ha barn runt mig och jag älskar när dom pratar och leker med mig. det är barndomen jag aldrig fick. Men jag har aldrig tänkt på att skaffa en mini me varför undrar du?
- För jag skulle vilja att i framtiden skulle vi ha en mini me av åde dig och mig springa runt i ett fint hus och vara bortskämda och höra Louis roliga historier, Niall skulle lära dom äta allt möjligt, Zayn skulle lära dom dansa och Harry skulle helt enkelt lära dom att le underbart.
- Vad skulle du lära dom?, frågade jag och sjönk ner i hans famn.
- Att uppskatta familjen och du skulle lära dom slåss, sa han med ett skratt och plötsligt saknade jag alla.
Vi satt tysta och beundrade stranden som nästan var tom på folk fast vädret blev varmare för varje dag som gick. När Hilda och Sarah kommit upp ur vattnet köpte vi glass och sedan lärde dom oss små ord på spanska och några på franska och dom var den närmaste familjen jag hade och jag älskade dom även om jag knappt kände dom. men sedan drev mina tankar iväg till det Liam sagt. En mini me av honom och en mini me av mig. jag log åt tanken men tänkte på döds hoten jag fick skulle våra barn också få det?

- Ryan sätt dig ner, sa jag och drog ner henne i mina armar.
- Ni ska föreläsa om det där nu eller hur?, frågade hon trött.
- Ja, sa Harry allvarligt och hon nickade och satte sig emellan oss.

---

Tre dagar senare

Jag och Liam satt på planet till spanien och killarna åkte hem. jag hoppades att Liam hade tagit med mig för att möta min familj. det hade varit jätte länge sen jag sett dom. jag var bara några år gammal och Royce hade inte ens blivit till än. jag kände mig rastlös och jag ville röra på mig men allt jag gjorde var att sitta i Liams knä och lekte med hans fingrar. Han mumlade något och strök undan mitt hår som fallit framför mitt ansikte. Jag log mot honom och kysste honom. Han släppte mina händer och tog fram ett stort fotoalbum. Jag skrattade och öppnade. I där fanns bilder från när han var liten, från X-Factor, hans familj, One Direction bilder och mig. jag log och frågade om varje historia. jag älskade att bara höra hans röst och snart behövde jag inte ens be honom berätta utan han pekade på fotot och berättade. Visa historier var längre och visa kortare. snart vibrerade min mobil. Jag öppnade för att se att det var en bild som Harry skickat.

Jag började skratta och titta på Liam som genast började berätta.

Vi landade och steg av. Jag drog i luften och visste precis vart jag ville först. och det var som om Liam läste mina tankar när han berättade vad vi skulle göra. Jag log mot honom och drog med honom in i bilen. som han fick köra eftersom det var mitt på ljusa dagen och jag vågade inte köra efter det som hade hänt i frankrike. V ikom till hotellet och byte om och sedan drog vi ner till stranden. det var varmt och stranden var prop full men ingen tycktes känna igen oss och det var skönt att inte bli igenkänd. Jag hoppade i och kom upp igen. vattnet var härligt och jag drog ner Liam. det slutade med vattenkrig som han vann. efter vi hade badat i cirka två timmar så solade vi. Det kändes skönt att bara ligga där och prata med Liam om helt obetydliga saker. snart klädde jag på mig ett linne och ett par shorts och satte på mig smycken. Jag hjälpte Liam upp och sedan lyfte han upp mig och kysste mig passionerat.


- När åker vi till dom?, frågad jag lite skakigt när vi låg i sängen på kvällen.
- När du vill. Jag tänker inte tvinga dig dit bara så du vet, sa han och log.
Jag låg på hans bröst och ritade hjärtan på hans mage. han lekte med mitt hår och jag fick en idé. jag skrev I love you på hans mage och jag hörde honom viska I love you too. jag blev helt varm inombords. jag skrev en annan mening och hörde honom skratta. jag skrev en annan sak igen.
- Ta om det sista,sa han med ett skratt. jag skrev om det.
- Varför är Harry en skitstövel som inte kysser dig?, frågade han ledsamt.
Jag skrattade och slog till honom på magen lite lätt och tittade in i hans ögon.
- Jag skrev Liam är en skitstövel som inte kysser mig.
- Det kan vi nog ändra på, sa han och kysste mig hårt.
jag satte mig på hans mage och kysste honom igen. han log och drog av mig pyjamaströjan. vi rullade run så han låg på mig. han smekte mig uppför magen och masserade mina bröst samtidigt som jag började runka av honom. han stönade efter ett tag och vi rullade runt i gen. han drog av sig sina pyjamas byxor och jag med, han satte på sig en kondom och jag sjönk ner på hans stånd. hans händer sjönk ner mot min midja samtidigt som jag började rida av honom. Han stönade och tryckte mig längre ner. jag stönade högt och kände hur jag började få kramp. jag steg av och Liam förstod direkt. Han la sig över mig och trängde in i mig. Han rörde sig rytmiskt och hårt mot min kropp. han kom och fortsatte enda tills jag kom. han kysste mig innan han la sig svettig bredvid mig. jag la mig mot hans bröst och  kände hur hela min kropp kittlades av hans berörning.

- Ryan upp och hoppa, sa Liam och slet av täcket.
Min nakna kropp rös och jag sprang fram till honom. där han stod i kalsonger och tittade på mig upp i från och ner. jag slet åt mig täcket och mumlade att han var elak innan jag la mig ner i sängen igen.

- Var har du varit?, frågade jag misstänksamt.
- Killarna envisades med att gå ut och äta. så vi gick till en franskresturang som bjöd på vin och jätte god mat men jag vet vad vi ska göra nu. tillsammans utan killarna efter oss.
- Låt mig gissa vi ska åka så högt upp i eiffeltornet?, frågade jag.
- mind reader, sa han och kysste mig passionerat

---

Justins perspektiv

Jag hoppade in i bilen och Selena satte sig bredvid mig. Hon log och tog min hand. Vi hade varit ihop sedan jag kommit tillbaka från London. Vi hade träffats ganska länge och jag antar att Ryan inte berättade det som hände i London annars skulle jag nog inte sitta här med Selena. Hon kysste mig på kinden och sedan åkte vi iväg till hotellet som vi skulle övernatta på. idag var sista konserten i New York och nu skulle vi båda till Texas.
- Justin?, frågade hon efter ett tag.
- Ja vad är det Sel, frågade jag henne och log bakom mina stora solglasögon.
- Jo Ryan är i Frankrike och sedan ska Liam överraska henne och ta med henne till Spaninen på en kort semester. och hon ska få möta sin kusin och gammel mormor. men han undrar om vi kan få alla papparazzis efter oss han tycker du är skyldig henne det. Är det okej för dig?, frågade hon och tittade ner på våra händer.
- Såklart, sa jag och kysste henne.

Jag låg vaken i sängen med Selena sovandes bredvid mig. jag undrar vad Ryan gör? Jag undrade hur hon kände och hur hennes förhållande med Liam var? för en stund oroade jag mig för henne men då såg jag henne dagen då hon mördat sin far. hon stod framför mig helt blodig och med svarta ögon. jag skakade bilden ur huvudet. jag var inte rädd för henne men på något sätt så kände jag medlidande för henne.  HOn hade gått igenom en massa saker men jag tror att hon lär sig kontrollera mörkret? kan man ens säga så? inget hade hänt på ett tag och jag tror inte att hon har berättat för dom men om dom sett hennes mörka ögon hade odm åtminstone inte reagerat som jag gjorde. jag skämdes öve rhur jag hade bettet mig men jag kunde inte vara ihop med en  mördare.


Liams perspektiv

Vi stod lutade över räcket och tittade ner på marken. folk gick runt där nere och såg ut som myror och Ryan såg helt förbryllad ut. jag la en arm om hennes midja och hon tittade in i mina ögon och jag såg hur mycket hon älskade mig. jag kysste henne.
- Vad tycker du?
- att det här är amazayn, phenomeenaill, brilliam, extrodiharry, fabulouis
Jag skrattade och kysste henne igen. Hon trivdes i höga höjder men jag visste inte hur jag skulle fråga henne om hon ville med till Spanien och träffas sin kusin och gammel mormor som bodde på gränsen. Jag hade letat upp dom på internet och fått en adress och nu måste jag bara fråga om hon vill följa med och möta dom.
- Ryan, sa jag och flyttade mig ännu närmare henne.
- Vad är det, sa hon och kramade om mig.
- Vill du följa med mig till spanien?, frågade jag och jag kunde nästan känna hur hennes hjärta hoppade över ett slag. hennes grep hårdnade om mig och sedan tittade hon upp och log stort.
- Jag har drömt om att du skulle fråga, hon kysste mig och log. jag lyfte upp henne från marken och kramade om henne. och jag hörde henne viska


- Liam har du sett det här?, frågade Harry när vi kommit tillbaka. Jag satt med Harry i vardagsrummet och Ryan sov.
- Nej vad då?, frågade jag och tittade ner på dataskärmen.
Den var fylld med mordhot och elaka ord om Ryan. jag skrollade ner och ner och ner dom tog aldrig slut. en efter en av tjejer och några få killar ville att vi skulle göra slut för hon var inte värd mig och det var då jag hörde Ryan stå bakom oss. Hon hade smygit sig fram som gör på kvällarna och stod nu och läste vart enda elakt ord som dom hade skrivit om henne. Harry stängde ner sidan och tittade oroligt på hennes mörk bruna ögon. hon ryckte på axlarna men jag såg att hon inte mådde bra av det.
- Ryan sätt dig ner, sa jag och drog ner henne i mina armar.
- Ni ska föreläsa om det där nu eller hur?, frågade hon trött.
- Ja, sa Harry allvarligt och hon nickade och satte sig emellan oss.

- Varför ska jag bli arg för. det är inte precis som om min familj dog i cancer men sjukdomar har alltid varit ganska stort i min familj och för att vara ärlig så jag riktigt rädd för den som går i min. Liam jag tänker inte berätta den för då förlorar jag dig men lova mig att inte lämna mig när jag behöver dig för jag älskar dig mer än någon annan.
- Jag lämnar dig aldrig hur många gånger du än skulle be mig om det, sa han och kysste mig.

---

- säker att du klarar dig hela dagen ensam?, frågade Liam för tionde gången.
- ja klockan är fem på morgonen och jag kommer sova till typ tio och sedan kommer jag äta söt saker och sörja framför tv:n för att jag inte kan kyssa idg men jag tror inte jag dör eftersom du kommer hem vid åtta ikväll.
- kanske tidigare, påminde han mig en gång till och kysste mig innan han klev ur sängen och jag somnade om.


Klockan elva vaknade jag och gick direkt in till badrummet och ställde mig i duschen. jag ställde på det varmsta innan jag började raka bort allt hår på kroppen förutom det på huvudet. jag satte på mig underkläder när jag torkat mig och sedan satte jag mig i soffan i vårt vardagsrum i våran svit. jag satte på nickelodeon och fastnade framför Svampbob fyrkant marathon och en stor glasskartong. När Svampbob tog slut var klockan ett. jag satte på en film, Lilla sjöjungfrun. det var den enda filmen jag hittade som var på engelska men jag skulle hittat fler om jag hade tålamod. Jag tittade på den två gånger och somnade till då och då. klockan var nu tre. jag hade ingenaning om vad jag skulle göra och jag hade otroligt tråkigt. Jag smsade lite med Selena och fick berätta allt som hade hänt och sedan berättade hon en jätte bra nyhet som verkligen var super duper bra. Hon dejtade Justin och jag hade undvikit att berätta om det som hände i London för henne. jag hade sett lite bilder med och nu smsade jag med Ryan som var hemma i Canada igen och satt och spelade med Chaz. Jag stängde av tv:n och började måla naglarna i olika färger. tummarna blev chock rosa, pekfingrarna blev neon gula, The middle fingers blev baby blå, ring fingrarna blev neon lila och lillfingrarna blev chock oranga.

klockan var nu fem på dagen och jag hade verkligen tråkigt. jag smörjde in mig med bodylotion. satte på datorn och kopplade in den i den stora högtalaren som stod bredvid tv:n. jag satte min iTunes lista på shuffle eftersom jag kunde nästan alla. den första låten som kom var Zombie med Natalia Kills. jag sjöng med och dansade lite löjligt eftersom jag inte fick ramla. efter cirka fem låtar så dansade jag mer och mer avancerat eftersom bodylotionet höll på att torka. klockan sllog halv sju och jag fick en galen idé. Jag färgade mitt hår rött med en gång färg som försvann efter några duschar. målade ögonen med eyeliner och gjorde min hud lite vitare med puder. Jag log åt mitt utseende efter att jag tupperat håret så det såg ut som en lejonmann. bara att mitt hår såg ut att vara brunt/orange men det var riktigt sbyggt bara inte den röda färgen jag hoppades att jag skulle få.(Ryans smink + hår)
Låte So What med P!nk kom och jag började dansa väldigt sexigt fortfarande bara i underkläder. Jag hoppade runt i soffan och rullade sexigt runt på golvet. fast jag tyckte det mest var kul att retas med min hjärna. Jag satte mig upp och gjorde några moves samtidigt som dörren öppnades och jag tittade skräckslaget på den samtidigt som jag stängde av musiken. Jag hörde hur dom bussvisslade och jag ville bara sjunka genom golvet.
- kunde du inte vänta tills pojkvännen kom hem?, frågade Harry lite elakt.
- Nej faktiskt inte, sa jag innan jag gick in i Liams och mitt rum helt lugnt.
Liam följde efter och stängde dörren efter oss.
- Sa ju att vi skulle komma tidigare, sa han flörtigt.
- Jag trodde dig inte, sa jag och bet mig i läppen för att inte säga något mer.
Jag drog på mig en blå sommarklänning och ett par jeans under. och även en gul stickad kofta över innan jag avslutade med ett läder halsband. jag tittade på Liam. Han log och gick fram och kysste mig innan han kramade om mig hårt. jag drog in hans doft av äpplen, te och vin.
- Var har du varit?, frågade jag misstänksamt.
- Killarna envisades med att gå ut och äta. så vi gick till en franskresturang som bjöd på vin och jätte god mat men jag vet vad vi ska göra nu. tillsammans utan killarna efter oss.
- Låt mig gissa vi ska åka så högt upp i eiffeltornet?, frågade jag.
- mind reader, sa han och kysste mig passionerat